Molekylär- och cellbiologi

Människokroppen innehåller i genomsnitt 50-75 biljoner celler av ett hundratal olika celltyper, alla med en speciell uppgift. Den enskilda cellen besitter egenskaper som definierar livet, den kan växa, dela sig, ta emot och svara på stimuli från omgivningen, och utföra ett imponerande antal kemiska reaktioner. Funktionen avgör hur cellen är uppbyggd och var i kroppen den finns.

I den cellbiologiska forskningen undersöker man hur de olika celltyperna fungerar genom signalering inuti cellen och hur de samverkar sinsemellan.

Molekylärbiologin studerar främst hur molekyler och system inuti cellen samspelar. Av särskilt intresse är flödet av genetisk information från DNA via RNA till proteinsyntes, och hur dessa processer regleras.

De senaste årens molekylärbiologiska framsteg har lett till en biologisk-medicinsk revolution med helt nya metoder att analysera och förändra arvsanlag. Detta har förändrat vår syn på livsprocesserna och medfört en snabb utveckling inom bioteknik, biomedicin och växtförädling. Den genetiska och cellbiologiska grunden för många sjukdomar kommer att klarläggas och den ökade kunskapen har redan gjort avtryck i klinisk sjukvård.

Forskningsområden

• Centrum för neurobiologi
• Cellbiologi (Länk till Avdelningen för Cellbiologi)
•  Neurobiologi (Länk till Avdelningen för Neurobiologi)
•  Experimentell patologi
•  Klinisk kemi (Länk till Avdelningen för Klinisk kemi)
•  Klinisk mikrobiologi  (Länk till Avdelningen för Klinisk mikrobiologi)
•  Medicinsk mikrobiologi  (Länk till Avdelningen för Klinisk mikrobiologi, engelsk sida)
•  Molekylär virologi
•  Rättskemi (Länk till Avdelningen för Läkemedelsforskning)
•  Farmakologi (Länk till Avdelningen för Läkemedelsforskning)
•  Klinisk farmakologi  (Länk till Avdelningen för Läkemedelsforskning)
•  Onkologi (Länk till Avdelningen för Onkologi)