Kirurgi

Kirurgi var en del av den allra tidigaste läkekonsten. Redan på stenåldern borrade de första neurokirurgerna hål i skallen på människor, ner till den yttersta hårda hjärnhinnan, för att försöka bota olika åkommor i hjärnan. Ordet kommer från grekiskans cheirourgike, ”arbete med händerna”.

Idag används kirurgi för att reparera eller ta bort sjuka organ och vävnader i hela kroppen. Bakom det perfekta snittet ligger en bred kunskap om fysiologi, diagnostik, behandling och efterbehandling – hela patientens hälso- och livssituation är avgörande för resultatet. Flervetenskaplig samverkan är därför en förutsättning för kompetensområdets utveckling.

Forskningen är idag inriktad till stor del på mekanismer och riskfaktorer bakom kirurgiska sjukdomar – akuta bukåkommor, tumörer, trauman (skador av yttre våld) och kroniska sjukdomar framförallt i mage och tarm. En annan del av forskningen arbetar med nya operationsmetoder, exempelvis robotassisterad kirurgi som används främst vid ingrepp i urinvägarna.

Forskningsområden

• Brännskadevård
• Katastrofmedicin
• Lever, bukspottkörtel och gallvägar
• Mage och tarm
• Neurokirurgi
• Plastikkirurgi och tissue engineering
• Thoraxkirurgi