It och sensorer i det grönas tjänst

Robotar som rengör fartygsbottnar, energi- och trafikstyrningssystem för städer, och inte minst system som skapar direktkontakt mellan beslutsfattare och stadens invånare är några av de it-lösningar Saab vill väcka GIN-forskarnas intresse kring. (2012-10-15)

Carl-Johan Koivisto på Saab kallar satsningen för Attractive City och det är precis vad det handlar om, olika sätt att utnyttja informationstekniken för att få staden så attraktiv att leva i som möjligt för dess invånare.

- Vi har tittat på all den teknik vi har inom Saab och satt samman olika tekniker till konkreta produkterbjudanden som vi hoppas ska fungera på marknaden, säger Carl-Johan Koivisto.

Det kan låta lite abstrakt och flummigt men han konkretiserar gärna med ett antal exempel:

Det första rör de stora hamnstäderna: Miljödebatten har hittills mest handlat om fritidsbåtarnas bottenfärger, men självklart växer det såväl havstulpaner som alger och annat organiskt material på de stora fartyg som trafikerar världshaven. Störst beväxning är det i de varma vattnen. Ju mer som växer på skrovet desto mer bränsle behövs för att driva fartyget framåt och ju mer koldioxid släpper fartyget ut.

I dag är det dykare som får gå ner med skrapor när fartyget ligger stilla, dock är det ingen hamn som vill ha allt skrapet ner i hamnbassängen, därför är det ofta förbjudet att skrapa när fartyget ligger vid kaj. Jobbet är dessutom farligt för dykaren.

Saab har utvecklat en undervattensrobot som tar bort beväxningen med hjälp av högtrycksspolning med vattenjet. Materialet som spolas bort sugs in i en behållare, vattnet far ut igen via ett filter och inne i behållaren finns avskrapet kvar.

Roboten styrs från en mindre båt som cirklar runt det stora fartyget och på båten finns också uppsamlingskärl för avfallet.

Danska jätterederiet Maersk har räknat ut att om de skrapar sina fartyg med Saabs robotar en gång per halvår innebär det en bränslebesparing värd mer än 400 miljoner dollar per år.

Tanken är att till en början bygga ut ett nät av rengöringsrobotar i världens mest trafikerade hamnar.

- Vi hoppas ju att det organiska material som samlas ihop sedan kan rötas till biogas inne i hamnarna. Gas som sedan kan användas för att driva hamnens fordon säger Carl-Johan Koivisto.

Flera av de stora hamnarna har visat intresse, men så klart vill man veta vad det avskrapade materialet egentligen innehåller och vilka möjligheter det finns att ta det tillvara. Här är ett av de forskningsspår Carl-Johan Koivisto och hans kollegor gärna vill undersöka intresset för.

Ett annat spår är möjligheten att koppla ihop alla de sensorer som redan finns i en stadsmiljö. Det finns en mängd sensorer idag som mäter luftkvalitet, pollenhalter, bakteriehalter i vatten, tryck och temperatur och mycket mer.

- Vi har tagit fram ett beslutsstöd för stadsmiljö där det går att realtidsövervaka miljö, energi och trafik, berättar han.

Ett större system utvecklas just nu för en av Latinamerikas storstäder, i samarbete med Interamerikanska utvecklingsbanken, men på Saab vill man gärna sätta upp en så kallad verifikationsanläggning i det betydligt mindre Linköping, innan tekniken överförs och driftsätts i stor skala.

- Vi tar emot mängder av data från sensorerna, fusionerar olika mätvärden till begriplig information och för sedan ut den i realtid till stadens invånare. Det ger möjlighet till en mer direkt kontakt mellan politiker, beslutsfattare och invånare, säger han.

Ett sådant exempel i lite mindre skala är de 3D-kartor Göteborg stad lagt ut på sin webbplats. Det är kartor framtagna med Saabs teknik, där invånarna enkelt kan klicka på en plats på kartan och lämna ett konkret förslag. På den korta tid Göteborgarna haft möjlighet att kommentera sin stad har det kommit in flera hundra förslag.

- Det ställer så klart höga krav på staden som måste ta hand om, utvärdera och göra något av förslagen, konstaterar Carl-Johan Koivisto.

- För en del kanske det perspektivet är lite skrämmande, skämtar han.

Ännu ett exempel är energiförbrukningen i fastigheter som enligt EU-direktiv ska ha minskats med 20 procent till 2020.  Varje hus har idag sitt eget styrsystem som kommer från olika leverantörer, men genom att koppla samman dem på ett övergripande plan har man möjlighet att styra energiförbrukningen bättre.

- Malmö är en föregångare som visat intresse och vi har redan i dag ett sådant system igång inom försvarsmakten, säger Carl-Johan Koivisto.

Ni vill de på Saab komma vidare, få in nya tankar i processen.

- Det behöver massor av forskning för att systemen ska användas och komma till nytta, konstaterar han.

Och det intresset hoppas han väcks hos GIN2012-konferensens deltagare.

Relaterade länkar

C leanship (utanför LiU webben)

Kolla hur det ska fungera på Youtube

Monica Westman Svenselius
2012-10-15