Göm menyn

Kemi

Frågor och svar

Tidigare frågor och svar om kemi

Fråga: Varför känns mina gipsfigurer varma när de torkar? /Noah, 5 år

Svar: Hej Noa! Gips är ett salt som uppkommer när man blandar kalksten med svavelsyra och sedan filtrerar och torkar. Formeln är CaSO4. Gips finns också som naturlig bergart. Det fasta saltet kan innehålla olika mängder vatten. Den naturliga gipsen innehåller två vattenmolekyler per kalciumsulfatenhet (CaSO4•2H2O). Gipsen som du använder har bränts i någon ugn och då går det bort vattenånga så att det bara finns en halv vattenmolekyl per kalciumsulfatenhet (två enheter delar på en vattenmolekyl). När man sedan blandar denna brända gips med vatten i lagom mängd tas gipsen upp vatten igen och blir ”naturlig”. Eftersom vatten gick bort när man värmde kommer upptag av nytt vatten att avge värme, och då känner du att figurerna blir varma.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Jag har testat några olika rostlagningsmetoder, bl a ett som kallas rostomvandlare eller rustmaster och ska penslas direkt på den rostiga ytan. På 24 timmar reagerar medlet med järnoxiden och bildar en jämn, svart yta. Vet du något kemiskt ämne som reagerar på detta sätt med järnoxid? /Axel

Svar: Hej, Axel! Den produkt jag själv använt för rostborttagning innehöll fosforsyra som aktiv produkt så vitt jag förstår. Det som i så fall sker är att järnoxiden löses upp medan den underliggande metallen klarar sig. Eventuellt ingår sedan också någon annan komponent som ger rostskydd, men oftast får man måla på den efter rengöring. Som kuriosum kan nämnas att man når nästan samma rengöring med Coca Cola som också innehåller fosforsyra eller natriumdivätefosfat.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Bensofenon som finns i hårspray är skadligt för hälsan. Finns det något ämne med samma egenskaper som skulle kunna ersätta bensofenon i hårsprayen? /Hampus

Svar: Hej, Hampus! Kemiskt är bensofenon en keton med två bensenringar som binder till karbonylkolet (C6H5-(CO)-C6H5). Ämnet är fast vid rumstemperatur och smälter vid 49o C. Det kan irritera ögon, hud och slemhinnor och ge illamående m.m. vid förtäring. Det bedöms dock som icke-miljöfarligt och lätt nedbrytbart.

Säkerhetsdatablad kan du finna på

http://www.fishersci.se/safenet/pdf/04610313.pdf och beskrivning av ämnet på http://sv.wikipedia.org/wiki/Bensofenon

Användningen inom kosmetikaindustrin beror kanske på dess egenskap som antioxidant, men det fungerar framför allt som fixativ, dvs. för att binda de lättflyktiga parfymprodukterna när sprayen appliceras.

Vilka ämnen som skulle kunna utgöra ersättning är svårt att svara på utan att veta vad som ingår i produkten för övrigt som skulle kunna reagera med ämnet i fråga.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Hur kom Dmitrij Mendelejev fram till idén om det periodiska systemet? Och hur kom John Thomson fram till teorin om elektronerna och de olika laddningarna i atomen? /Anannas

Svar: Hej, Anannas! Historien säger att Mendelejev kom på att skriva alla då kända grundämnens egenskaper på olika kort och sedan lägga dem i ordning efter stigande atomvikt. Då märkte han att vissa kemiska egenskaper kom igen med jämna mellanrum (periodiskt). Sådana ämnens kort lade han nedanför varandra med perioderna ordnade horisontellt, och därmed hade han i princip det periodiska systemet klart år 1869.

Numera brukar det ställas upp litet annorlunda, men idén är i stort densamma. Andra kemister hade kommit på liknande samband tidigare men då betraktades det mest som en kuriositet.

Joseph John Thomson var en brittisk fysiker som 1897 var den förste att föreslå elektronens existens och att atomen bland annat bestod av lätta negativt laddade partiklar. Han visade också genom att skicka elektronstrålar vilket förhållande som råder mellan massa och laddning för elektronerna.

