Moderlivet inte alltid så tryggt

Fostret på Lennart Nilssons bild ser ut att ha det tryggt i moderlivet. Men vägen från befruktning till födelse är kantad av många hinder. Ofta är det mammans immunförsvar som ställer till med problem. (2011-07-14)

-Immunsystemet spelar en större roll vid fortplantningen än vi tidigare känt till, säger Heriberto Rodriguez-Martinez, professor i reproduktionsbiologi vid Linköpings universitet. I juli ledde han ett symposium som lockade framstående forskare inom reproduktiv immunologi från flera länder.

Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland har satsat brett på området med tonvikt inte bara på immunologi utan även allergi och psykosociala aspekter och efterlyser en ökad samverkan regionalt, nationellt och internationellt.

Immunförsvaret skyddar oss mot infektioner genom att attackera bakterier och virus. Men samma system ger sig också på alla andra främmande levande organismer som kommer in i kroppen – transplanterade njurar såväl som spermier.

Kort efter ett samlag dör de flesta spermierna. Antingen dukar de under i den syrliga miljön i vagina eller så stöts de bort i livmodern. Några få lyckas dock ta sig fram till kvinnans äggledare, där de tolereras. Efter befruktningen vidareutvecklas denna tolerans för att inbegripa även embryot och moderkakan, ända fram till förlossningen.

Men ibland slår det fel, kanske beroende på att mannen och kvinnan biologiskt sett är alltför olika.

Immunförsvaret verkar vara direkt inblandat i barnlöshet, tidiga missfall och havandeskapsförgiftning men kan även relateras till förändringar som visar sig senare hos barnet - till och med långt efter födseln.
Forskarna försöker nu identifiera substanser som visar att något håller på att gå fel, och därmed kunna förebygga problemen. Inte minst gäller det in vitro-fertilisering (provrörsbefruktning), där bara var tredje behandling leder till fullbordad graviditet.

Mannens bidrag i fortplantningen är större än att bara leverera spermier. Sädesvätskan innehåller flera viktiga signalmolekyler som ökar chanserna till en lyckad graviditet.

Professor Sarah A. Robertson (bilden) från University of Adelaide i Australien är en av de världsledande forskare som talade vid LiU-symposiet. Hon har studerat hur substanser som utsöndras från mannens sädesblåsor och prostata aktiverar förändringar i kvinnans genuttryck, vilket i sin tur påverkar livmoderhalsens och livmoderns struktur och funktion. Hon har också upptäckt att även mikromolekyler inne i spermierna har en roll i signaleringen.

Följden är att spermierna lever längre, att kvinnans immunförsvar instrueras att inte stöta bort de främmande cellerna, och att livmodern förbereds för att ta emot embryot.

Professor Robertsons forskning bidrar till ny kunskap om orsakerna till barnlöshet. En kvinna vars kropp inte vant sig vid mannens sädesvätska, exempelvis beroende på att paret tidigare använt kondom eller pessar, kan ha sämre chanser till en fullbordad graviditet. Upptäckterna kan också förklara varför så stor andel av provrörsbefruktningarna misslyckas.

Ett kritiskt skede i fortplantningen är när embryot ska implanteras i livmodern. Förutsättningen är att embryot och livmoderns slemhinna ”pratar” med varandra genom att utbyta kemiska signaler.

Den första tiden efter befruktningen, då en spermie tagit sig förbi alla hinder och trängt in i ägget, flyter den växande cellklumpen fritt. Om den inte inom några få dagar lyckas slå sig ner i livmoderslemhinnan, inträffar ett spontant, tidigt missfall. Avgörande för utgången av dramat är balansen mellan olika signalsubstanser.

Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet och en av talarna vid symposiet arbetar med att kartlägga de olika proteiner som är inblandade och vilka roller de spelar.

-De nya kunskaperna om samspelet och de signalsubstanser som är inblandade kan leda till nya behandlingar mot barnlöshet, men också till p-piller med mindre biverkningar än dagens, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Hon har bland annat tittat närmare på en sorts kuddar, pinopoder, (bilden till höger) som dyker upp i livmoderväggen under det tidsfönster på fyra-fem dagar då implantation är möjlig. De verkar ha stor betydelse för att underlätta för embryot att slå sig ner och anslutas till mammans blodomlopp. Det har också visat sig att infertila kvinnor har färre pinopoder än de som är normalt fruktsamma. Vissa substanser, till exempel progesteron och LIF (ett cytokin som också spelar en roll för att motverka leukemi) bidrar till att göra slemhinnan mottaglig medan andra verkar i motsatt riktning. Till dem hör mifepriston, en steroid som idag används vid medicinsk abort och även prövas som preventivmedel.

Gravida kvinnor bör inte ha det alltför rent omkring sig. Mycket tyder på att barn till mammor som vistats i en miljö med ett visst bakterietryck drabbas mindre av allergier.

Den snabba utvecklingen av allergier i västvärlden kan inte förklaras av genetiska förändringar utan orsakerna söks främst i olika omgivningsfaktorer. Bland annat har den så kallade hygienhypotesen lanserats – ju renare omgivning desto mer allergier. Hittills har dock dessa studier fokuserat på den exponering som barnen själva utsätts för efter födelsen.

Maria Jenmalm, docent och forskare i immunologi vid Linköpings universitet, och hennes medarbetare har siktat in sig på den programmering av fostrets immunförsvar som sker under pågående graviditet. När blivande mammor - och deras barn efter förlossningen - har fått probiotika i form av mjölksyrabakterier som kosttillskott, har man sett en allergiförebyggande effekt hos barnen. Däremot har tillskott av probiotika enbart till barnen efter födelsen inte haft någon motsvarande effekt.

Ytterligare forskning kring samspelet mellan immunsystemen hos modern och barnet, och hur det påverkas av den mikrobiella miljön, kan leda till effektiva förebyggande metoder mot allergi.

Miljön i livmodern har också en tydlig påverkan på individens mentala och fysiska hälsa både i barndomen och längre fram i livet. För tidig födsel och låg födelsevikt kan relateras till bland annat psykiatriska problem, metabolt syndrom och ökad känslighet för infektioner. Kvinnor i denna grupp riskerar också att själva få problem med sin reproduktiva hälsa och är drabbas oftare av barnlöshet än de som haft en normal fosterutveckling, enligt Gunilla Sydsjö, psykolog och adjungerad professor i obstetrik och gynekologi.

Orsakerna till låg födelsevikt och för tidig födsel finns att spåra både i generna och miljön. Moderns vikt och längd, ålder, energiintag och viktökning under graviditeten spelar en viktig roll liksom livsstilsfaktorer som rökning, droger och matvanor. Social status och mödravård har också stor betydelse för fostrets utveckling.
I sitt föredrag på symposiet tryckte Gunilla Sydsjö på behovet av ytterligare studier för att klarlägga djupare liggande biologiska mekanismer, med målet att kunna förebygga för tidig födsel.

Text: Åke Hjelm 
Foto: Lennart Nilsson/Scanpix (bilden på fostret i livmodern)

2011-07-14