Stefan Jonsson

Professor i etnicitet

Född 1961 i Kinna. FK Uppsala Univ. 1985. PhD i litteratur, Duke University, USA, 1997. Fellow, Getty Research Institute, Los Angeles, 1998–2000. Gästprofessor, Univ. of Michigan, 2006. Kritiker och redaktör, Dagens Nyheter, 1989–2009. Lektor och forskningsledare, Södertörns högskola, 2009–2011.

Stefan Jonssons forskning är utpräglat mångvetenskaplig och har sin bas i kritisk kulturteori. Dess huvudämne är kollektiva identiteter: Vilka är vi? Vilka är de andra? Hur dras gränser mellan grupper och varför föraktar och bekrigar ibland grupperna varandra?

På grundval av modern kulturteori (marxism, psykoanalys, strukturalism, narratologi, postkolonial teori) har Stefan Jonsson utvecklat en teori om den individuella och kollektiva identiteten, som alltid bildas i skärningspunkten mellan psykiska begär och historiska krafter. Med hjälp av denna teori har han främjat förståelsen av fenomen som nationalism, imperialism, rasism och etnicitet. Han har också studerat hur globaliseringsprocessen alstrar nya etniska och kulturella konflikter, men också nya kollektiva identiteter i egen rätt, liksom en rad intressanta kulturella och estetiska fenomen. Med denna forskning – och sin anslutande gärning som essäist och kulturkritiker – har Stefan Jonsson placerat sig mitt i diskussionen om diskriminering, integration och det mångkulturella samhället.

Han har även forskat om demokratins förvandlingar och analyserat hur »folket«, demokratins bärare, har betraktats än som löfte om frihet och jämlikhet, än som vilda och vilseledda »massor«. Som Jonsson visar är »massan« ett dominerande tema i europeisk modernitet, vilket i dag återuppstår under nya förtecken i form av hotbilder av tredje världens militanta underklass. I detta sammanhang har han också analyserat hur tänkare och konstnärer ställt sig till revolutionär förändring, ett aktuellt ämne i dag. Lika aktuell är Jonssons pågående forskning om den europeiska identitetens framväxt i förhållande till kolonialismen och avkoloniseringen under 1900-talet. Tillsammans med kollegan Peo Hansen rekonstruerar han ett bortglömt kapitel i modern europeisk historia: hur de europeiska staternas koloniala arv påverkade den europeiska integrationen efter andra världskriget och hur detta alltjämt sätter sina spår i dagens EU.

Ur programmet för professorsinstallationen i november 2011.