Idén att det måste finnas lika positiva som negativa laddningar kan förstås om man betänker att lika laddningar stöter bort varandra. Detta skulle hindra att kemiska bindningar uppkom över huvud taget. I jonföreningar som koksalt (NaCl) finns ju laddade joner som dras till varandra, dock alltid med lika antal (eller laddningssummer) av positiva som negativa.

Du kan läsa mer om Thomson på Wikipediasidan http://en.wikipedia.org/wiki/J._J._Thomson

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Jag arbetar i Försvarsmakten och ägnar många timmar åt att putsa kängor och stövlar för att få dem riktigt spegelblanka, men hur fungerar det egentligen kemiskt/fysikaliskt? /Oliver

Svar: Hej, Oliver! Skokräm är en trögflytande pasta som breds ut på läder för att göra det blankt och svårgenomträngligt för vatten. Det innehåller feta organiska ämnen som vaxer (förtvålade), eventuellt lite vatten och organiska lösningsmedel som terpentin. Efter den första ingnidningen låter man gärna skorna stå lite varvid en del lösningsmedel avdunstar samtidigt som de feta ämnena fastnar på lädret. Den slutliga borstningen/gnidningen gör sedan ytan blank eventuellt genom uppvärmning vid bearbetningen. Tidigare användes skosmörja som innehöll ämnen från växt- eller djurriket.

Vänligen
Nils-Ola Persson

Fråga: Hej! Att huden absorberar ämnen vi smörjer in den med har jag klart för mig men hur är det med håret: Kan hårstrået i sig absorbera ämnen som förs ner i hårsäcken och vidare ut i kroppen? Min fråga uppkommer då jag funderar över de emellanåt tvivelaktiga ämnen som finns i stylingprodukter osv. /Anki

Svar: Hej, Anki! Hårstråna är ju fasta ämnen (keratin) så de ämnen som tillförs borde inte ha så lätt att ”rinna” ned till hårsäckarna. Tillverkaren bör ju i eget intresse ha testat detta eftersom främmande ämnen i hårsäckarna borde störa bildningen av nytt hår. Man färgar hår med två olika metoder, toning och oxidationsfärgning. Den förra processen innebär en ytlig beläggning av hårstråna med önskad färg, som sedan successivt bleknar vid tvätt. Oxidationsfärgning innebär att hårstråna reagerar med färgämnet något som tar lite tid. Färgen kan inte tvättas bort och ett hår kan inte göras ljusare genom oxidationsfärgning. Blondering görs genom bleking med peroxider. Jag har inga data som visar om de olika medlen kan tränga ned genom huden eller in i hårsäckarna, men för starka lösningar av väteperoxid är inte bra för huden, det vet jag av erfarenhet. Man bör kontrollera var den använda produkten innehåller, eventuellt genom kontakt med tillverkaren, de är skyldiga att svara. Oftast anvisas man en hemsida där man kan börja.

Nils-Ola Persson

Fråga: Hej! Varför vi ska skölja oss med vatten om vi fått en syra eller en bas på huden? /Felicia

Svar: Hej, Felicia! När man får syra eller bas med tillräckligt stark koncentration på huden reagerar den med hudcellerna och retar nerverna så att huden skadas och det gör ont. Syror och baser löser sig för det mesta lätt i vatten och de kommer då att sköljas bort samtidigt som vattnet har avkylande och spädande effekt. I andra lösningsmedel som sprit, aceton eller lacknafta löser sig varken syror eller baser så bra och därmed blir lindringen mycket sämre. Man skall hålla på att skölja länge efteråt så att syra- eller basrester verkligen sköljs bort. Detta gäller särskilt om man får något på ögonen som ju är mycket känsliga. På laboratorier skall finnas ögonduschar för detta ändamål.

