Pension inget för Lennart Ljung

I somras firade Lennart Ljung 35-årsjubileum på Linköpings universitet. Under alla år har han varit en av universitetets mest kända forskarprofiler, hemma och utomlands. Han har fyllt 65, men att gå i pension lockar inte.

Lockar gör däremot ett helt nystartat forskningsprojekt där Lennart Ljung är tillbaka där karriären en gång startade – med det som kallas systemidentifiering, att bygga upp modeller av komplexa system.

Från European Research Council har Lennart Ljung fått ett så kallat Advanced Grant, som tilldelas speciellt framstående och excellenta forskare inom unionen. I fem år har han nu möjlighet att fördjupa sig i hur identifieringsmetoderna ska kunna bli ännu bättre. Bland annat genom att undersöka hur man kan använda både icke parametriska modeller och modeller med många parametrar på ett mer systematiskt sätt.

- Det kan ge stora fördelar och modeller av bättre kvalitet, säger han.

Alltsedan Lennart Ljung kom till Linköpings tekniska högskola, från Lund sommaren 1976, har reglertekniken haft en plats som en av LiUs verkliga spjutspetsar.

68 doktorer har examinerats under de 35 åren, bland dem LiUs förre rektor Mille Millnert.

- Vi startade tidigt med forskning i systemidentifiering, att skapa modeller av system, och fick snabbt en bra position internationellt. Men idag finns spjutspetsen snarast inom sensorfusion. Det är ett område där reglerteknik, med professor Fredrik Gustafsson, har en stark position och där vi nu har de flesta doktoranderna, säger han.

Sensorer av olika slag, som kameror, temperatur- och tryckmätare eller gyron, sitter i en mängd vardagsprodukter, i bilar såväl som i mobiltelefoner, och de blir allt billigare.

- En sämre precision i mekaniken i de billiga sensorerna måste kompenseras med mjukvara, konstaterar han.

För att öka säkerheten i tolkningen av resultaten för man samman mätvärden och signaler från flera olika sensorer. En av många konkreta applikationer som forskas kring just nu är bilar som ska kunna göra en automatisk undanmanöver om föraren exempelvis har somnat. (Bilens radar hittar farorna)

Men det finns också ett forskningsgenombrott han gärna vill se, som legat som grund för flera av de senaste årens stora strategiska satsningar: Det handlar om att stöpa samman datalogin och den artificiella intelligensen med reglertekniken och sensorinformatiken. Och därtill visualiseringen, som ändå ligger hyfsat nära reglertekniken.

- Målet är att få samman de olika vetenskaperna till ett eget tvärvetenskapligt område, men vi har inte lyckats hela vägen. Vi kan idag arbeta med samma data, men från olika utgångspunkter. Jag hade trott att vi skulle ha hunnit längre, men ingen annan i världen har heller lyckats helt, säger han.

En symbios av de tre vetenskaperna skulle innebära betydligt större möjligheter att analysera och styra stora komplexa tekniska system, som obemannade flygfarkoster, autonoma bilar eller avancerade industriella processer.

- Vi har kommit en bra bit på väg, något som visat sig bland annat i framgångsrika gemensamma SSF-ansökningar, men jag tror att vi kan komma ännu längre.

Från 1980-talet och framåt har Lennart Ljung varit koordinator och drivande kraft i ett antal stora strategiska satsningar, med mångmiljonbelopp i forskningsanslag. Det är satsningar med akronymer som ISIS, MOVIII, CADICS, ELLIIT eller LINK-SIC (se till höger) Några av dem med starka industrier som deltagare och i något fall som delfinansiärer.

Industrirelevans har nämligen alltid varit a och o.
- Som ingenjör vill man lösa problem och se att tekniken kommer till nytta. Det här är samarbeten som ger patent och bättre produkter till industrin, men vi är inga konsulter, förtydligar han.

Få har som Lennart Ljung ingjutit respekt i svensk industri. Han är oerhört tydlig med att samarbete inte handlar om uppdragsforskning. Vill man ha del av de framstående forskningsresultaten får man ha en djup förståelse för att forskning utförs av doktorander och att det därför krävs både tid, tålamod och möjligheter till vetenskapliga publikationer.

- Vi lyssnar mer än gärna på industrin och de finns alltid med i våra styrgrupper, men jag ser helst att de som sitter där själva har doktorerat så att de vet vilka villkor som gäller, konstaterar han.
En strategi som alltså varit mer än lyckosam - för både akademi och industri.

Doktorander och studenter är och har alltid varit betydelsefulla. Lennart Ljung var Inspektor på LinTek, tekniska högskolans studentkår, i mer än tio år, och är den som det senaste året har promoverat tekniska högskolans doktorer. 2007 fick avdelningarna för reglerteknik och fordonssystem utmärkelsen framstående utbildningsmiljö från Högskoleverket.

- Vi har ett gott rykte bland studenterna och flera lärare har fått deras gyllene morot. Vi är ju inte bara här för forskningens skull, det är viktigt att ta teknologerna på allvar, säger han.

När jag frågar vad han är mest stolt över så här långt, så handlar det precis om det som är viktigt för studenterna: Läroboken i System Identification, en av tolv böcker han är författare till, som kom ut i sin första upplaga 1987 och som fortfarande används över hela världen. Samt inte minst ”the System Identification Toolbox”, utvecklad för Matlab. En mjukvara som används på ett stort antal universitet och företag runtom i världen. Lennart Ljung fortsätter stadigt att utveckla verktygslådan, toolboxen, som med stor framgång säljs och marknadsförs av amerikanska Mathworks.

Vem vet om det arbetet får en ytterligare skjuts när han nu med full kraft är tillbaka där han började – med systemidentifiering.

Monica Westman Svenselius (2011-12-21)

Foto Göran Billeson