Förnuft och känsla går hand i hand

Det rationella beslutsfattandet är en myt. Känslor är alltid inblandade när vi fattar beslut. Besluten blir dessutom bättre om känslorna får vara med. (2012-04-24)

Idag är kognitionsforskarna överens, berättar Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap i Linköping. Förnuft och känsla står inte i motsats till varandra. Tvärtom, de förutsätter varandra.

Kognitionsforskning handlar om hur vi löser problem, hur vi förstår saker, hur vi minns, kort sagt: hur vi tänker. Kognitionsforskarna finns med när psykologer och neurologer forskar om kognitivt hörande och när datavetare undersöker artificiell intelligens, de finns med när lingvister analyserar språk och kommunikation och när trafikforskare studerar vilken information bilister grundar sina beslut på. Tillämpningsområdena är oändliga för den som studerar själva tänkandet.

Vid LiU är forskningsmiljön liten och stor på samma gång, med Nils Dahlbäcks ord.

- Ser man bara till oss aktiva forskare i kognitionsvetenskap här på IDA så är det en liten miljö. Men vidgar man perspektivet och tar in alla de samarbeten som vi har, blir den väldigt stor.

Själv började han sin yrkesbana som psykolog, gick vidare och blev logoped och så småningom LiU:s första professor i kognitionsvetenskap. Och det är ingen dum bakgrund. Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som berör psykologi, lingvistik, datavetenskap, kommunikation, neurovetenskap, och säkert fler.

Den moderna kognitionsforskningens historia börjar med de första datorerna på 1950-talet. Drömmen var att få datorer att fungera som den mänskliga hjärnan, och för att lyckas med det måste man veta mer om hur hjärnan fungerar.

- I början betonades likheterna mellan människa och maskin. Hjärnan antogs fungera på samma sätt som en dator.

Men den bilden komplicerades snabbt, eller som Nils Dahlbäck säger, man lyfte på locket till huvudet och började se mer på vad som finns inuti det. Och det ledde också till att skillnaderna mer började betonas mellan den mänskliga och den artificiella intelligensen.

Idag har intresset åter riktats utanför huvudet, men ur en annan aspekt. Det handlar inte bara om stimuli från omgivningen, utan om ett intimt samarbete i den kognitiva processen. Vi är helt beroende av vår omgivning, i form av verktyg och hjälpmedel, för att alls kunna tänka. Man talar om situerad eller distribuerad kognition. ”The extended mind”, det utsträckta medvetandet, är vad som mest diskuterats bland kognitionsforskare de senaste tio åren, säger Nils Dahlbäck, en stor diskussion som fortfarande pågår. Sträcker sig vårt kognitiva medvetande/våra tankar verkligen ut i världen omkring oss?

- Ta din penna och ditt block till exempel. De är antagligen helt centrala i din process för att förstå och minnas vårt samtal här, säger han och har förstås helt rätt.

- Hur stor betydelse har motoriska processer för vår inlärning. Spelar det någon roll för inlärningen om barn skriver för hand eller använder en läsplatta?

I båda fallen handlar det om hjälpmedel utanför oss själva som är oundgängliga för vår inlärning, förståelse, problemlösning, ja själva tänkandet. Det kan handla om olika metoder för att hjälpa oss minnas, men också om ett så handgripligt hjälpmedel som kartan. Han berättar om ett projekt där personer med bra respektive dåligt lokalsinne skulle ta sig från en punkt till en annan med hjälp av en karta. De med bra lokalsinne höll kartan på samma sätt hela tiden, medan de med dåligt lokalsinne vred på den vartefter de ändrade riktning.

- De gjorde om problemet från ett tankeproblem till ett perceptuellt problem, medan de som hade bra lokalsinne så att säga vände på kartan inne i huvudet.

Idag ökar också intresset för och kunskaperna om det som pågår inne i hjärnan. Med magnetkamerateknik kan vi se vilka delar av hjärnan som är aktiva i olika sorters kognitiva processer. Stora framsteg har gjorts när det gäller perceptionen, seendet, säger Nils Dahlbäck.

- Men fortfarande vet vi väldigt lite om hur språksystemet och inlärning fungerar.

Hans egen forskning handlar mycket om just språk och talsystem.

- Tal är ju så mycket mer än ljudande skrift. Vi kan avgöra en massa saker om en person bara genom att höra en röst tala: kön, ålder, etnicitet, utbildningsnivå…Det påverkar vår bedömning av budskapet.

Röster väcker känslor, konstaterar han. Ja, de flesta känner igen hur en sur expedit påverkar vår bedömning av varorna i en affär, trots att det är två helt skilda saker.

- Men, invänder jag, du pratar om kognition men landar hela tiden i känslornas värld. Vad handlar det här om egentligen?

Jo, förklarar Nils Dahlbäck, relationen mellan kognition och emotioner är också ett ganska nytt forskningsområde där man mer och mer inser hur de två hänger ihop.

- Det rationella beslutsfattandet är en myt, säger han, det är kognitionsforskarna överens om idag. Känslor är alltid inblandade när vi fattar beslut. Tanken är helt absurd att vi skulle kunna skjuta alla känslor åt sidan och ta beslut på enbart rationella grunder.
Och inte bara det. Människor som är känslomässigt avstängda fattar dessutom sämre beslut, enligt kognitionsforskarna.

Två av Nils Dahlbäcks doktorander studerar hur beslutfattande fungerar i olika situationer. Det ena gäller bilkörning, och det andra situationsmedvetenhet i en grupp. Hur vet alla i gruppen exakt vad som behöver göras i en given situation?

En annan av hans doktorander studerar hur minnet kan fortsätta att fungera hos äldre. Det kanske inte handlar om att förstärka en funktion som börjar försvagas med åldrandet, säger Nils Dahlbäck, utan om att kompensera den med andra funktioner istället.

- Och förresten, om femton år har vi helt förändrade förutsättningar inom äldrevården. Då har alla 65-åringar vant sig vid att använda en smartphone, och en ny app blir inte något svårt för dem. Möjligheterna är oändliga!

Anika Agebjörn

2012-04-24