Vänligen
Nils-Ola Persson

Fråga: Hur ser man på ämnets strukturformel att det är en alkohol eller organisk syra? /Beatrice

Svar: De oorganiska syrorna, t.ex. svavelsyra (H2SO4), salpetersyra (HNO3) m.fl. kan inte förväxlas med alkoholer så de faller utanför diskussionen.  När det så gäller de organiska, har de flesta en karboxylgrupp -(C=O)OH, där den ena syreatomen är dubbelbunden till kolatomen och den andra binder enkelt till både kolatomen och en väteatom. Den senare utgör det sura vätet som till större eller mindre del avspjälkas i vattenlösning, dvs. syran dissocierar. De ämnen som kan vara tveksamma är fenoler med formeln R-OH, där R är en aromatisk grupp. Deras väten är surare än vanliga alkoholer eftersom den vid dissociationen bildade negativa jonen, fenolatjonen kan stabiliseras genom att den negativa laddningen kan fördela sig i den aromatiska gruppen. Den aromatiska gruppen kännetecknas av en ringstruktur, oftast med sex kolatomer där varannan kol-kolbindning är en dubbelbindning och mellanliggande enkelbindningar. Även kombinationer av ringar förekommer, det viktiga är att varannan bindning är dubbel. Man kan rita samma struktur genom att låta bindningstyperna byta plats, vilket innebär att elektronstrukturen är resonansstabiliserad. Du kan se mer om resonansstrukturer på http://sv.wikipedia.org/wiki/Resonans_%28kemi%29 Dock finns inte just fenolatjonen representerad där, men det visar proceduren. Försök själv!

Vänligen
Nils-Ola Persson

Fråga: Vi tappade en kvicksilvertermometer i golvet så att den gick sönder. Kan man på något sätt kontrollera huruvida det finns kvicksilver kvar i lägenheten och hur "oskadliggör" man det i så fall? /Camilla

Svar: När vi på kemilabb spiller kvicksilver brukar vi strö fint zinkpulver över det kontaminerade området. Då bildar zinken amalgam med kvicksilvret, som sedan kan sopas upp. Detta kan ju vara svårare för privatpersoner. Jag tror du bör rådgöra med någon miljöansvarig i din kommun. På den här sidan http://ikaros.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&p=H&%2422301=520250&%24echoLink=520250&%24echoVar=0 finns ett kit för att samla upp utspillt kvicksilver. Dock borde man antagligen använt det direkt. Jag har också hittat ett annat frågeforum med svar:
http://www.skyddsnet./skfraga.asp?qnaid=2894. Har ni fler kvicksilvertermometrar tycker jag att ni skall lämna dem till apoteket eller någon avfallshantering i kommunen direkt.

Vänligen
Nils-Ola Persson

Fråga: Maten i kroppen omvandlas till bland annat koldioxid. Men vad händer med koldioxiden i kroppen, och vad händer om jag hyperventilerar? /Selma

Svar: Hej, Selma! Maten som vi ätit omvandlas i matsmältningskanalen till olika ämnen som bryts ned till i sista hand koldioxid och vatten. Detta är en oxidationsprocess så det behövs också syre. Detaljerna beror på vad för ämnen vi fått i oss (fett, kolhydrat eller protein) och i viss mån hur mycket fysiskt arbete med mera vi utför. Ett exempel är nedbrytningen av kolhydrat:
C6H12O6  +  6 O2  -->  6 CO2  +  6 H2O. I protein ingår även kväve som omvandlas till urinämne, H2N-CO-NH2.
Koldioxiden som bildats transporteras med blodet till lungorna, där det går ut genom lungmembranen till utandningsluften. Vid utandning har vi alltså förutom det kväve som följer med luften överallt och en del syre som inte gick in i blodet, dessutom koldioxid och vatten. Det senare märks när man andas på något blankt - det bildas imma. Vattnet går dock inte ut bara denna väg, en del följer i stället med urin, svett och avföring.

Hyperventilation leder till att koldioxidhalten i blodet sjunker, vilket i sin tur gör att blodets pH ökar (blodet blir mindre surt, mer alkaliskt). Detta kan ge kramper med mera. Syrgashalten ändras bara marginellt, eftersom blodet redan vid normal andning är mättat med syrgas.

