Jakten på kunskap i en globaliserad värld

Att förstå vad det är man inte förstår, att hitta den kunskap man behöver och att lyckas absorbera den inom sitt eget företag. Om detta handlar kunskapsintegrering. Forskningen inom området studerar hela den processen, vad som krävs, vad som fungerar och var fallgroparna uppstår. (2011-02-15)

- Förmågan att ta till sig ny kunskap kan vara avgörande för företags konkurrensförmåga, säger Anna Bergek, lektor och en av forskarna i KITE.

KITE består av en grupp forskare, med sin bas i företagsekonomi och industriell organisation, som studerar hur företag hittar, utvecklar och tillgodogör sig den kunskap de behöver för sin produktutveckling och produktion. I dagens värld kan den förmågan vara avgörande för ett företags överlevnad. Stora företag arbetar ofta med stora tekniskt komplicerade system och produktionen vitt spridd över världen.

Anna Bergek har tillsammans med två kollegor inom KITE undersökt fyra stora tillverkare av gasturbiner, som konkurrerade med varandra: ABB, General Electric (GE), Siemens och Westinghouse. Två av dem, ABB och Westinghouse, slogs ut från den här marknaden. Anna Bergeks hypotes är att det åtminstone delvis berodde på deras (bristande) förmåga att ta till sig ny kunskap i relaterade områden. I det här fallet handlade det om materialteknik.

- Nya material kom fram som förbättrade gasturbinerna, berättar hon, material som tål högre temperaturer.

Sådana material används för att tillverka flygplansmotorer. För gasturbinföretagen handlade det om att fånga upp och integrera kunskapen om dem i sin utveckling av gasturbiner. GE och Siemens lyckades med detta. För ABB och Westinghouse gick det inte lika bra. Westinghouse hade problem med stämningar rörande sin kärnkraftsteknik och kunde inte ägna så mycket tid och resurser åt gasturbinerna. ABB, däremot, försökte men misslyckades.

- ABB lyckades inte få till stånd fungerande allianser inom det här området. Vi försöker komma underfund med varför, vad det var som gick snett. De pressade fram de nya turbinerna för snabbt, men de blev inte bra och fick dras tillbaka.

Anna Bergek är disputerad civilingenjör inom technology management. Avhandlingen handlade om industriell framväxt inom förnybar energiteknik. Idag forskar hon om mogna företags teknikstrategier

En aspekt här, som också studeras inom KITE, är samarbeten mellan företag i innovationsprocessen. Stora företag går ofta en balansgång mellan samarbete och konkurrens, säger hon. När det gäller forskning och utveckling kan de behöva samarbeta, både horisontellt, med konkurrerande företag, och vertikalt, med underleverantörer. Samtidigt gäller det ju, i konkurrensens namn, att inte avslöja allt man kan…

Outsourcing är ett annat av KITE-forskarnas teman. Outsourcing har länge varit populärt som ett sätt att minska kostnaderna. Men frågan är vad som händer med kunskapen inom företaget vid outsourcing.

- Om man lägger ut produktionen av den egna produkten blir det svårare att få tillgång till väsentlig kunskap och återkoppling, från produktion till produktutveckling, säger Anna Bergek. Ju mer man lägger ut, desto mer måste man satsa på att återintegrera den kunskapen. Och frågan är då hur lönsamt det blir med outsourcing egentligen.

Företagens förmåga att ta till sig den nya kunskap de behöver kallas för deras absorptiva förmåga. Anna Bergek försöker hitta en metod att mäta denna förmåga. Ett sätt är att analysera företagens patenthandlingar och publiceringar från deras egna forskare. På det sättet kan hon spåra hur ny kunskap kommer in i företaget och tas om hand där.

Ett annat forskningstema inom KITE handlar om att arbeta i projekt. När en unik sammansättning av kunskap och kompetenser krävs i stora komplexa projekt kan projektformen vara lämplig att jobba i. Det handlar om tidsbegränsade arbetsgrupper som upplöses när uppdraget är slutfört.

Byggbranschen är ett typiskt exempel. Varje bygge är unikt och kräver unika lösningar, och dessutom en god lokal kännedom, både om geografin och lokala lagar och regelverk.

Fredrik Tell, professor i företagsekonomi, är nytillträdd föreståndare för KITE. Hans egen forskning handlar om hur kunskap integreras när företag arbetar i projektform. Han har, tillsammans med en annan KITE-forskare, Jonas Söderlund, undersökt hur två projektbaserade företag utvecklats över tiden, ABB och Skanska. Studien omfattar åren 1945-2000, en period då ABB arbetade med stora komplexa projekt för elindustrin: kraftgenerering, elnät, kraftöverföring, dammar, kärnkraftverk. Både ABB och byggföretaget Skanska arbetar i tillfälliga konstellationer för en konkret uppgift. Det ställer speciella krav på organisationen.

- Projektformen behövs när funktionerna i det du ska leverera är centrala. Om du däremot arbetar med standardiserade funktioner blir det mindre intressant att arbeta i projekt, säger Fredrik Tell.
Han tar bank- och försäkringsbranschen som exempel. Där är produkterna standardiserade och hanteras i olika divisioner eller försäljningsbolag.

I en kapitel i boken, ”Knowledge integration and innovation: Critical challenges facing international technology-based firms”, visar Fredrik Tell bl.a. under vilka omständigheter projektformen är lämplig, exempelvis när marknaden är dynamisk, inte stabil, produkten kundorienterad, inte standardiserad, en enstaka enhet ska produceras, inte massproduktion och en tydlig deadline finns.

För medarbetarna innebär projektformen att ständigt arbeta i nya grupper och att kreativitet och konkurrenskraft upprätthålls.

- Projekt är smarta på många sätt som kunskapsintegrerande form, konstaterar han. Men nackdelar finns. Utmaningen är att kunna behålla kunskapen och föra den vidare när projektet är avslutat.

Fotnot: Boken ”Knowledge integration and innovation: Critical challenges facing international technology-based firms” gavs ut våren 2011 på Oxford University Press och fick ett mycket varmt mottagande. I boken medverkar de flesta av medarbetarna i KITE.

Text: Anika Agebjörn
Foto: KITE (gruppbild), Anika Agebjörn (porträttbilder)

(LiU Magasin 1-2011)