De lär oss förstå irrationella ekonomiska beslut

En för Sverige helt ny forskningssatsning växer fram på LiU. Ämnet är neuroekonomi, ett forskningsområde i gränslandet mellan nationalekonomi, psykologi, och neurologi. Med hjälp av bilder tagna i magnetkamera vill forskarna ta reda på var i hjärnan vi fattar ekonomiska beslut. (2011-10-14)

De nationalekonomiska teorierna och modellerna bygger på att vi människor är rationella, logiska och strävar efter att maximera egennyttan. Men i själva verket styrs vi också av känslor, empati, viljan att hjälpa, avundsjuka, rättvisa eller att vi kanske till och med vill bestraffa någon som vi tycker beter sig dumt. Vi kan exempelvis åka några kilometer extra för att handla en vara, även om den är lite dyrare där, om vi upplever att bemötandet i den mest närbelägna affären är snorkigt eller otrevligt.

- En del antaganden inom den nationalekonomiska forskningen är felaktiga och målet är att få fram mer realistiska modeller för hur vi fattar ekonomiska beslut, säger Magnus Johannesson, gästprofessor i neuroekonomi på LiU och professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.

Neuroekonomi är en avknoppning från det bredare området beteendeekonomi. Inom neuroekonomin studerar man med hjälp av bilder i magnetkamera var i hjärnan beslut fattas.

- I den första studien erbjuds försökspersonen att köpa varor som visas på en skärm när de ligger i magnetkameran. Vi vill se om olika områden av hjärnan aktiveras beroende på pris och huruvida de beslutar att köpa varan eller inte. Vi är också intresserade av om det är olika delar av hjärnan som aktiveras om besluten är hypotetiska eller faktiska, säger Camilla Josephson, forskarassistent i neuroekonomi.

I tidigare studier verkar det som om vi överskattar våra köpbeslut när de bara är hypotetiska. Ett konkret exempel: på frågan ’skulle du köpa månadskort om det kostade hälften så mycket?’ svarar betydligt fler ja än de som köper ett månadskort om priset sänks och beslutet är faktiskt.

Även känsla för rättvisa påverkar våra beslut. Vad jag är villig att betala för en burk läsk beror på hur törstig jag är. Men om jag köper en burk och det innebär att du inte får något alls att dricka, ser mitt beslut kanske helt annorlunda ut.

- Vi vet att människor inte alltid fattar egennyttiga beslut, men vi vet inte vad det är som gör att vi beter oss så här. Det gäller även välgörenhet, vi är glada när vi har pengar, men ännu gladare när vi kan skänka bort dem. Det här är processer som inte alls har plats i de traditionella ekonomiska teorierna, säger Daniel Västfjäll, professor i psykologi.

Forskarna vill så småningom också se var i hjärnan vi fattar beslut om prioriteringar inom sjukvården. Det kan exempelvis handla om beslutet om en patient ska få en dyr behandling eller inte. Skiljer besluten sig åt om läkaren finns nära patienten eller en bit ifrån med ett ekonomiskt ansvar?

Forskargruppen består nu av nationalekonomerna Camilla Josephsson, Gustav Tinghög, postdoc, och Magnus Johannesson - som vetenskaplig rådgivare på deltid, av Daniel Västfjäll som är professor i psykolog samt av en grupp på CMIV, professor i medicinsk informatik Hans Knutsson, Anders Eklund, doktorand i medicinsk informatik, samt Michael Chappel, forskare och röntgenfysiker som ska se till att bilderna innehåller det de ska. I vinter hoppas de också kunna anställa ett par doktorander i neuroekonomi.

- Det här är en satsning som behöver tid. Det är grundforskning vi bedriver, men som kommer att få betydelse för de ekonomiska modellerna, kanske på helt oväntade sätt, säger Magnus Johannesson.

Daniel Västfjäll fyller i:

- Satsningen här i Linköping är unik, både i ett nordiskt och ett internationellt perspektiv. Vi står oss redan väl i konkurrensen trots att vi är helt nystartade, inte minst på grund av bredden i teamet. Alla förutsättningar för goda resultat finns här.

På bilden till höger, från vänster: Anders Eklund, Michael Chappel, Camilla Josephsson, Hans Knutsson samt Gustav Tinghög. Foto:Peter Modin

Text: Monica Westman Svenselius  

(LiU Magasin, nr 3, 2011)