Vänligen,
Nils-Ola Persson

Fråga: Varför binder en kolatom gärna upp fyra andra atomer? Till exempel som i metan? /Kimia

Svar: Hej, Kimia! Kol tillhör ämnesgrupp 14 i periodiska systemet. Det har också atomnummer 6 och atommassan 12 (vanligen, även en liten andel med massan 13 och 14 finns). Atomnumret 6 innebär också att den neutrala atomen har 6 elektroner. De två första fyller det inre ”skalet” som kallas K-skalet. Kvar är nästa skal, L-skalet. Där finns då 4 elektroner. Alla atomer eftersträvar att ha 8 elektroner i det yttersta skalet. Kolatomen löser problemet genom att försöka dela elektroner med andra atomer genom kovalent bindning. I ditt exempel, metan, behövs fyra väteatomer eftersom varje väteatom bara har en elektron. Formeln blir då CH4. Med andra atomer kan kol bilda dubbelbindningar så att två elektronpar ingår i varje bindning. Ett sådant exempel är koldioxid, CO2. Där delar varje syreatom två elektronpar med kolatomen, och får därmed också själv två delade elektronpar i sitt yttre skal. Eftersom syreatomerna i neutral form har vardera 6 elektroner i yttre skalet, kommer de också att få 8 totalt med bindningarna. Att atomerna föredrar 8 yttre elektroner i yttre skalet kallas oktettregeln.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Hur fungerar schampo rent kemiskt? /Nadine

Svar: Hej Nadine! Schampot används för att på ett skonsamt sätt rengöra i första hand hår. De viktigaste beståndsdelarna är tensider som är ytaktiva ämnen. De är molekyler som har en opolär (oljeartad) del och en polär (vattenlöslig) del. Exempel är natriumlauryletersulfat, där natriumsulfatdelen är polär och lauryl (C12H25-) är opolär. Sådana molekyler kan lösa fet smuts, döda hår- och hudceller mm. i tvättvattnet och ”lyfta” dem från hår och hårbotten. Dessutom kan andra ämnen ingå som gör schampot lagom tjockflytande (visköst) samt ger lämplig doft och utseende. Eventuellt tillsätts också någon pH-regulator som ger lämplig surhetsgrad. Schampo började användas på 1930-talet och ersatte då vanlig tvål. Nackdelarna med tvål var att det nötte mer på håret och att salter av kalcium eller magnesium kunde falla ut på hårbotten.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Hur uppträder silverjonerna i en elektrolytisk cell med en kol och en silverelektrod, i en vattenlösning innehållande NaCl? /Irina

Svar: Hej, Irina! Om silverelektroden är den positiva elektroden kommer kloridjonerna att dras dit och oxideras till klorgas (Cl2). Klorgas är ett starkt oxidationsmedel som kan oxidera fast silver till Ag(I)-joner under bildning av kloridjoner:
Cl2(g)  +  2 Ag(s) ->  2 Cl-(aq)  +  2 Ag+(aq)

Om denna reaktion sker beror på hur ytan på silverelektroden ser ut med avseende på beläggning mm. Sammanfattningsvis kan man säga att det är lättare att oxidera silver till silverjon än att oxidera kloridjoner till klorgas. Silverklorid är ett i sig svårlösligt salt så en del fast silverklorid kommer nog att falla ut. Eventuellt kan en del silverjoner även reduceras ut på den negativa kolelektrodytan. Vänder du på polerna kommer silverjoner att bildas i lösningen och ev. reagera med kloridjonerna till mer silverklorid.

Vill man oxidera kloridjoner till klorgas, som vid klor-alkalielektrolys, har man i stället kolelektroden som positiv elektrod (anod = där oxidation sker) och silverelektroden som negativ (katod = där reduktion sker).  Klor kan inte oxidera kol utan syretillförsel och där händer inget med elektroden utan klorgas bildas. Vid den negativa elektroden bildas vätgas genom att den natriummetall som skulle bildats genast reagerar med vatten under bildning av natriumjoner, hydroxidjoner och vätgas. Vätgasen är själv ett reduktionsmedel och kommer då inte att kunna oxidera silverelektroden.

