Mansbilden faller isär

Mannen som karriärist och som pappa, transnationella män, den våldsamme och den älskande mannen. Infallsvinklarna är många för maskulinitetsforskarna vid Linköpings universitet. (2012-12-20)

Professor Jeff Hearn talar om osynlighet när han ska beskriva hur män som kategori traditionellt har setts inom forskningen. Män, liksom andra traditionella eliter, är en omarkerad kategori, den som inte utforskas.

– När du forskar om etnicitet så blir ”svarta” eller ”invandrare” dina objekt, inte ”vita”. I genusforskningen har det varit ”kvinnor”. De som har makten utforskas inte.

Han kallar det för en frånvarande närvaro. De mäktiga syns inte, men de styr – och så länge de förblir osynliga kan de styra ostörda.
Nu riktar genusforskarna sökarljuset inåt, mot centrum och det osynliga nav som varit normen.

Att forska om både män och kvinnor är lika viktigt som att granska både vita och svarta i Sydafrika för att få hela bilden, konstaterar Jeff Hearn. 2005 utsågs han till professor i Linköping i kritiska studier av maskuliniteter och män, och blev därmed den förste i Europa att uppbära en sådan professur.

Men frågan är kontroversiell. Det fick han och hans kollegor erfara när de publicerade en debattartikel i Svenska Dagbladet nyligen. De uppmanade regeringen att inte missa den forskning som redan finns när den nu ska tillsätta en jämställdhetsutredning med fokus på män. Och de gav exempel från sin egen forskning.

Reaktionen blev explosiv. Kommentarsfält och sociala medier fylldes av aggressiva uttalanden om genusforskare i allmänhet och mansforskare i synnerhet. ”Genusforskare är arroganta”, ”Det är ett hittepå-system”, ”De vill bara själva vara med och gama”, är bara några av de mer städade exemplen.

– Mycket intressant, säger Jeff Hearn. Just det här är ett av våra forskningsområden, män och internet. Unga arga män som fastnar framför datorerna och får utlopp för sina aggressioner på internet.

Mäns positioner i en globaliserad värld är ett annat forskningsområde. Från svensk utsiktspunkt kan det se ut som att jämställdheten går framåt. Men lyfter man blicken ser det annorlunda ut. Jeff Hearn talar om det transnationella patriarkatet och exemplifierar med multinationella företag, det internationella finanskapitalet och militären – tre sektorer extremt dominerade av män.

– Och titta på den transnationella säkerhetsindustrin, en snabbt växande bransch – där nästan bara män är engagerade.   

I Sverige är dock bilden mer komplex, inte minst vad gäller ansvaret för hem och barn. En bidragande orsak är pappaledigheten, en företeelse unik för de nordiska länderna. Roger Klinth lade 2002 fram sin avhandling ”Att göra pappa med barn”, vid Tema Barn, och den fick stort genomslag.

– Då hade föräldraförsäkringen, med möjlighet till pappaledigt, funnits i nästan trettio år, men den var fortfarande outforskad, säger han.
Han beskriver 1960-talets kraftigt förändrade synsätt på familjen, från att mannen är försörjaren och kvinnan omvårdaren, till att båda kan dela på ansvaret. Tanken att mannen skulle delta i vårdnaden av barnen var då ny och mycket radikal. Med föräldraförsäkringen 1974 blev det för första gången möjligt för män att vara hemma med sina barn på betald tid.

Idag tas knappt 25 procent av föräldraledigheten ut av män. Det går långsamt framåt men pappapolitiken är fortfarande kontroversiell. Frågan om kvotering, inte minst, är ytterst brännbar.

– I princip vill alla ha jämställdhet, men man värjer sig mot regleringar, säger Roger Klinth. Detta trots att vi vet att fördelningen av föräldraledigheten dramatiskt påverkar kvinnors löneutveckling och karriärmöjligheter i arbetslivet.

Han har också visat hur budskapet om föräldraledighet sålts till män på ett i grunden ojämställt sätt. I mycket av opinionsbildningen har argumenten varit att män kan ta ledigt på sina egna premisser, så det passar dem och deras karriär.

– Män ska kunna välja och planera utifrån sina jobb, men det gäller inte kvinnor. De förväntas ta det som blir över. Män har tilldelats handlingsutrymmet men har därmed också positionerats som andrahandsföräldrar.

Idag har försäkringskassans kampanjer tystnat. Målet att nå till 50-50 i uttag av föräldraledighet tycks ha övergivits.

Män som varit kvinnomisshandlare är föremål för en annan studie vid LiU. Att slå en kvinna är bland det mest skambelagda en man kan göra, säger Lucas Gottzén som driver projektet. Det gör det svårt för männen både att erkänna att de är våldsamma och att berätta det för andra. Hans studie omfattar män som går i terapi efter att ha varit våldsamma mot sin partner.

– För dem handlar det både om att förstå sig själva som våldsamma män och att kunna kommunicera att de verkligen ångrar sig, så att de kan ses som "goda" män av andra.

Åldrande män och sexualitet är ytterligare ett projekt som drivits av Linn Sandberg:

– Mycket av det vi förknippar med maskulinitet försvagas med åldrandet, som styrka, fasthet, kroppskontroll. Män förutsätts alltid ha lust och att kunna få stånd.

Äldre män betonar mer intimitet och beröring, konstaterar hon. ”Kroppen öppnar för nya möjligheter”.
I andra projekt studeras män och bilar, unga killar i mopedgäng, mäns vänskap och mäns sexuella aktiviteter på internet.
Eller, som Jeff Hearn säger:

– De må finnas en dominerande bild av vad en man är, men när vi börjar granska den faller den snabbt ut i många olika bilder.

Text: Anika Agebjörn
Bild 1. Pappa med barn, foto Paulina Westerlind. Bild 2. Jeff Hearn, foto Anika Agebjörn. Bild 3. Roger Klinth, foto Vibeke Mathiessen

LiU Magasin 4-2012
2012-12-15