Arv eller miljö?

Hur mycket påverkas vår förmåga att läsa och skriva av ärftliga faktorer och vilken betydelse har miljön? Stefan Samuelsson söker svaret genom att studera hur tvillingars läs- och skrivförmåga utvecklas från förskoleklass till högstadiet. (2011-12-14)

Att ärftliga faktorer påverkar läs- och skrivförmågan vet forskarna sedan 1950-talet när man kunde visa att barn med en förälder som är dyslektiker löper 30 procents risk att utveckla dyslexi. Med två föräldrar som har dyslexi ökar risken till 50 procent.

– Vi vet också att barn börjar skolan med olika förutsättningar som vi har både med miljö och arv att göra. Men när vi undersöker varför den språkliga utvecklingen varierar mellan barnen ser vi att generna har en viktigare roll än miljön, konstaterar Stefan Samuelsson, som är professor i pedagogik.

Han menar att det finns en tendens i skolan att inte acceptera genernas betydelse. Kanske för att man tror att ett stort genetiskt inflytande gör det svårt för skolan att påverka språkutvecklingen.

– Det är ett tankefel. Skolan kan spela en fantastisk roll genom att ge alla barn en undervisning som minskar inflytandet från till exempel hemmiljön. Och om vi vet att ärftliga faktorer påverkar läs- och skrivförmågan kan vi sätta in åtgärder på ett mycket tidigt stadium och behöver inte avvakta i flera år.

De senaste tio åren har Stefan Samuelsson arbetat med en beteendegenetisk studie som undersöker arvets respektive miljöns betydelse för skillnader i barnens språkliga utveckling, läs- och skrivförmåga och färdigheter i matematik. Den omfattar 1200 tvillingar i Sverige, Norge, Australien och USA och innebär också intressanta jämförelser mellan länderna.

Tvillingpar som växt upp tillsammans är efterfrågade för studier av arv och miljö. Enäggstvillingar, som är genetiskt identiska, jämförs med samkönade tvåäggstvillingar, som bara delar hälften av generna. Ju större skillnad mellan enäggs- och tvåäggstvillingar, desto större inflytande bedömer man att arvet har.

I Stefan Samuelssons tvillingstudie har forskarna gjort en omfattande kartläggning av tvillingarnas kognitiva och språkliga förmåga och testat bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Första kartläggningen gjordes vid fem års ålder innan barnen kunde läsa och skriva. Samma tvillingpar har sedan följts upp vid sex, sju, åtta och tio års ålder. Nu pågår förberedelserna för den sista kartläggningen, när tvillingarna är 13-14 år och går på högstadiet.

Från åtta års ålder kartläggs även tvillingarnas grundläggande färdigheter i matematik för att kunna jämföra språkets och matematikens utveckling.

– Vi vet mycket mindre om matematiken eftersom forskningen om matematikinlärning inte har varit lika intensiv som den om läs- och skrivutveckling, säger Stefan Samuelsson.

Hittills visar studien att genetiska faktorer i genomsnitt förklarar 70 procent av variationen i läsförmåga mellan olika individer. Stefan Samuelsson är noga med att påpeka att den siffran gäller hela populationen och enbart just variationen mellan eleverna. Den säger inte något om individen eller om nivån på läsförmågan.

Däremot visar studien att det genetiska inflytandet inte är statiskt utan kan variera både över tid och mellan länder.

– När vi undersökte sexåringar i Australien visade det sig att det genetiska inflytandet på läsförmågan var 75 procent. I Skandinavien var det däremot så lågt som 35 procent i samma åldersgrupp, säger Stefan Samuelsson.

Den stora skillnaden beror på att sexåringarna i Australien redan gick i skolan och hade lärt sig läsa och skriva, medan sexåringarna i Sverige ännu inte börjat skolan. Att en del av de svenska barnen ändå kunde läsa berodde på hemmiljön och bidrog till att det genetiska inflytandet blev mindre.

Ett år senare, när även de svenska barnen gick i skolan, hade skillnaden mellan Australien och Sverige jämnats ut och det genetiska inflytandet på läsförmåga uppgick till 75 procent även i Sverige.

– Det innebär att den svenska skolan redan efter ett år hade lyckats med sitt uppdrag och minskat miljöns betydelse för individuella skillnader i läsförmågan, förklarar Stefan Samuelsson.

Han återkommer till hur viktigt det är att det genetiska inflytandet accepteras så att barn med svårigheter med skriftspråket snabbt får hjälp.

– Vilken metod man använder sig av spelar mindre roll, men skolans sätt att organisera stödundervisningen är avgörande. En halvtimme i veckan räcker inte, det krävs hårt arbete med skriftspråket i minst en timme om dagen. 

– För mig är det ett fantastiskt projekt och ett privilegium att under så lång tid få samarbeta med framgångsrika internationella forskningsmiljöer.

Att två av forskarna, Richard Olson från USA och Brian Byrne från Australien, just nu är gästprofessorer vid LiU är en följd av samarbetet. 

Text: Birgitta Weibull
Foto: Göran Billeson (övre bilden)

2011-12-14
LiU Magasin 4-2011