Nyckeln till vad som sker eller inte sker i sådana här redoxreaktioner kan man se i elektrodpotentialer, som finns i alla bättre kemiböcker från gymnasiet och uppåt. De tabelleras i allmänhet som reduktionspotentialer och om potentialen för reduktionsreaktionen minus den för oxidationsreaktionen blir större än noll är reaktionen spontan. Dock kan det ibland finnas hinder i form av överspänning som hindrar.

Vänligen, Nils-Ola Persson


Fråga: Vid analys av vattenprover som innehåller metalljoner från mekanisk bearbetning av metall, t ex krom 3+, ska provet vara inne på lab inom 24 timmar. Hur reaktiv är Cr3+? Vilka andra joner i ett metallhaltigt vatten föredrar den? /Dine

Svar: Hej, Dine! Det är svårt att svara generellt på vad som ligger till grund för tidsbegränsningen utan att veta vilken analysmetod som skall tillämpas. Är lösningen basisk kommer antagligen krom(III)hydroxid att bildas som fällning som sedan kan undslippa analysen. Även olika ändringar av oxidationstalet (= jonladdningen) kan ske med tillhörande bildning av fasta föreningar tex. Cr(IV)-oxid (CrO2). Utan att veta pH för lösningen och vad som dessutom finns i provet har jag svårt att ge bättre svar.
Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Kan vattenlösliga vitaminer frysa sönder? Frågan handlar egentligen om ett färskfoder för hund, som innehåller endast kött och inälvor. Man tillsätter vitaminer och mineraler och fryser det sedan direkt. /Annika

Svar: Hej, Annika! Det skall inte vara någon fara att vitaminer fryser sönder. Om det är hundägaren som själv sätter till vitaminerna bör det stå på förpackningen (för vitaminerna) om de inte tål nedfrysning, annars räcker det att följa bäst-före-anvisningarna för fodret. Nedfrysning innebär att alla kemiska förändringar sker långsammare är i rumstemperatur eller i kylen, så eventuella kemiska reaktioner bromsas.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Hur litet är det minsta hål en vattenmolekyl kan passera om man utgår från optimala förhållanden? Kan man rent teoretiskt jämföra molekylers storlek med radiovågor eller ökar molekylers diameter med temperaturen? Min fråga har jag grundat på att en parabolantenn kan byggas av ett finmaskigt nät, bara maskorna är mindre än radiovågen. /Danne

Svar 1: Hej, Danne! Radiovågor har våglängder mellan 0,1 mm och 30 km. Som jämförelse gäller att vattenmolekyler har en storlek på ca 3 Ångström (= 0,3 miljarddels meter) så molekylerna tränger med stor marginal genom ett filter som kan vara ett nät i en parabolantenn. Däremot kan vattnets höga ytspänning göra att vattnet som vätska inte väter materialet i ett nät och därmed inte kan tränga in i porer av sådant material. Den effekten använder man sig av i Gore-Tex och liknande textilier. Gasformiga molekyler kan då gå igenom så att kroppen kan ”andas” medan vätska (regn) inte tränger igenom.

Nils-Ola Persson

 

Svar 2: Vattenmolekylen som består av en syreatom och två väteatomer har en diameter på ca 3 Ångström, vilket är mer konkret än radiovågornas ”partiklar” som kallas fotoner. När radiovågen, som består av både ett elektriskt och magnetiskt fält, träffar ett metallnät börjar nätets elektroner att flytta på sig av det elektriska fältet. Förflyttningen resulterar i ett elektriskt ”svarsfält” som motverkar ursprungsfältet och gör att vågen reflekteras genom s k ”skärmning” (jfr Faradays bur). Men om våglängden är tillräckligt kort jämfört med nätets maskor kan inte svarsfältet helt motverka radiovågen. Därmed finns en viss sannolikhet att fotonerna dyker upp på andra sidan av nätet.

