Göm menyn

Koppar och järngruvan Norrköping

Björn bryter kabel

Stora mängder koppar och järn finns under ytan i Norrköping. Här finns ett uttjänt likströmsnät, stadsgasledningar, urkopplade växelströmsledningar, ledningar till nedlagda industrier och spårvagnslinjer, gamla fjärrvärmerör och mycket mera. 

Under det senaste året har Björn Berglund, doktorand på avdelningen för industriell miljöteknik, tillsammans med kollegor på Linköpings universitet, KTH och SCB, arbetat med att kartlägga vilka mängder oanvänd och urkopplad metall som finns under markytan i Norrköping.

Han har utgått från digitaliserade kartor, GIS-data (geografiska informationssystem från olika systemägare) och historisk information om stadsnätet och utifrån det delat in staden i 36 delar. Ett område, södra Butängen, har han studerat lite närmare, eftersom kommunen ändå tänkt sätta skopan i marken där. Det är ett område med småindustrier som ska ge plats för nya bostäder och ett nytt resecentrum.

Att det finns småindustrier borde också innebära att där finns ett förhållandevis tätt nät av kablar och rör.

I kommunens gator och mark har Björn Berglund hittills hittat 560 ton urkopplad koppar, 27 ton oanvänd aluminium och 4455 ton urkopplat järn och stål.

Utöver det finns det stora mängder ledningar på privat mark som inte finns med på kommunens kartor.

- Det är svårt att få fram uppgifter, vi har att brottas med en idévärld där det som ligger oanvänt under jorden inte finns, konstaterar han.

Och hans uppskattningar ligger tveklöst i underkant.

- Det här är ett pionjärarbete och det finns få tidigare uppskattningar, för att bli säkrare måste vi kanske gräva.

Bjorn Berglund

Björn Berglund har också sökt ta reda på varför kablar och rör tas ur drift. En stor anledning är när hela system byts ut, som när stadsgasen överges för el eller spårvagnarna drivs med växelström istället för likström. Effektivare system tar helt enkelt över. I samband med att staden utvecklas måste man också öka kapaciteten, omlokalisera och göra nya investeringar och där blir det gamla ofta liggande. En sista orsak är de smådelar som blir över när man lagar vattenläckor, gräver av en kabel av misstag eller helt enkelt underhåller systemet och byter ut uttjänta delar.

I dag finns det inga som helst drivkrafter att ta upp de gamla kablarna och rören, inga bestämmelser, ingen lagstiftning, en del sparas också av strategiska skäl. Kanske kan de komma till användning senare.

- Enda skälet att plocka upp de gamla kablarna och rören hittills har varit om man lokaliserar det nya nätet på exakt samma ställe, även i djupled, konstaterar Björn Berglund.

Han fortsätter nu att skärskåda Butängen och de ekonomiska förutsättningarna.

- På de ställen där det finns en urkopplad nätstation eller väldigt tjock kabel borde det löna sig att hämta upp metallerna, speciellt om man ändå ska gräva där, säger han.

Monica Westman Svenselius 2012-01-17

Foto Peter Modin

Läs mer om Björn Berglunds forskning

 Technospheric mining

Gruppen på tippen

Gruvorna vi glömt bort

Metallpriserna stiger samtidigt som miljontals ton koppar och andra metaller ligger nedgrävda i marken, bortglömda och till ingen nytta. Koncentrationen är störst i deponier och under städer. Nu utforskas framtidens gruvor.

Koppar och järngruvan i Norrköping

Björn Berglund

Stora mängder koppar och järn finns under ytan i Norrköping. Här finns ett uttjänt likströmsnät, stadsgasledningar, urkopplade växelströmsledningar, ledningar till nedlagda industrier och spårvagnslinjer, gamla fjärrvärmerör och mycket mera.

Linköping först att testa gruvdrift

Joakim Krook

Lönar sig att plocka upp koppar-kabel ur marken i Linköping? Om ett par år har vi svaret. Joakim Krook och hans forskargrupp driver ett demonstrationsprojekt och det är två olika tekniker som ska testas.

Hälften av all metall har försvunnit

Nils Johansson

Det är bara ungefär 50 procent av de metaller vi plockat upp ur jordskorpan som är i användning. Det betyder att det finns lika stora mängder som ligger till ingen nytta. Nils Johansson har sökt och har funnit dem, och oftast finns de ovan markytan.

Lägre koldioxidutsläpp om materialet tas tillvara

Per Frändegård

Det finns minst 13 miljoner ton metaller i svenska deponier. Att gräva upp och ta tillvara materialet ger ett positivt utslag till koldioxidbalansen, om det sker på rätt sätt. Det visar forskning som Per Frändegård, doktorand, utfört tillsammans med Stena Metall.

Mycket metall kvar i askan

Nicklas Svensson

Sopförbränningen har ökat kraftigt från 1985 och framåt och därmed också mängderna metaller som samlas i askan.

 


Sidansvarig: birgitta.weibull@liu.se
Senast uppdaterad: 2012-10-17