Övertro på hjärnbilder?

Alltfler aspekter av människans inre utforskas med hjälp av magnetkamera och frågor som känslor, njutning, begär och sexuell läggning diskuteras med hjärnan som utgångspunkt. Samtidigt pågår en diskussion om vad som egentligen går att utläsa av hjärnbilder. Forskare varnar för förenklade slutsatser. (2011-10-14)

Isabelle Dussauge, forskarassistent vid Tema Teknik och samhälle, forskar om hjärnforskning och hur den speglar samtiden. Hon är vetenskapshistoriker och har länge intresserat sig för hjärnavbildningstekniker. Hon disputerade på KTH med en avhandling om magnetisk resonansavbildning när tekniken kom till Sverige på 1980-talet och framförallt användes för att ta anatomiska bilder. Sedan dess har tekniken utvecklats.

I dag är funktionell magnetresonansavbildning, fMRI, som mäter blodets syresättning i hjärnan, en populär metod för att undersöka vilka delar i hjärnan som ansvarar för olika funktioner och tillstånd, som att röra en kroppsdel, tänka, känna, vara nedstämd eller upphetsad.

– För 20 år sedan fascinerades vi av gentekniken som försökte hitta gener som kunde förklara olika mänskliga fenomen, kanske genen som orsakar otrohet eller den som orsakar homosexualitet. Numera är det till hjärnforskningen vi vänder oss för att få veta sanningen om människans natur, säger Isabelle Dussauge.

Just nu arbetar hon med en studie om hjärnforskning som använder hjärnavbildning för att undersöka människans sexualitet. I en första fas analyserar hon ett sextiotal studier som publicerats i medicinska tidskrifter. En tredjedel handlar om heterosexuella mäns sexualfunktion och vad som händer i hjärnan när de blir upphetsade. Andra handlar om skillnaden i upphetsning mellan kvinnor och män eller om sexuell läggning och skillnader i homo- och heterosexuella personers hjärnor.

Isabelle Dussauge gör en humanistisk tolkning av studierna. Hon analyserar utgångspunkter och resultat, men sätter också in forskningen i sitt kulturella sammanhang.

– Hur färgas resultaten av verkligheten utanför neurovetenskapen och magnetkameran? Forskningen speglar föreställningar om människan, sexualiteten och hjärnan som redan är fast förankrade i vår kultur.

Hjärnavbildning är ännu så länge en teknik med många metodproblem som forskarna diskuterar. Hur påverkas resultaten av skillnader mellan olika individers hjärnor och de komplexa statistiska beräkningar som måste göras?

Isabelle Dussauge nämner experimentens förenklade utformning som ännu ett problem. I forskningen om sexualiteten kan det innebära att försökspersonerna placeras en i sänder i en scanner och får titta på ansiktsbilder eller erotiska filmer medan kameran mäter förändringar i blodets syresättning i hjärnan.

– Man studerar en idealiserad, avskalad sexualitet, utan koppling till verkligheten. Försökspersonen är helt avskild från omvärlden och ingen hänsyn tas till något annat än utvalda aspekter av det som han eller hon upplever just då, i scannern.

Rapporteringen i media av hjärnstudier med bilder har ökat kraftigt under 2000-talet. En andra del av studien som Isabelle Dussauge arbetar med handlar om vad som händer när hjärnbilder av sexuella upplevelser publiceras i media.

– Vi fascineras av teknik som förmedlas med bilder. Vi vet att bilderna är konstruerade och att en hjärnbild inte är en bild av känslor, men vi vill ändå gärna läsa in känslorna.

Studien heter Brain desires - på svenska Hjärnbegär. Med begär syftar Isabelle Dussauge på det sug efter biologiska förklaringar som hjärnforskningen tillfredsställer.

– Det är kanske projektets svåraste frågeställning. Varför vänder sig vår kultur till biologin för att försöka besvara frågor som är mänskliga, politiska och filosofiska?

Lennart Nordenfelt, professor i medicinens filosofi och etik, välkomnar den moderna hjärnforskningen men varnar samtidigt för en förenklad biologisk syn på människan.

– Att det finns en biologisk bakgrund är självklart, men den är varierande och ibland olika individer emellan. Den förändras dessutom hela tiden eftersom hjärnan ständigt påverkas av inlärning, sinnesintryck, handlingar och miljöfaktorer.

Han hör till de forskare i filosofisk psykologi som på 1960- och 70-talen analyserade begrepp som vilja, kunskap och känslor som den moderna hjärnforskningen också intresserar sig för.

– Även om det i grunden handlar om tillstånd i hjärnan kunde nästan hela vår analys göras utan att ens nämna hjärnan. Det innebär inte att det finns någon motsättning mellan den psykologiska forskningen och hjärnforskningen, men då visste man inte mycket om hjärnan, säger Lennart Nordenfelt och tillägger att det vi nu vet fortfarande är otillräckligt.

Bakgrunden till människans handlingar och mentala tillstånd är i regel både komplicerad och okänd.

– Även om det finns en bas för olika handlingar i hjärnan så är många andra system i kroppen också inblandade. För sexualiteten har till exempel det hormonella systemet stor betydelse.

Text: Birgitta Weibull
Foto: Vibeke Mathiesen, Peter Modin

(LiU Magasin 3-2011)