Martin Magnuson

Fråga: Kan man separera koldioxidatomen till två syreatomer och en kolatom, eller på något annat sätt omvandla koldioxid? /Kevin

Svar: Hej, Kevin! Det är inte möjligt att sönderdela koldioxid till kol och syrgas, O2, det sätt som syre förekommer i naturen. Att bränna kol med syre är en spontan reaktion som avger mycket energi (kolkraftverk) och den kan därför inte fås att gå baklänges utan vidare. Vad som kan göras är att låta koldioxid reagera med kol till kolmonoxid, men även den reaktionen är svår att genomföra:
  CO2(g)  +  C(s)  =  2 CO(g)
Denna reaktion är en jämvikt som är starkt förskjuten åt vänster.
Man kan också låta koldioxid reagera med vätgas:
  CO2  +  H2  =  CO  +  H2O  (alla ämnen i gasfas, hög temp.)
Denna reaktion är också en jämvikt, men den kräver ren vätgas som i sin tur kräver mycket energi för att kunna framställas.
Koldioxid reagerar med vatten till vätekarbonatjon och vätejon:
  CO2(g)  +  H2O(l)  =  H+(aq)  +  HCO3-(aq)
Denna reaktion sker i vatten och gör att pH i naturliga vatten blir ca 6,5 i stället för 7 som det skulle varit i det ideala fallet. Den sker också i kolsyrade drycker, och gör att den ökade koldioxidhalten i luften medför en liten sänkning av pH i havsvattnet.

Samtliga reaktioner som beskrivits här innebär att man tillför ett extra ämne och är därmed inte den direkta sönderdelning som du frågade efter.

Nils-Ola Persson

Fråga: Sprängdeg och krut måste väl ha syre för att kunna explodera. Borde man inte kunna desarmera en bomb genom att helt enkelt lägga den i en låda och suga ut luften tills det blir vakuum? /Alexander

Svar: Hej, Alexander! Nej, dessvärre är det ju inte så enkelt. Vanligt svartkrut är en blandning av kol, svavel och salpeter. Det sistnämnda är kaliumnitrat, KNO3, som man förr fick från avlagringar under golv i stall och ladugårdar. Det erhölls genom kemisk omvandlig (jäsning) av huvudsakligen urinämne (urea) (NH2)2CO med hjälp av bakterier i närvaro av pottaska, kaliumkarbonat, K2CO3. Salpeterns roll i krutet är att tillföra syre, dvs. som oxidationsmedel. Det är nödvändigt, i eldröret på en kanon eller ett gevär är ju ingen syretillförsel att tala om.

Alla sprängämnen innehåller nitratjoner eller nitrogrupper, tex. ammoniumnitrat, glyceryltrinitrat (nitroglycerin) eller trinitrotoluen (TNT) av samma anledning. Däremot finns också initialsprängämnen som bara finns med för att starta huvudsprängämnets reaktion, vilka inte behöver innehålla nitrat eller nitrogrupper.

Nils-Ola Persson

Fråga: Så här i magsjuke- och influensatider - hur funkar det egentligen med klor? Och hur effektivt är det i simhallar? /Hälsningar Stina

Svar: Hej, Stina! Aktivt klor (vanligen som kalciumhypoklorit, Ca(ClO)2 eller natriumhypoklorit NaClO) används som bakteriedödande ämne vid vattenrening, mest i avlopp men även svagare i vissa kranvatten, och i simbassänger. Klorgas, Cl2,  är en mycket giftig gas som har använts som kemiskt stridsmedel och till blekning av pappersmassa. I samtliga fall beror effekterna på att aktivt klor är ett starkt oxidationsmedel som förstör livsviktiga funktioner. Vid inandning förstörs slemhinnorna i luftstrupe och lungblåsor. I simhallar skall kloret döda de bakterier som ev. smittade badare medför. Möjligen är den kontakt man har med andra människor i t.ex. omklädningsrum mer riskabel än det gemensamma badvattnet, men det beror ju på hur det är ordnat vid just din simhall.

Klor förekommer mest i icke-aktiv form som kloridjoner i natriumklorid, NaCl (=vanligt koksalt) som finns i havsvattnet och som bergsalt. Detta klor har inte bakteriedödande effekt i normala halter.

