Vägen till framgångsrika projekt

Att vägen till framgångsrika projekt ibland är krokig vet de flesta. Men vad är det då som gör ett projekt framgångsrikt? Och hur definierar vi begreppet framgångsrikt?

Detta har Göran Brulin och Lennart Svensson undersökt i sin bok Att äga, styra och utvärdera stora projekt, där de utvärderat erfarenheter från EU:s strukturfondsprogram i Regionalfonden och Socialfonden där det i Sverige genomförts tusentals projekt till en kostnad av mer än 30 miljarder SEK. Främst är det de långsiktiga effekterna hos projekt som studerats.

Vad innebär då detta för HELIX och dess partners? Kan vi sprida och utnyttja resultaten från boken för att tillsammans bättre arbeta gentemot HELIX målbild om Hållbar utveckling?

Detta ämne var fokus för HELIX Partnerskapsmöte, 17 maj i Motala, där ett 40-tal respresentanter från partnerskapet lyssnade till ett föredrag av Göran Brulin och Lennart Svensson. Talade gjorde även Gunnel Öman Gennebäck, Politisk sekreterare i Motala kommun, samt Jan Holmberg, Utvecklingschef Motala kommun, som utifrån sina tidigare erfarenheter analyserade nyttan av resultaten i boken.

Göran Brulin inledde med att diskutera kring frågan hur vi kan få till en kunskap som gör att man på bättre vis använder de resurser, i form av både pengar och kunskap, som finns i projekt för att nå ett hållbart utvecklingsarbete. Lennart Svensson diskuterar vidare kring det faktum att man kör igång projekt, men man utvärderar inte! Leder projekten ens till något? Tar man vara på kunskapen som kommer fram? Ett stort problem, enas föreläsarna om, är att man tänker för kortsiktigt.

Vad gör då att projekt leder till långsiktig hållbar utveckling? Tre viktiga hörnstenar kan noteras - Aktivt ägarskap, samverkan och lärande. Våga låt projekten gå utanför kammaren - inkludera relevanta samarbetspartners och låt dem ta del av ägarskapet av projektet. Glöm inte bort att rapportera och utvärdera projektet, så att erfarenheterna kan användas vid kommande projekt. Och viktigast av allt - våga lära om!

Vad tycker då representanterna från Motala kommun om detta?

Gunnel Öman Gennebäck inleder med att presentera det intensiva förändringsarbete som just nu pågår i Motala kommun, och konstaterar att boken i fråga inte hade kunnat nå hennes hand vid ett bättre valt tillfälle. Hon konstaterar också hur mycket fel man ofta gör i projekt. Man glömmer bort det långsiktiga arbetet och fokuserar istället på att göra det bästa av projektet på kort sikt.

Så vad kan politiken i Motala kommun göra för att förändra detta? Till att börja med är det viktigt att tänka utöver en mandatperiod. Det gäller att man har med sig partners från samtliga partier, inte bara från det som just nu sitter i ledningen. Genom att både majoritet och opposition finns samlade i en styrgrupp för projektet skapar vi bättre möjligheter för projektens överlenvad utöver mandatperioden. Det gäller också att arbeta sektorsöverbyggande. Hitta relevanta samarbetspartners och lär av varandra. Till exempel arbetar nu Motala i nära samarbete med företag, ungdomsstyrelsen och Östsam i projekt som rör ungdomsverksamhet och -arbetslöshet.

Gunnel noterar att man ofta gjort fel vid val av projektledare. Man har valt den typiska starka ledaren att hålla i trådarna, medan man istället borde ha valt en kommunikatör som kan samverka och förmedla projektet och på så vis föra det vidare. Partners, media och medborgare definieras som viktiga informationsmottagare. Gunnel kan också konstatera att man ofta faller i utvärderingsfasen. Man fokuserar på den obligatoriska utvärderingen gentemot finansiärer, men arbetar sällan med utvärdering av arbetet och resultaten, samt hur man kan utvecklas vidare utifrån detta.

Jan Holmberg inleder med att påpeka att han anser att kunskapen i boken inte bara är nödvändig för stora projekt utan även för mindre projekt. Han konstaterar att man har en väldigt låg verkningsgrad av projekt i Motala kommun - man får inte ut det man vill av projekten. Viktigt är att se till att projektet organiseras väl redan från start, och hänvisar till en figur i boken (sid 24). Här nämns Krävande finansiärer, ett Aktivt ledarskap som sätter ramar, följer utvecklingen och implementerar resultat, Professionel styrning som tar beslut i samråd med ägarna, Kompetent ledning men inte i ensamt majestät utan genom att organisera bra nätverk kring sig, engageram, motivera och föra dialog. Engagerade deltagare och Målgrupper med inflytande är också en stor del av att ge projektet vikt i slutändan.

Jan konstaterar att man ofta lägger för mycket tyngd och ansvar på en ensam projektledare. Ofta vill kollegor inte delta, de har för mycket annat att göra. De ser inte utvecklingsarbete som en del av sin tjänst, och här är det viktigt att få till en förändring! Jan Holmberg avslutar med att påpeka bokens betydelse för det pågående utvecklingsarbetet i Motala kommun, och rekommenderar den för vidare läsning.

Göran Brulin är kvalificerad analytiker vid Tillväxtverket, och adjungerad professor i lokala och regionala innovationer vid Linköpings universitet. Lennart Svensson är professor i sociologi vid Linköpings universitet, samt forskningsledare vid APeL.

Text och bild: Johanna Engström

Sidansvarig: madeleine.peukert@liu.se
Senast uppdaterad: Mon May 23 11:24:13 CEST 2011