GEXcels föreståndare Nina Lykke. Foto: Charlotte Perhammar

Världens bästa genusvetare

Våren 2008 samlas forskare från fem länder, förutom Sverige, vid LiU för att gemensamt studera frågor på temat Genus, sexualitet och global förändring. (2007-11-05)

De kommer från Danmark, USA, Storbritannien, Indien och Australien. Med sig har de forskningsprojekt om bland annat homosexualitet i Kerala, sexarbetare i Argentina, sexuellt våld som maktutövning och dess användande i krig, sexualitetens kommersialisering och högerextrema gruppers syn på sexualiteten.

Det hela sker i GEXcel, det nya internationella centrum för tvärvetenskaplig genusforskning som 2007 startade i samarbete mellan Linköpings och Örebro universitet.

- Vi vill bjuda in de bästa genusvetarna i världen, från olika discipliner och olika generationer, säger Nina Lykke, föreståndare och professor vid Tema genus, LiU.

Det övergripande temat för den forskning som ska bedrivas i Gexcel är Föränderliga genusrelationer, intersektionalitet och förkroppsligande. Det låter brett och det är det.

- Ämnesmässigt har vi velat bli så breda som möjligt, för att kunna täcka in genusvetenskapen, säger Nina Lykke. Vi har såväl kulturvetare och samhällsvetare som medicinare med i ledningen.

Intersektionalitet är ett relativt nytt och omstritt begrepp i genusforskningen. Nina Lykke var själv en av dem som introducerade det, i en artikel 2003 som gav upphov till en stor debatt.

- Det handlar om att genus inte är den enda aspekten som definierar oss människor. Genus finns inbakat i ett sammanhang tillsammans med andra sociala kategorier. Etnicitet, klass, sexualitet, ålder och nationalitet spelar alla en stor roll, och därför behöver vi studera genus i samspel med dessa andra sociala kategorier.

Begreppet förkroppsligande (embodiment) speglar en internationell trend som återvänder till att studera genus relaterat till det biologiska könet.

- I många år har tendensen varit att främst se på genus som en social och kulturell kategori. I forskningen om könsmaktordning har vi velat komma ifrån det biologiska könet, säger Nina Lykke. Samtidigt vet vi att könet spelar en stor roll, till exempel inom den medicinska vetenskapen där stora kunskapsteoretiska gap ännu finns om kvinnokroppens funktioner. Men det kan också handla om medieforskning och kvinnokroppen i reklamen.

- Tanken är att genusforskare inom medicin, å ena sidan, och kultur, filosofi med mera, å andra sidan, ska arbeta ihop i excellenscentrumets regi. Tillsammans kan de bygga en bro mellan medicinska och kulturvetenskapliga förståelser av kroppen, både den kvinnliga och manliga kroppen.

Föränderliga genusrelationer, slutligen, är vad mycket inom genusvetenskapen redan handlar om: Om hur genusrelationer kan förklara ekonomiska och politiska skillnader, maktskillnader och förtryck.

Idén med Gexcel är att skapa en kritisk massa och en dynamisk genusforskning. Här ska toppforskare från hela världen kunna mötas.

- Det handlar ju om forskare som redan är igång med sin forskning. De kommer inte att starta nya forskningsprojekt här, men i seminarier och konferenser kan de inspirera varandra och hitta synergier. I bästa fall kan vi skapa nya dynamiska forskningsteam.

Gästforskarna som kommer till Linköping respektive Örebro stannar här i allt från en vecka till tolv månader. Under de fem år som centrumet har finansiering löper tolv underteman som avgör vilka som bjuds in. Man kommer också att annonsera ut postdoktortjänster på centrumet och bjuda in gästdoktorander från utlandet. Men Nina Lykke betonar att det inte är något doktorandprogram.

De arbetar också hårt, berättar hon, för att med kommunikationsteknikens hjälp utveckla nya mer långsiktiga samarbetsformer, så kallad e-research.

- Vi vill utveckla en virtuell dimension av centrumet. Med Web 2.0 öppnar sig helt nya möjligheter för samarbete via Internet, som vi vill undersöka.

ANIKA AGEBJÖRN

(2007-11-05)