Göm menyn

Svenska språket och litteraturen

Frågor och svar

 


Fråga: Är det korrekt att säga "Patrik skall få barn nästa vecka"? Skulle snarare säga att "Patrik skall bli pappa nästa vecka". /Thommy

Svar: Logiken säger givetvis att Patrik knappast kan få barn - åtminstone inte i betydelsen föda barn. Men vi tolkar inte språkliga uttryck efter logiska regler - vi säger ju t ex jätteliten - utan snarare med ledning av det sammanhang där det förekommer. Så det är väl knappast någon som inte förstår att uttrycket "Patrik skall få barn" betyder att han "skall bli pappa", även om det första uttrycket kan anses väl vardagligt. 

Men frågan är intressant ur en annan aspekt än den som rör fel/rätt, inkorrekt/korrekt.  Språket och uttryckssätten är tätt förknippade med det samhälle där de används.  Det har förmodligen blivit vanligare att säga att "män får barn" idag än tidigare. Och varför det skulle kunna vara så kan man fundera på. Det kan ha att göra med en delvis förändrad papparoll. "Att få barn" associerar till så mycket mer än att bli biologisk förälder, nämligen till omhändertagande, pappaledighet, familjeansvar och förändrade livsvillkor.

Vänliga hälsningar
Viveka Adelswärd


Fråga: Jag undrar varför inte ordet FÄRST finns? Och hur skulle man kunna bära sig åt för att få in ordet i svenska språket?/ Elisabet
 
Svar: Visst finns ordet "färst". Det står till och med i den senaste upplagan av Svenska Akademiens Ordlista. Det är egentligen ett mysterium att det inte används mer. Vi behöver ett enklare ord för "lägst antal", "det minsta antalet" etc. Så fram för bruket av färst! Ju fler som använder det, desto fortare kommer det att glida in i språket.
Viveka Adelswärd, professor i tema kommunikation
 

Fråga: Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan ordet "hen" slår igenom i svenska språket?/Mariethe

Svar: Jag är inte alls säker på att 'hen' kommer att slå igenom. Min osäkerhet har flera orsaker. För det första, det beror på vilket "hen" man menar. Ett "hen" som helt skulle ta över och ersätta både "han" och "hon" tror jag inte på. Jag ska strax  förklara varför. Däremot tycker jag att ett "hen" som ett allmänt könsneutralt pronomen, synonymt med "han eller hon", "han/hon", "vederbörande", "personen" etc skulle behövas. Många som skriver vet hur klumpigt det blir när man inte vill använda "han" som könsneutralt pronomen och därför börjar laborera med de uttryck jag just nämnde.  De har nog, precis som jag, saknat ett ord som "hen". Här finns en lucka i språket. Den luckan har funnits ända sedan man insåg att "han" inte var ett särskilt lyckat val som könsneutralt pronomen om man vill tala om en människa utan att behöva tänka just på en man. Redan 1994 föreslogs i SvDs språkspalt att man skulle använda "hen" i vissa skrivsituationer. Så i den betydelsen kanske det inte dröjer så länge innan "hen" tar större plats i språket.

Jag kan också tänka mig att några kommer att använda ordet av ideologiska skäl - för att slippa välja en av två könsidentiter. Men att "han" och "hon" helt skulle ersättas av han tror jag inte på. Jag tror inte heller att jämställdheten skulle öka på grund om vi alla bytte ut "han" och "hon" mot  "hen". Så enkel är inte kopplingen mellan samhällsutveckling och språksystem. Inte skulle synen på våra könsroller förändras särskilt mycket om vi  henifierade alla texter.
 
Språkförändringar sker ofta för att ett nytt ord fyller en ny funktion. Men språkförändringar sker olika lät i olika delar av språket. Språket tycks girigt ta till sig nya substantiv som behövs för att man ska kunna tala om nya saker eller helt enkelt variera sig stilistiskt eller visa att man hänger med sin tid. Substantiv glider in och ut ur språket rätt lätt. Det är inte riktigt samma sak med pronomen. Det finns en anledning till att man brukar säga att substantiv tillhör en öppen ordklass, medan pronomen, precis som tilltalsord eller artiklar, brukar föras till den slutna ordklassen.
Viveka Adelswärd, professor i tema kommunikation

Fråga: Jag undrar hur ofta de litterära verk som får mycket uppmärksamhet och betraktas som stora när de kommer ut, också är de som visar sig hålla över tid. I vilken utsträckning kan man förutse om en bok kommer att bli en klassiker?/ Maria

Svar: Det här är en fråga som det inte finns något rätt svar på. Så du får helt enkelt nöja dig med mitt svar. Och det är att det aldrig går att utnämna en nyutkommen bok till klassiker direkt – hur bra alla än tycker att den är. Jag anser nämligen att en klassiker behöver tid på sig för att bli just en klassiker. Att alla i en generation älskar en bok gör den inte till en klassiker. Det är först sedan en tid gått som man kan avgöra om boken fortfarande talar till, griper tag i och gör sig nödvändig för nya läsare. När den inte längre förmår detta, när den inte längre har något att säga till nya läsare då upphör den också att vara en klassiker.

Viveka Adelswärd, professor i tema kommunikation


 


Sidansvarig: anika.agebjorn@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Feb 28 14:37:47 CET 2013