Tekniken som får hjärntumören att lysa

Neda Haj-Hosseini, nybliven teknologie doktor, forskar kring en teknik som underlättar för kirurger att få bort elakartade hjärntumörer. Arbetet sker i nära samarbete med neurokirurger på Universitetssjukhuset.

Det är ett grannlaga arbete att operera i en hjärna, vårt allra känsligaste organ. Den mest aggressiva typen av hjärntumör växer snabbt och det är inte enkelt att se var tumören slutar och den friska hjärnvävnaden tar vid, den här typen av tumör liknar den omgivande hjärnvävnaden.

Neda Haj-Hosseini, forskar i gruppen för biomedicinsk instrumentteknik på institutionen för medicinsk teknik. Tillsammans med kliniker på neurokirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och forskare på Fysiska institutionen på Lunds universitet arbetar hon med en optisk metod som gör det enklare för kirurgen att se var gränsen går mellan den friska vävnaden och tumören.

- Forskning kring tekniken har funnits länge, men de senaste åren har vi kommit en bra bit framåt såväl med tekniken som men den praktiska implementeringen i operationssalen, säger hon. (På bilden tillsamman med professor emeritus Åke Öberg)

Patienten får dricka ett ofarligt fluorescerande ämne, som sprider sig snabbt i kroppen.

- Frisk hjärnvävnad tar inte upp ämnet, men tumören har en annan metabolism, blodkärlen är trasiga, och därför samlas ämnet bara i tumören, förklarar Neda Haj-Hosseini.

Genom att sedan belysa hjärnan, metoden kallas fluorescensspektroskopi, syns själva tumören tydligt.  Med hjälp av en fiberoptisk prob, optical touch pointer, OTP, kan bedömningen sedan göras med ännu större precision. (Bilden till höger)

- Metoden har hög känslighet och har flera fördelar jämfört med konventionella metoder, även jämfört med den senast marknadsförda fluorescensmikroskopin. Användningen av den fiberoptisk proben gör bedömningen objektiv och områden som fluorescensmikroskopin missar syns tydligt med OTP, säger hon.

Hon har även gjort försök där hon kombinerat fluorescensspektroskopin med ultraljudsnavigering och fått ännu lite bättre resultat, hela tiden i nära samverkan med kliniken. Planer finns också att kombinera fluorescens med MRI-bilder, bilder tagna i magnetkamera, då i samarbete med CMIV, centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering.

- Internationellt är vi bland de första som satsat på just den här metoden och på att få den implementerad i praktiken. Det ger en bra motivation att fortsätta forskningen och utveckling av tekniken, säger hon.

Hon uppskattar både närheten till kliniken, inte så vanlig på andra medicinsktekniska institutioner, och det faktum att forskningen leder till något praktiskt användbart.

Neda Haj-Hosseini fortsätter nu forska på institutionen.

- Tyngden i min tjänst ligger på forskning. Det blir ju lite annorlunda efter disputationen, det innebär ett större ansvar att driva och bygga upp egna projekt och att söka egen finansiering. Jag trivs i den rollen.

Sin civilingenjörsexamen har hon från Chalmers och på frågan om det finns något hon skulle önska mer av forskningen så är det ett större utbyte med andra svenska universitet:

- Särskilt när det gäller att få tillgång till kompletterade kunskaper och utrustning som vi inte har här hemma.

Relaterade länkar

Fluorescence Spectroscopy for Quantitative Demarcation of Glioblastoma Using 5-Aminolevulinic Acid Neda Haj-Hosseini, Institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet 2013.

Monica Westman Svenselius 2013-03-01