Fuktjägarna i Norrköping

Isak Engquist och Xiaodong Wang, i forskargruppen för organisk elektronik i Norrköping, jagar fukt på byggen - i nära samarbete med byggjätten Peab. Billiga tryckta fuktsensorer, tapetserade i väggarna och placerade under badrumsgolvet, ska ge besked. Den första prototypen testas på ett bygge i Norrköping. (2011-09-29)

Enligt Boverket har minst 750 000 byggnader i detta land fuktskador som påverkar inomhusmiljön. Att det finns stora vinster i att hitta fukten tidigt, innan den ställer till med stora problem, är självklart. Och visst finns det fuktsensorer på marknaden, men de har hittills varit både för komplicerade och för dyra. Men en bättre lösning är på väg.

Isak Engquist och Xiaodong Wang, forskare respektive doktorand i forskargruppen för organisk elektronik på LiU går nämligen i väntans tider. De har fäst små fuktsensorer, tillverkade i organisk elektronik på plast och aluminium, i väggarna i ett husbygge i Kneippen Syd, i Norrköpings utkant. Om en vecka eller högst två är det dags att åka dit och kontrollera om de kan hitta sensorerna. Det sitter nämligen både flera lager gipsskivor och kakel ovanpå. De ska kunna avläsas trådlöst med hjälp av en specialutvecklad läsare.

- Vi kommer säkert att hitta sensoretiketterna, men någon fukt tror jag ju knappast vi hittar, säger Xiaodong Wang, med ett skratt.

Sensoretiketten är millimetertunn, 0,5 mm, och 6,5 x 8 cm stor, och från tester i labbmiljö vet han att signalen går att läsa trådlöst genom trä och flera lager gipsskivor, men visst är det ändå lite nervöst när sensorerna sitter i en riktig vägg, i ett riktigt hus.

I labbet i Norrköping visar Xiaodong Wang nu hur frekvensen ändras när han blåser fuktig luft över sensorn och på liknande vis ska det fungera om fukt läcker in under ett fönster eller under en badrumsmatta.

Fuktsensorerna, tekniken är patentsökt, utvecklas i ett samarbete mellan Linköpings universitet, Acreo, byggföretaget PEAB, Mittuniversitetet samt de båda avknoppningsföretagen Webshape och Sensible Solutions Sweden. Projektledare är Isak Engquist, forskare på LiU.

- Vi är mitt inne i projektet, vi har en prototyp, men ännu inte någon färdig produkt, säger Isak Engquist.

Det forskarna behöver arbeta mer med är att få sensorn känsligare och få signalen smalare, det vill säga hög intensitet vid en viss frekvens, så att den går att avläsa tydligt på minst 20 cm avstånd. En enkel handhållen läsare återstår också att konstruera.

Men målet är ändå i sikte, nämligen att kunna tillverka sensorerna i en tryckpress i så stora mängder att de inte kostar mer än 25 öre styck, så billiga att man kan tapetsera in dem överallt där man riskerar fuktproblem.

- Byggmaterialtillverkarna ska kunna lägga in dem direkt i gipsskivorna, säger Isak Engquist.

Lars Gutwasser, logistikchef på Peab Sverige, är nöjd med samarbetet som han tycker har ökat förståelsen mellan universitet och näringsliv.

- På Peab vill vi ligga i framkant. Att forskning tar tid förstår vi eftersom det här gäller grundforskning, men vi har trots det arbetat fram tidsatta verksamhetsplaner inom Brains & Bricks, säger han. (se ruta till höger)

Oscar Larssons avhandling: 
Polyelectrolyte-Based Capacitors and Trasistors, Oscar Larsson, Institutionen för Naturvetenskap och teknik, Linköpings universitet, Campus Norrköping. 2011

Läs mer om hans avhandling:
Här kan den tryckta elektroniken hämta kraft 

Text och foto: Monica Westman Svenselius, översta bilden: Norrköping Science Park

2011-09-29