De okända invandrarna

De kom i tiotusentals från ett utbombat Tyskland efter andra världskriget. Som kvinnor hänvisades de till arbeten som hembiträde. Emma Strollo har studerat en outforskad sida av svensk arbetskraftsinvandring. (2012-03-14)

Den svenska undantagslagen, som gällde mellan 1943 och 1972, föreskrev att kvinnor inte behövde arbetstillstånd för att invandra till Sverige. Men det enda arbete de då kunde få var i hushållssektorn, som hembiträden.

- Sverige hade brist på hembiträden och hade haft så sedan 1930-talet när svenska kvinnor i större utsträckning började söka sig ut på arbetsmarknaden. Undantagslagen sågs som ett sätt att avhjälpa den bristen.

emma-strollo Det säger Emma Strollo som våren 2013 disputerar vid Tema Genus. På 1950-talet utnyttjades undantagslagen framförallt av tyska kvinnor, som såg bättre möjligheter att försörja sig i Sverige än i efterkrigstyskland. Emma Strollo har letat reda på några av dem som stannat kvar i Sverige. 19 kvinnor, i åldrarna 70 till 85 år, ingår i hennes studie.

Parallellerna är stora till dagens migration, säger hon.

- Samtidigt som de var positiva till den chans de fick i Sverige, hamnade de i väldigt utsatta positioner här. De arbetade i privata hem utan insyn. Sexuella övergrepp var vanliga.

Kvinnorna kunde inte heller lämna sina arbeten utan vidare. De var tvungna att ha ett jobb för att få stanna i Sverige. Detta kontrollerades var tredje månad. Så småningom kunde de dock gå vidare till utbildningar eller andra arbeten. De blev sjuksköterskor, sekreterare, förskollärare.

Deras ursprung i Tyskland gjorde dem också sårbara. På många håll mötte de ett begynnande tyskhat, särskilt om de kom i kontakt med norrmän. Samtidigt levde bilden kvar av Tyskland som ett förfinat kulturland, och i de överklasshem där många kvinnor arbetade fanns också sympatier kvar för nazismen.

- En kvinna hittade till och med ett porträtt av Hitler i det hem där hon arbetade.

Kvinnorna själva hade varit barn när kriget pågick och kunde inte se att de själva hade någon skuld i det.
Genom undantagslagen delades arbetsmarknaden för invandrare upp mellan kvinnor och män. Så görs än idag, konstaterar Emma Strollo.

- Dagens RUT-bidrag som ses som en möjlighet i första hand för invandrade kvinnor från EU att få ett jobb i Sverige. Kvinnorna hänvisas, nu som då, till de mest utsatta och lägst betalda jobben.

- Jobbet som hembiträde är det sista en kvinna själv skulle välja, och det beror inte på arbetsuppgifterna i sig, utan på att det värderas så lågt av andra. Bara det faktum att vi måste skapa särskilda subventioner visar ju att vi inte är beredda att betala för den här sortens jobb, vi värderar det inte.

Hennes studie är den första i sitt slag. Ingen har tidigare forskat om just den här invandrargruppen trots att den var stor.

- Det här är en osynlig del av historien om arbetskraftsinvandringen till Sverige.