Anders Ekström

Professor i medierad kultur

Född 1965 i Örebro. FK Uppsala universitet 1988. FD i idé- och lärdomshistoria, UU 1994. Docent i idé- och lärdomshistoria, UU 2000. Gästprofessor, Tema T, LiU 2001. Forskare och lektor, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH, 2008-2011. Professor i idé- och lärdomshistoria, UU 2012.

Anders Ekströms verksamhet som lärare, forskare och forskningsledare är inriktad på ett brett fält av kultur- och mediehistoria, främst europeisk historia under den moderna perioden. Ekström arbetar inom en kulturteoretisk tradition och har särskilt intresserat sig för en rad områden i skärningspunkten mellan human- och kulturvetenskapliga discipliner, som kritisk teori, historisk antropologi, den nya kulturhistorien, visuella kulturstudier och materiell kultur. Under senare år har han bidragit till att etablera en kulturhistorisk medieforskning inriktad på att historisera samtidens nya medier och mediebruk.

I avhandlingen behandlade Ekström 1800-talets världsutställningar och särskilt den stora skandinaviska utställningen i Stockholm 1897. Även i senare studier har han återkommit till utställningarnas och andra mediers historia. Två teman har varit centrala i denna forskningslinje, dels frågor om representations- och förmedlingspolitik, dels frågor kring offentlighetens historiska organisering och de publikbegrepp som uppkommit inom ramen för den utvecklingen. Dessa teman har behandlats i flera monografier och vetenskapliga uppsatser, men också i bland annat essäer och populärvetenskapliga artiklar.

Ett annat centralt område i Ekströms samlade verksamhet är, i allra vidaste mening, förhållandet mellan vetenskap och samhälle. Han har intresserat sig för samverkan och tredje uppgiften i ett historiskt och forskningspolitiskt perspektiv, men också engagerats i flera utställnings- och museiprojekt. Som forskningsledare vid Institutet för studier av utbildning och forskning i början av 2000-talet ledde han ett projekt om forskningskommunikationens historia, och med början 2006 ansvarade han för ett femårigt forskningsprogram om den publika kunskapsbildningens långa historia. Under senare år har detta engagemang alltmer inriktats på frågan om humanioras roll i framtidens samhälle.

Ur program för professorsinstallationen maj 2012