Socknen återupptäckt

Forskning i politisk styrning betraktar vanligtvis kommunen som den lägsta politiska enheten, något som ju också stämmer rent formellt. Men en betydande politisk aktivitet kan finnas på en ännu läge nivå, i socknen eller i stadsdelen. Om forskarna missar den riskerar de inte kunna förstå eller förklara politiska fenomen och processer. (2010-05-26)

- Normalt stannar förvaltningsforskning på den kommunala nivån. Men det finns en nivå under den.

Det säger Martin Berry, doktorand i statsvetenskap och med Ydre kommun som sitt forskningsobjekt. Här följer han lokala demokratiska processer, ”demokrati i verkligheten”. Och en första viktig upptäckt är alltså att sockentänkandet i högsta grad är levande.

-  Invånarna i Ydre identifierar sig inte i första hand som Ydrebor utan med den socken där de bor. Och det får konsekvenser i lokala politiska frågor.

Skolnedläggning är en sådan fråga, där det lokala intresset lätt hamnar i konflikt med det kommunala. En lokalpolitisk strid utspelar sig i Asby, en av de sex socknarna i Ydre. Där har kommunen lagt ner den lokala skolan, och barnen får bussas till skolor i centralorten Österbymo, eller grannorten Hestra. När Asbybornas protester inte hjälpte, ansökte föräldrarna om att få starta friskola. Men de fick avslag från Skolverket. Martin Berry tror dock inte att frågan är avslutad. En ny ansökan om friskola är på gång.

För typiskt för det lokala engagemanget är just också att det är högt. Många människor är aktiva och föreningarna är många. I Ydre, med totalt knappa 3 700 invånare, finns 114 ideella organisationer registrerade. I grannkommunen Tranås, med drygt 18 000 invånare, finns 254 organisationer. Organisationstätheten per invånare är alltså betydligt högre i Ydre. Martin Berry talar om en omvänd relation mellan antalet invånare i en kommun och organisationsgraden. Ju färre invånare, desto mer aktiva.

Organisationerna arbetar med allt från jaktlag, skidbackar och hembygdsföreningar till hamn- och bryggföreningar. Ett exempel som sticker ut är den countryfestival som ordnas i Hestra varje år och som drar bortåt 5 000 besökare.

- Här händer saker för att invånarna själva tar tag i dem, säger Martin Berry.

Traditionell partipolitik är inte så viktig. Människorna på samma ort har mer som förenar än som skiljer åt. Även i Ydre kommun samregerar partierna, och debatter är sällsynta i kommunfullmäktige. ”Poltik är inte polemik” är parollen.

Martin Berry vill undersöka vilka effekter det lokala engagemanget får på den kommunala nivån och på den lokala utvecklingen. Syftet, i ett större perspektiv, är att identifiera mekanismer och processer som kan stärka landsbygdens utveckling.

Det finns två sätt att hantera lokal utveckling, menar han: Antingen väljer folk att lösa frågorna själva, eller så överlåter de åt politikerna att göra det. Och här kolliderar olika tankemönster. Skolfrågan är ett bra exempel. Politikerna måste räkna på kostnader för skolan, och kommer fram till att det inte går att driva den med så få barn. Föräldrarna är beredda att engagera sig ideellt, exempelvis med skolstädning och som rastvakter. Men inom den kommunala ramen finns inte utrymme för ett sådant engagemang. Kommunen kan inte ta vara på föräldrarnas goda vilja.

Ett annat exempel är sjukvården. I Ydre finns ingen stationär läkare, kommunen är för liten. Svensk förvaltning präglas av en idé om storskalighet som inte fungerar i glesbygd, säger Martin Berry. Därmed blir politiska visioner som fritt vårdval bara tomma ord.

- Den politiska retoriken stämmer inte med verkligheten i glesbygden, och det bör politikerna erkänna.

Nu följer Martin Berry en process med att få fram lokala utvecklingsplaner i Ydre. Den har startat med en serie invånarsamtal i samtliga sex socknar, och ska landa i ett visionsdokument, ”Framtidens Ydre”, som ska lägga fast strategier inom såväl miljöarbete som näringsliv, turism och utbildning.

Anika Agebjörn

2010-05-26