Henrik Kylin

Professor inom tema Vatten i natur och samhälle

Född i Lund 1959. Stockholms universitet FK 1985, Univ.adj./studierektor 1989-94, FD 1994. Forskare SLU 1995, docent/forskningsledare SLU 1999, sektionschef SLU 2002, professor SLU 2004-2011. Seniorforsker, Norsk Institutt for Luftforskning, Polarmiljøsentret, Tromsø 2005-2009.

Miljökemi handlar om att förstå hur miljöföroreningar släpps ut, beter sig i miljön och om de har negativa effekter. Under 1960-talet tog arbetet med svårnedbrytbara "klassiska" miljögifter fart. Redan då hittade man DDT i Antarktis snö och förstod att DDT kan spridas till områden där det aldrig använts. Tjugo år senare upptäcktes att jägarfolken i Arktis hade högre halter DDT och PCB i blodet och modersmjölken än folk i de områden där kemikalierna använts. Därmed tilltog intresset för att förstå mekanismerna bakom global spridning av miljögifter.

För långväga spridning av miljögifter spelar temperaturen en avgörande roll. Kemikalier är mer flyktiga i varma områden än i kalla och, även om transporten i sig kan ske i alla möjliga riktningar med vindar och havsströmmar, gör temperaturskillnaderna att föroreningarna "drivs" mot polartrakterna; en global motsvarighet till när det bildas frost på ett glasspaket man tar ur frysen.

För att förstå en global process bör man arbeta globalt, både i polartrakterna och också i tropikerna. Det är dock svårt att etiskt motivera att enbart ägna sig år ren grundforskning i u-länder. Henrik Kylin har där kommit att ägna sig även åt mer vardagsnära miljöproblem, som vilka risker malariabekämpningen innebär för människor och miljö. Det är inte självklart att en riskbedömning som forskare gjort för en kemikalie i vårt eget klimat utan vidare kan överföras till tropikerna. Dessutom måste forskare väga riskerna från till exempel DDT mot problemen med malaria.

I det samarbete Henrik Kylin byggt upp med olika u-länder ingår att hjälpa till att sätta upp miljökemiska laboratorier, vilket gett samhällsnytta långt utanför forskningen. Allteftersom kraven på ackrediterade laboratorier ökar från stora importländer kommer miljökemisk kompetens och förmågan att mäta resthalter av bekämpningsmedel att få en ökad betydelse för att upprätthålla handel med jordbruks- och fiskeriprodukter.

Ur programmet för professorsinstallationen i maj 2011.