HELIX är ett föredöme!

Anförande av Mille Millnert, Rektor Linköpings universitet

Inom Linköpings universitet talar man om att man vill uppnå en forskning med genomslagskraft, ”excellence with impact”, förklarade Mille Millnert, rektor för Linköpings universitet, när han inledde Helixdagen.

– Jag tycker att Helix förkroppsligar detta arbete. Inom Helix involverar man flera områdens starkaste forskare, som vill bidra till ett bättre samhälle. Helix är ett föredöme!

För att vara med i högskolevärldens elitserie, med de sex stora universiteten och tre stora fackutbildningarna inom teknik och medicin, gäller för att komma in i en positiv spiral, sade Mille Milnert.

– Vi är med i elitserien nu, men det är inte självklart. För fem år sen kunde man läsa ledarkommentarer i regionens tidning om ”universitet i stryklass”. Det var efter en utlysning om satsningar på tio starka forskningsmiljöer, där universitetet inte ens fanns bland de tjugosju som gick till final. Det var inte alltför roligt som ny rektor att läsa en sådan ledare. Men det låg en del i det. Vi hade bit kvar till elitserien. Sen dess har vi blivit bättre och ett exempel på det är satsningen på Helix.

Universitetsrektorn talade också om universitet som en regional motor och samspelet med regionen, om ökande konkurrens om studenter och bättre metoder för att kvalitetsmäta universitet.

Universitetsrektor Mille Milnert talade om universitet som en regional motor: – Regionen och universitet sitter i samma båt in i framtiden, vi behöver varandra för att utvecklas.
Universitetet är den viktigaste framgångsfaktorn för den här regionen. Samtidigt kan universitetet
inte utvecklas utan regionen. Den måste vara lockande för lärare och elever som flyttar hit. En
klar majoritet av studenterna kommer från andra delar av Sverige och världen.

För universitet gäller det att bygga vidare på sina starka sidor och dra till sig mer resurser, för att
kunna ta sitt ansvar för att bidra till att bygga ett bra samhälle: – Vad bidrar vi då med? Det viktigast är de många välutbildade personer som kommer ut från universitet. De flesta flyttar härifrån, men många stannar. Vi bidrar också med kunskaper och idéer, som omsätts i skolan och vården och som används i företag. Kunskaperna och idéerna kan vara grunden för helt nya företag, eller öka tillväxten i redan befintliga företag.

Just nu upplever universitet och högskolor en topp av sökande som födde under babyboomen kring 1990 – och lågkonjunkturen förstärker denna sökandetopp. Men ser man framåt något år kommer konkurrensen om de sökande minska, när ungdomskullarna blir färre och konjunkturerna bättre. En del kommer också söka det nya alternativ som växer fram med yrkeshögskolan.

Ytterligare en faktor minskar tillströmningen, tror Mille Millnert: när man nu inför avgifter för studenter från andra länder, kommer det bli färre sökanden utifrån. Han menade att konkurrensen om studenter kommer att göra det allt viktigare att få fram bättre och proffsigare system för att utvärdera universitetens kvalitet och ranka dem inbördes. Och han förutsåg också en annan förändring framöver.

– Jag ska sticka ut hakan: jag tror att vi kommer att få marknadsanpassade avgifter även för svenska studenter. Denna tanke var tabu för ett par år sedan. Nu har den förespråkare på Dagens Nyheters ledarsida och i regeringens Globaliseringsråd. Det går en våg i den här riktningen genom hela EU. De nordtyska förbundsstaterna har börjat. Det är en oerhört svår fråga.
Politikerna duckar.

Man kan jämföra universiteten på olika sätt. Om man ser på hur mycket forskningsmedel från den stora statliga finansiären, Vetenskapsrådet, som universitet får, jämfört med de fasta så kallade fakultetsanslagen, så ligger Linköping tvåa, med enbart Karolinska institutet före. När det gäller att bygga broar till näringslivet, deltar universitet i en numer gemensam inkubator för Norrköping och Linköping, som Sveriges största, räknat i omsättning och nya jobb.

Mille Millnert berättade att Linköpings universitet satsar på internationellt forskningssamarbete. Ett färskt exempel är samverkan inom materialfysik och systemteknik med Singapores universitet. Många av forskarna i Linköping är inte födda i Sverige. Han framhöll att det är nödvändigt att rekrytera forskare utomlands för att kunna vara ett forskningsuniversitet på högsta nivå. Här finns också en tradition i regionen av att hämta in olika slag av kunskaper utifrån genom invandring, av tyskar på 1400-talet, valloner på 1600-talet, judar på 1700-talet, och på 1950-60-talet kom finländare, ungrare och jugoslaver till industrin.

Referat: Mats Utbult

Oktober 2009

Sidansvarig: madeleine.peukert@liu.se
Senast uppdaterad: Mon May 23 11:34:13 CEST 2011