Linköping först att testa gruvdrift

Lönar sig att plocka upp kopparkabel ur marken i Linköping? Om ett par år har vi svaret. Joakim Krook och hans forskargrupp driver ett demonstrationsprojekt och det är två olika tekniker som ska testas. 

- De studier vi gjort i Norrköping är rent teoretiska, men nu ska vi också testa i praktiken hur förutsättningarna ser ut att använda staden som gruva. Det är också ett sätt att validera våra resultat från Norrköping, säger Joakim Krook, forskningsledare för projekten kring Urban och Landfill mining.

Två olika tekniker ska testas i Linköping, dels vanlig grävning, där man kräver upp kabeln i hela dess längd, men också en österrikisk teknik kallad kabel-X.

Den går i korthet ut på att man gräver ett hål i vardera änden och sprutar in en organisk olja mellan manteln och det band som håller samman kabelns kärna. När oljan trycks in minskas friktionen så att det blir möjligt att dra ut själva kopparkärnan med en vinsch.

- Den här tekniken används och fungerar för elledningar, men har inte tidigare testats på kraftkabel, säger Joakim Krook.

Det fiffiga med den här tekniken är också att i samma operation som man drar ut kopparkärnan kan man blåsa in fiber från andra änden i det rör som blir kvar i marken, något som kan vara intressant för exempelvis Tekniska Verkens nätbolag Utsikt nät.

Men det är en del arbete som återstår innan projektet kommit så långt.

- Vi börjar med en kartläggning av vad som finns i marken, i- och urkopplat, här i Linköping. Vi ska också studera hur framtiden ser ut, hur snabbt det urkopplade förrådet växer, berättar Joakim Krook.

Kabel-X-tekniken ska också testas på markytan och personal från Utsikt Nät ska utbildas.

-Vi måste se hur vi kan lösa de praktiska problemen, vad händer där kablarna är skarvade exempelvis, säger han.

Ett problem är också att man inte alltid vet var skarvarna finns, här handlar det om kablar som lagts ner på 1960 och -70-talen och de är inte alltid så väl dokumenterade.

Att gräva i en stad är både dyrt och komplicerat, så det gäller också att passa på när det grävs av någon annan anledning.

- Bara i Linköping har vi mellan 400 och 500 grävjobb varje år. Här borde det också finnas ett bättre samarbete mellan kommunen, ledningsägarna och återvinningsföretagen, det är ju de som har kunskapen om vad som kan vara lönsamt att plocka upp, konstaterar Joakim Krook.

Under 2013 ska ett Formas-finansierat demonstrationsprojekt stå klart, kallat Ekonomisk och miljömässig metallutvinning från urkopplade nät i städer. Då ska vi till en början få svar på vilka tekniska, ekonomiska och inte minst miljömässiga förutsättningarna vi har att använda Linköping som koppargruva.

Monica Westman Svenselius 2012-01-17

Foto Peter Modin

Läs mer om Joakim Krook och hans forskning