Varje uns tas tillvara på Händelö

Avfall och restprodukter blir till energi och nya råvaror i ett slutet kretslopp när flera industrier samarbetar på Händelö, utanför Norrköping. Här fungerar teorierna i praktiken. Uppdraget till GIN-konferensens deltagare: hur sprider vi kunskapen? (2012-09-21)

På Händelö, strax nordost om Norrköpings citykärna, har en grupp industrier skapat ett så kallat energikombinat där överskottsprodukter från en industri blir till råvara i nästa.

I centrum står E.ONs kraftvärmeverk. Sopor och avfall blir till el, fjärrvärme och ånga. I nästa steg bildas biogas, miljövänligt gödsel och djurfoder i en sinnrik och unik process där alla resurser utnyttjas på bästa tänkbara sätt.

- Det ingen vill ha blir till något alla behöver. Och här sker det på strikt kommersiell grund, konstaterar Björn Persson, regionchef på E.ON Sverige.

E.ON har idag fem pannor på Händelö, varav två är pannor för förbränning av avfall. 60 procent av bränslet består av hushålls- och verksamhetsavfall och 35 procent av returträ, grot (toppar och grenar som blir över vid skogsavverkning) samt gamla bildäck och annat gummi som rivits i småbitar. Riktigt kalla dagar används också kol och olja, men det står endast för fem procent av totala mängden bränsle.

När Händelöverket invigdes år 1982, eldades det helt och hållet med kol och med dåtida mått mätt var verket ett under av miljövänlighet. Dåvarande miljöminister Birgitta Dahl presenterade det vid invigningen som framtidens elproduktion.

- Sedan dess har vi gjort en resa där vi följt med när värderingarna i samhället förändrats och kunskaperna ökat. Självklart har också skattesystemet bidragit till att vi har kunnat fasa ut de fossila bränslena, säger Björn Persson.

Men inte nog med att bränslet består av sådant ingen annan vill ha, energin och restprodukterna används också på effektivast möjliga vis. Energin från förbränningen i avfallspannorna utnyttjas för att bilda stora mängder vattenånga. Ångan sätts under tryck och driver en elturbin. Efter turbinen finns ett grenrör där det ena röret levererar processånga till närbelägna företaget Lantmännen Agroetanol, och från det andra röret kondenseras ångan och blir till varmvatten i fjärrvärmenätet.

Hos Lantmännen Agroetanol används ångan för att omvandla spannmål till etanol.

- De är vår enskilt största kund i dag och de har flerdubblat produktionen under de senaste åren, berättar Björn Persson.

Restprodukten från etanoltillverkningen torkas till pellets som blir till djurfoder. En annan restprodukt, så kallad drank, kan bland annat användas för biogasproduktion.

- Sopbilarna som hämtar hushållsavfallet drivs på biogasen som till stor del produceras av rötningsbart hushållsavfall. Cirkeln sluts och det sker på strikt kommersiell grund, säger Björn Persson.

Resten av ångan blir till värme och varmvatten till såväl Norrköping som till Söderköping några mil österut.

- Idag utnyttjar vi energiinnehållet i avfallet till 95 procent, tack vare den effektiva förbränningen men också för att vi kondenserar rökgaserna och utnyttjar även den värmen, säger han.

Ett tredje företag som är aktiva i energikombinatet är Econova. Företaget har som affärsidé att tillvara industriella restprodukter, som exempelvis slam från massabruken eller aska från förbränningsanläggningar, och omvandla det till nyttiga produkter för jordbruk och trädgårdar likaväl som till biobränsle. Delar av askan från förbränningen på Händelöverket tas om hand av Econova och blir till nyttigheter samtidigt som E.ON får avfall från Econova.

- Vi kan visa upp ett fullt fungerande industriellt ekologiskt kretslopp, att teorierna fungerar i praktiken, och vill gärna sprida systemet och kunskapen till andra delar av världen. Exakt vårt system fungerar inte lika bra i varmare länder, som inte har samma uppvärmningsbehov, men det kan förhoppningsvis ge inspiration till andra samarbeten, säger Björn Persson.

Därför ska deltagarna i den Jam-session som hålls på Händelö under GIN2012-konferensen få ett rejält studiebesök på Händelö, där E.ON, Lantmännen Agroetanol och Econova presenterar det slutna kretsloppet, för att sedan avsluta med en diskussion på Linköpings universitet, Campus Norrköping.

- Det passar ju perfekt att hålla diskussionen i ett återvunnet industrilandskap, säger Björn Persson.

Fotnot: Linköpings Universitets Campus Norrköping är inrymt i de industrilokaler i centrala Norrköping där skogsjätten Holmen tillverkade papper fram till 1986.

Monica Westman Svenselius

2012-09-21