Jan Engvall

Adjungerad professor i klinisk fysiologi

Född 1953 i Gislaved. Läkarexamen 1979, Göteborgs universitet. Specialist i internmedicin 1985, kardiologi 1986, klinisk fysiologi 1991. Verksam vid Universitetssjukhuset i Linköping sedan 1985. Klinikchef Fysiologiska kliniken 1995-2000. Disputerat 1993, docent 2002, LiU. Forskningsläkare Hjärt-Lungfonden 2008-2011.

Jan Engvall är klinisk fysiolog med cirkulationsfysiologi och non-invasiva metoder som huvudintresse. Pågående projekt handlar om hur hjärtat remodellerar, dvs förändras i storlek och funktion.

Hjärtat är ett komplicerat organ som anpassar sig till graden av fysisk ansträngning. Det kan öka sin pumpade volym vid uthållighetsträning och klara tryckarbete orsakat av högt blodtryck och vissa klaffel genom att öka hjärtväggens tjocklek.

Hos patienter med misstänkt kranskärlssjukdom vill man kunna avgöra vem som är i behov av intensiv behandling för att undvika utveckling av hjärtsvikt, respektive vem som kan klara sig med mindre omfattande åtgärder.

Hjärtat kan också kompensera för det funktionsbortfall som orsakas av till exempel infarktskada. Detta sker ofta genom hjärtförstoring - ”hjärtat växer”- vilket kan kompensera den nedsatta funktionen under lång tid. Bara vissa individer utvecklar det vi kallar hjärtsvikt.

I vardagen används flera typer av undersökningar i vila och under belastning. Hjärtrummens volym och funktion mäts med ultraljuds- eller magnetkamerateknik och hjärtats förmåga att klara cykelarbete eller stressbelastning med pulshöjande medel undersöks för att bestämma patienters prognos. Det saknas dock bra jämförande undersökningar av vilket test eller vilken mätmetod som är att föredra.

Hjärtats remodellering beror troligen på genetiska faktorer och signalsubstanser som kan mätas i blodet. I projektet ingår att mäta ämnen som avspeglar både kraften som påverkar hjärtväggens rörelse och omsättningen av vävnadens byggstenar.

Samverkan mellan hjärtväggens rörelse och blodflödet genom hjärtrummen är komplext: hjärtförstoring och infarktskada orsakar uppbromsning av flödeshastigheten och energiförluster som bäst studeras med magnetkamerateknik. Den kunskapen vill Engvalls forskargrupp använda för att på bästa sätt skräddarsy medicinsk behandling för varje patient.

Ur program för professorsinstallationen maj 2012.