Ordning och reda med Lean

Ett produktionssystem som vuxit till en filosofi. Så karakteriseras fenomenet Lean som studeras av fyra doktorander vid forskningscentrumet Helix. (2011-12-14)

Ursprunget för Lean kan spåras till Toyota Production Systems som utvecklades under 1970-talet. Det internationella genombrottet kom i en studie av MIT 1988 som prisade Lean för att vara effektivt och ge hög kvalitet. Sedan dess sprids dess idéer över världen inom såväl privat som offentlig sektor.

De mest centrala är att eliminera slöseri, analysera s.k. värdeflöden och förkorta ledtider, daglig styrning, standardisering och just-in-time-leveranser. Att inte producera för lager är en känd princip, som också gett Lean sitt namn. En annan är Fem S: sortera, städa, strukturera, standardisera och självdisciplin.

- Vi har aktat oss för att i förväg definiera vad som ingår i Lean, säger Jostein Langstrand, en av de fyra doktorander vid Helix som följer införandet av Lean på svensk arbetsmarknad. Vi utgår från det som företagen och organisationerna själva kallar för Lean.

I en litteraturstudie fann han att Lean idag är mycket mer än ett konkret produktionssystem. Han karakteriserar det som en filosofi, ja nästan en religion.

- Man kan tala om ett slags väckelse.

Två nationella satsningar sprider Lean i Sverige, Produktionslyftet riktat mot medelstora företag i verkstadsindustrin, och Verksamhetslyftet, riktat mot kommuner och landsting.

Mikael Brännmark, doktorand knuten till både Helix och KTH, studerar dels hur bestående dessa satsningar blir, dels hur de påverkar arbetsmiljön. Lean har kritiserats för att skapa stress och vantrivsel när arbetsmoment styckas upp och standardiseras, och har fått öknamnet ”Mean”.

Men bilden är mer komplex än så, säger Mikael Brännmark:

- I de kommuner och sjukhus vi studerat blir jobbet kanske mindre självständigt och mer standardiserat. För dem som är vana vid stor autonomi kan det vara en förlust. Men många ser också fördelar. Det blir mer ordning och reda. Man vet vem som gör vad. Rutiner och regler blir tydligare.

Vad gäller långsiktigheten ser han dock frågetecken.

- Det kan vara svårt att upprätthålla entusiasmen i längden, trots en massiv insats. Det ser vi i en uppföljning av de företag som gick in i Produktionslyftet 2007 och 2008.

Risken finns, menar han, att Lean sällar sig till den stora skara förändringsprojekt som inte ger några varaktiga resultat. Det gäller generellt för 70 procent av alla organisationsförändringar.

I ett annat Helixprojekt, som leds av professor Kerstin Ekberg, ser forskarna dock en ökad risk för psykosocial stress på arbetsplatser som jobbar enligt Lean.

Ytterligare två doktorander, Pernilla Lindskog och Agneta Halvarsson, studerar införandet av Lean i kommuner och på sjukhus. De finner att Lean mest påverkar arbetets organisation, mindre dess innehåll. Ett vanligt utfall är bättre dokumentation och mera ordning.
Forskningsledare i leanprojekten är Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson och Jörgen Eklund.

Jostein Langstrand tror att Lean är ett övergående fenomen.

- Förbättringsarbete pågår alltid. På 1990-talet talade vi om kvalitetssäkring. Nu är det Lean. Det kommer att komma ett nytt begrepp, var så säker.

Översta bilden: Anton Johansson, operatör på Siemens i Finspång
Mellersta bilden: Jostein Langstrand, doktorand
Nedersta bilden: doktoranderna Mikael Brännmark, Agneta Halvarsson och Pernilla Lindskog

Text: Anika Agebjörn
Foto: Vibeke Mathiesen, Anika Agebjörn och Anna Molander.

2011-12-14

LiU Magasin 4-2011