Leelo Keevallik

Professor i språk och kultur

Född 1969 i Tartu, Estland. BA i estnisk filologi 1992 och MA i allmän språkvetenskap 1994 vid Tartu universitet. FD 2004, docent 2007, foass 2005-12 i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Gästforskare vid Oxford universitet 1992-93, UCSB 1998-99, post dok vid UCLA 2007-08 och LiU 2011-12.

Leelo Keevalliks forskning syftar till att förstå mänsklig kommunikation på mikronivå – tur för tur, handling för handling. Den interaktionslingvistiska analysen fokuserar på grammatiska strukturer och intonation men tar noga hänsyn till gester, blickar och andra kroppsrörelser som talaren använder sig av.

I stället för abstraherade språksystem utgår man från det konkreta sammanhanget där något yttras och hur detta bevisligen tas emot av andra deltagare. Med denna kvalitativa metod vill man undersöka den visuella kommunikationen och blottlägga de invecklade semiotiska resurser som människor har till sitt förfogande för att göra sig förstådda och för att åstadkomma handlingar i olika sociala sammanhang.

Dessa frågeställningar bottnar i förhållandet mellan språk och samhälle. I början av sin forskarbana visade Leelo Keevallik hur alternativa morfologiska former kan användas som sociala markörer av formalitet, kön och utbildningsnivå. Sedan dess har hon undersökt sociala konventioner hos andra generationens sverige-ester. Med hjälp av videoinspelningar kunde hon visa subtila förändringar i användningen av vad som ofta kallas för "tomma fyllnadsord" (diskurspartiklar) som likväl används för identitetsbygge och för att markera olika typer av handlingar i det vardagliga livet. Avhandlingen kartlade funktioner hos ett antal sådana småord i estniska telefonsamtal, som utgör ytterligare ett vanligt sätt att använda språket till vardags.

De senaste åren har hon alltmer ägnat sig åt multimodala analyser av videoinspelat material, främst danslektioner. Dels har hon visat hur rörelser kan uppfylla grammatiska roller i en sats och kartlagt språkliga konstruktioner som kan avslutas med kroppsrörelser på olika språk, inklusive svenska. Dessutom har hon beskrivit hur utpekande uttryck används för att analysera den rörliga kroppen i realtid. Den temporära sidan av grammatiken som växer fram successivt i sitt sammanhang utgör hennes nuvarande forskningsfokus.