Män, manlighet och motorer

I en manligt dominerad värld granskar han män kritiskt. Jeff Hearn är professor vid Tema Genus. Han leder bland annat ett forskningsprojekt med titeln Doing Driving, Doing Design, där två doktorander är engagerade. (2012-03-14)

tanja-joelsson Tanja Joelsson är en av dem. Hon studerar motorintresserade ungdomar, som själva kallar sig raggare, på en mindre ort i Sverige. De är övervägande unga män som samlas med sina bilar i gäng vid pizzerian, badet och affärens parkeringsplats. De utmanar varandra genom att exempelvis köra för fort och sladda. Det här är ett socialt fenomen, säger Tanja Joelsson.

- De ser det som ett sätt att ha kul, att vara sociala, att motverka den upplevda tristessen i det här lilla samhället.

Det är också ett sätt att manifestera maskulinitet, fortsätter hon. Att vara orädd i sin körstil men ha kontroll över bilen anses maskulint. Men man kan också tolka dessa praktiker som potentiellt kränkande och våldsamma, eftersom de utsätter inte bara föraren utan också andra för fara. Tanja Joelsson talar om en ”kränkande våldsam praktik” som inte bara bör ses som ett trafikproblem utan snarare som ett samhällsproblem.

En annan aspekt av forskningen handlar om vilket slags offentligt rum denna typ av kränkande praktiker skapar, vilka ofta ger näring till existerande föreställningar om kön och plats. De unga raggarna ”lägger beslag” på det offentliga rummet.

- Kvinnor upplever det offentliga rummet som mer farligt än män, generellt sett. Kvinnor är ofta rädda i det offentliga rummet, en rädsla som kan förstärkas av uppträdandet hos sådana här gäng.

Samtidigt marginaliserars unga personer, och särskilt unga män, i det offentliga, eftersom normen för det offentliga rummet utgörs av hur vuxna använder det. Av andra invånare i samhället ses gänget ofta som störande, som vandaler och görs till syndabockar. Tanja Joelsson berättar om en incident, när fönstren i skolan hade krossats och raggarna fick skulden, trots att de var oskyldiga.

Våren 2012 är Tanja Joelsson i analysfasen av sitt doktorandprojekt som kommer att resultera i en avhandling 2013. Projektet Doing Driving, Doing Design finansieras av VINNOVA.

Ytterligare en doktorand, Dag Balkmar, studerar unga män och deras bilar i den växande trenden bilstyling. Den fick ny fart i början på 2000-talet med filmserien ”The Fast and the Furious”. Det är mestadels unga män som bygger om sina bilar så att de ska se just snabba och farliga ut.

Men skenet bedrar. Stylade bilar hanteras ofta mycket försiktigt av sina ägare, som lagt ner mycket tid och möda på dem. Dag Balkmar har följt 65 bilentusiaster under en säsong för att se vad som driver dem.
dag-balkmar

- Män i trafiken är en erkänd riskfaktor, säger han, de kör ofta mer utmanande och tar fler risker än kvinnor. Särskilt unga mäns risktagande i trafiken är ett trafikproblem.

Och visst finns det en sanning i detta. En trend bland bilentusiaster är trimmade och kraftfulla bilar, bilar som framställs som ”bestar, vilda djur, extremt potenta”, för att citera Dag Balkmar. Deras ägare kan ägna sig åt streetracing och spontanracing, att utmana varandra vid ett stoppljus i så kallade vansinneskörningar. Men det är inte alla bilenthusiasters melodi. De vill se sig som respektabla bilbyggare, de följer trafikreglerna och kör säkert, de är rädda om sin bil.

- De manifesterar sin maskulinitet på ett annat sätt. De är hjältefigurer genom allt de offrat av tid, möda och pengar, på att bygga om sin bil. Bilar som får Svensson att tappa hakan när de ser dem.

Så får de stylade bilarna också epitet som ”plastraket”, ”bögbil” och ”symaskin” av de som sätter motorstyrkan främst. De stylade bilarna feminiseras. Ett exempel är ”Trailer Queens”, bilar som bara ställs ut på bilshower och behöver transporteras på trailer för att de är så bräckliga. De ser snygga ut men anses inte kraftfulla.

Trenden bilstyling ifrågasätter vad en bil är, hävdar Dag Balkmar. För många bilentusiaster står bilen för en livsstil och ett sätt att umgås. Ibland kan den se ut som ett rullande vardagsrum snarare än ett fortskaffningsmedel. Poängen är att väcka uppmärksamhet.

Mer övergripande handlar Jeff Hearns forskning om problem som män skapar och män upplever. Han ger två aktuella exempel: internet och krigsindustrin. När det gäller internet talar han om ”cyber-maskulinitet”. Här har han tillsammans med två andra doktorander, Alp Biricik and Helga Sadowski, just skrivit ett bidrag till boken Rethinking Transnational Men som ska ges ut på Routledge. Kapitlet heter ”Hegemony, transpatriarchies, ICTs and virtualization”.

- Internet öppnar helt nya möjligheter att ha sex och för män att ytterligare stärka sin makt. Vi har sett en boom i sexhandel på nätet, säger han.

Och om krig och krigsindustri konstaterar han:

- Man kan inte diskutera krig utan att diskutera män och manlighet. Det är så uppenbart att vi inte ens ser det. Men varje analys av rustningskostnader och vapenproduktion kräver också en analys av maskulinitet.

Just det angreppssättet är fruktbart, menar han, att sätta in män och maskulinitetsforskning i ett sammanhang och inte studera det isolerat, just det som metoden intersektionalitet förespråkar.

- Vi tenderar att se mäns våld mot kvinnor som en särskild fråga, och faderskap som en helt annan fråga. Men även våldsamma män kan bli pappor. Och ett inte föraktligt antal pappor är våldsamma män.

Därför behöver mäns våld mot kvinnor uppmärksammas inom en lång rad sektorer: hälsovården, skolan, transportväsendet, kulturinstitutioner….

- Alla dessa och många fler måste bygga in en antivåldspraktik. Det är inget som går att isolera i en egen sektor för sig.