LiU-forskning sprids allt snabbare via nätet

Allt publicera sina forskningsresultat på nätet ökar såväl citeringar som spridning av resultaten - det är vetenskapligt bevisat.  Antalet artiklar med öppen access ökar också stadigt. "Den som inte publicerar på nätet förlorar massor" säger David Lawrence, chef för LiU Electronic Press. (2012-10-14)

Datalogiprofessorn och visionären Erik Sandewall startade Linköping University Electronic Press redan 1996, vilket gör LiU till en föregångare inom elektronisk publicering.  Fler än 2400 artiklar, publicerade av LiU forskare i erkända vetenskapliga tidskrifter, finns idag öppet tillgängliga på LiUs webb.

- Vi har långt över dubbelt så många artiklar öppet tillgängliga som något annat svenskt universitet, säger David Lawrence, chef för LiU Electronic Press.

I absoluta tal leder Lunds universitet ligan, men ser man till procentandelen av publicerade artiklar ligger LiU högt över. Om Lund har cirka 16 procent av sina artiklar öppet tillgängliga så ligger LiU på 23-24 procent. Andelen ökar stadigt. Allt enligt den akademiska söktjänsten SwePub.

Det har visat sig att tillgängligheten gör nytta: De parallellpublicerade artiklarna citeras i genomsnitt 1,4 gånger världsgenomsnittet, medan LiU-artiklar generellt citeras 1,06 gånger genomsnittet i världen.

David Lawrence och Ingegerd Baurén har så sent som i juni i år gått igenom resultaten från Vetenskapsrådets årliga granskning, som ligger som underlag för fördelningen av forskningsanslag. De fann att LiUs bibliometriska index stiger, andelen av det totala antalet svenska publikationer ökar och citeringarna ökar.

Ingen vet om det beror på den ökande tillgängligheten till LiU-forskarnas artiklar, men trenden i världen är tydlig. Enligt en internationell bedömning publiceras idag runt 20 procent av alla vetenskapliga artiklar i högt rankade tidskrifter med öppen access och andelen ökar stadigt. Här i Sverige drivs också den utvecklingen på av forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Formas och Riksbankens Jubileumsfond, som vill se resultaten öppet tillgängliga.

De stora publiceringshusen som Springer, Wiley och några av de nya som BMC, Hindawi, med flera, har naturligtvis upptäckt trenden och har inte varit sena att hitta nya affärsmodeller.  De stora förlagen, som finansierar publikationerna via prenumerationer, erbjuder ofta en hybridform av öppen access där forskaren kan betala mellan 25 000 och 30 000 kronor för att artikeln ska vara fritt tillgänglig att läsa och citera i tidskriften (som man annars bara har tillgång till om man prenumererar).

- Det är ett dyrt alternativ i förhållande till vad man får och något man bör undvika, om det finns någon annan möjlighet. Men det kan finnas tillfällen då man gärna vill se en artikel i exempelvis någon av Taylor and Francis tidskrifter, är då forskningen finansierad av VR har man inget annat val än att betala, säger David Lawrence.

Några svenska universitet, med Lunds universitet i spetsen, har insett vikten av öppen publicering och har inrättat en speciell fond där forskarna får sina extra kostnader täckta.

En möjlighet är också att universiteten tecknar ett årligt medlemskap hos exempelvis BMC, BioMed Central, och betalar en årlig summa för att universitetets artiklar ska publiceras med öppen access.

- Vi har föreslagit att en fond inrättas även på Linköpings universitet och har hittills fått positiva reaktioner från ledningsrådet. Inga beslut har fattats, men ju snabbare det sker desto större konkurrensfördel får vi, säger David Lawrence.

Att öppen access ger fler citat och större spridning konstaterade James A Evans och Jacob Reimer, forskare på Chicago University, redan 2009 i en artikel i tidskriften Science. Exakt hur mycket större spridning forskningsresultaten får har dock ingen kunnat svara på, men David Lawrence bedömer att det kan ge minst tio gånger större spridning när man inte längre är helt beroende av tidskriftens varumärke och distributionskanaler.

- Öppen access gör naturligtvis ingen till en bättre forskare, men den som inte publicerar på nätet förlorar massor, konstaterar han.

Sprid resultaten snabbt

• Dubbelpublicera på Electronic press så snart det är möjligt. Redaktionen hjälper gärna till, skicka in filerna.
• Titeln är sökbar på Google, lägg ner tid på titeln så att den talar om vad det hela handlar om.
• Det abstract, sammanfattningen, som sedan kommer får mellan 10 och 15 sekunders uppmärksamhet innan läsaren bestämmer sig för att ladda ner en pdf. Lägg ner möda på den.
• Lägg gärna in en bild som fångar läsarens uppmärksamhet.
• Fråga tidskriften vad de gör för att lyfta fram artikeln, betrakta det som en publiceringsservice, i synnerhet om du betalar för öppen access.
• Sprid gärna resultaten via facebook, wikipedia och andra sociala medier.
• Samarbeta med andra universitet.

Även samarbeten ger fler citeringar

En färsk rapport från Nordforsk visar att artiklar med minst en författare från ett annat universitet citeras upp till 50 procent mer, än om alla författare kommer från samma universitet. Samma studie visar också att på de mest forskningsintensiva universiteten har mellan 31 och 37 procent av publiceringarna kommit fram genom internationellt samarbete.

LiU faller här allt bättre ut, 2011 innefattade närmare 30 procent av publiceringarna internationellt samarbete, vilket är en ökning från 25 procent tidigare år.

Relaterade länkar:

Open Access and Global Participation in Science James A. Evans and Jacob Reimer, Science 20 February 2009

LiU Electronic Press

Text: Monica Westman Svenselius.
Foto: Peter Modin

LiU magasin nr 3, 2012
2012-10-14