Gruvorna vi glömt bort

Metallpriserna stiger samtidigt som stora mängder koppar och andra metaller ligger nedgrävda i marken, bortglömda och till ingen nytta. Koncentrationen är störst i deponier och under städer. Nu utforskas framtidens gruvor.

Metallpriserna skjuter i höjden och även om förråden av jungfrulig metall ännu inte är slut så finns det metaller som börjar bli en bristvara.

- Av vissa metaller har vi plockat ut en större del ur de nu kända gruvorna än vad som finns kvar, ett exempel är koppar, berättar Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik.

Kopparskrot kostar i dag cirka 60 kronor kilot samtidigt som vi vet att det finns kilometervis av urkopplad kopparkabel nedgrävd i marken, framför allt i städerna. Frågan är i vilket läge det är lönsamt att plocka upp och återanvända den.
Naturligtvis finns det ännu större mängder stål och järn under markytan, som också ligger där urkopplat och oanvänt, liksom en rad andra metaller.

- De mängder metaller som finns i produkter och byggnader finns i systemet på något vis, men det som finns under ytan glömmer vi lätt bort. Det finns en stor diskrepans mellan hur mycket metaller vi brutit och den mängd vi nu faktiskt använder, säger Mats Eklund.

Tankarna på de dolda förråden under ytan har gett upphov till helt nya forskningsområden, kallade Urban mining, där man använder staden som gruva, respektive Landfill mining, där man tar tillvara de metaller och andra resurser som finns lagrade på deponier runt om i Sverige, och världen. Istället för att se deponier som ett problem, väljer man att se dem som en resurs, en gruva att ösa ur.

Naturligtvis ställer det här omvända synsättet till problem och forskarna har ett antal nötter att knäcka. Hur stora mängder kan det handla om? Var finns det tillräckligt stora koncentrationer för att det ska löna sig att plocka upp? Vilken teknik finns för det?
Vilka lagar och regler är det som förhindrar den här typen av prospektering och gruvdrift och vilka förändringar skulle behövas?

På avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, drivs idag fyra projekt för att få svar på några av frågorna. Projekten finansieras i första hand av Vinnova, Formas och universitetet, men har också kommunala och industriella intressenter – som Norrköpings kommun, Stena Metall och Tekniska Verken i Linköping.

Forskningsledare är docent Joakim Krook, avdelningen för industriell miljöteknik.

- Gemensamt för projekten är att vi ska kartlägga möjligheter och hinder för att utvinna naturresurser från källor som idag är helt outnyttjade. Vi ser en allt hårdare konkurrens om strategiskt viktiga material, som metaller, och därför kommer resultatet av vår forskning att bli allt mer intressant, säger han.

Några av projekten har pågått ungefär ett år, medan andra är precis i startgroparna. En första studie visar till exempel att det bara under Norrköping finns minst 650 ton urkopplad kopparkabel.

Fyra pågående projekt Technospheric mining

Forskningsledare Joakim Krook.

Städer som gruvor, finansiering från Vinnova, 2010-12
Ska uppskatta hur mycket metaller som kan finnas under städerna och hur de tekniskt/ekonomiska villkoren ser ut för att utvinna och återanvända metallerna.

Utvärdering av metallutvinning från urkopplade elnät i städer, ett nytt projekt med finansiering från Formas 2012-2014/15.

Detta är ett demonstrationsprojekt där forskarna ska göra en praktisk analys av Linköpings elnät. Se Linköping först att testa gruvdrift, länk till höger.

I samarbete med Linköpings kommun passar man också på att plocka upp kabel, bland annat gamla kraftkablar, på ställen där det ska grävas av andra anledningar. Olika tekniker ska testas i praktiken.

Kommunala deponier, ett pågående projekt med finansiering från Formas. 2009- 2011/12
Bara i Linköping finns 17 kända kommunala deponier och i landet närmare 6000, varav ett hundratal är i drift. Här handlar det om att identifiera vad som finns i förråden, utveckla metoder och utvärdera resultatet.

Askdeponier – ett projekt som drivs i samarbete med Tekniska Verken 2010-13.
Ska ge svar på hur mycket metaller som finns i askan från avfallsförbränningen, om de kan tas om hand och i så fall med vilka metoder.

Monica Westman Svenselius 2012-01-17

Foto på Mats Eklund: Peter Karlsson, övriga Peter Modin