Nils-Ola Persson

Fråga: Vi har blåst med sugrör i olika glas. I glasen fanns vatten, saft, vatten med diskmedel och ett glas med mjölk.  Glaset med vatten och diskmedel gav flest bubblor som stannade kvar. Mjölkens bubblor blev stora och stannade kvar lite. Glaset med bara vatten var sämst på att bubbla. Saftens bubblor stannade bara lite. Varför är det så? Det vill vi veta. /Axel, Mustafa, Alfred och Alva på Förskolan Eken avd Humlan i Eksjö.

Svar:  Hej, Axel, Mustafa, Alfred och Alva (och andra som läser). Ni har gjort ett vetenskapligt experiment!
Vi börjar med glaset med vatten och diskmedel. Det finns två olika typer av vätskor, feta som t.ex. matolja och
bensin och mer ”våta” som t.ex. vatten. De feta är mer ”krämiga” om man får dem på händerna. De innehåller
molekyler med mycket kol och har mycket lite elektrisk laddning i sig. De våta ämnenas molekyler har olika
laddningar (plus och minus) i olika ändar. Ämnen av dessa olika typer vill inte blanda sig med varandra. När vi
diskar med vatten behöver vi därför hjälpa fettet att följa med vattnet och då sätter vi till diskmedel. Diskmedel
består av molekyler som är feta i ena ändan och våta i andra. De bildar då små klumpar med fettet inuti där de
våta ändarna bildar ytan mot vattnet och så kan allt lösa sig och sköljas ut. Har man inget fett i vattnet vill
diskmedelsmolekylerna sätta sig på vattenytan i stället, så att den feta änden är mot luften. När ni blåser
bubblor i glaset med diskmedel blir det massor av nya ytor där diskmedlet kan sätta sig och därför blir de
bubblorna kvar länge.

Mjölk är naturens eget medel för att fett (som näring i drycken) skall kunna vara i vatten och drickas, och det sker genom att mjölken innehåller ytaktiva ämnen (mest äggvite­ämnen) som kan bilda yta mellan fett och vatten. Man kan faktiskt tvätta en fet yta med mjölk, men det är ju synd.

I saften och i det rena vattnet finns inget ytaktivt ämne med så de bubblorna blir ju få och kortlivade.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Vilket, eller vilka ämnen binder, eller kan binda klor? /Per-Åke

Svar: Hej, Per-Åke! Jag är lite osäker på vad som avses med klor. Om det gäller vilka grundämnen som i
molekyler eller salter kan binda till kloratomer är svaret i sort sett alla grundämnen. Klor i form av klorgas är
ett mycket reaktivt grundämne som bildar så vitt skilda föreningar som natriumklorid (koksalt, NaCl) med
metallen natrium, där kloret förekommer som kloridjoner å ena sidan och å andra sidan kovalenta bindningar
mest med kol som i trikloretylen (TRI) eller i plasten polyvinylklorid.

Handlar det i stället om att fånga upp klorgas genom adsorption är det svårare just eftersom klorgasen reagerar
med det mesta enligt ovan. Adsorption på aktivt kol kan bli äventyrligt om en reaktion skulle komma igång.
Klorgas är i någon mån lösligt i vatten, varvid det bildas en mindre mängd kloridjon och hypokloritjon (ClO-).
Denna reaktion kan drivas år höger genom att man gör lösningen basisk. Utsätter man sedan lösningen för
solljus söderfaller hypokloritjonerna till syrgas och kloridjoner. Kloridjoner är den form där grundämnet klor
förekommer i naturlig form (t.ex. som natriumklorid i saltvatten eller koksalt), andra former är oftast organiskt
bundet (till kol) enligt ovan, skapade av människan.

Vänligen, Nils-Ola Persson

Fråga: Om jag har tagit i ett föremål kommer jag ju att lämna doftmolekyler på det föremålet. Är det möjligt att ta bort doften genom att lägga in föremålet i frysen en tid? Hur fungerar det rent kemiskt i så fall? /Jennie

Svar: Hej, Jennie! Att lägga det i frysen borde inte vara någon bra idé om du vill ta bort lukten. Doftmolekylerna försvinner lättast genom avdunstning och den motverkas av kyla. Det bör i så fall vara bättre att lägga föremålet i en ugn för att påskynda avdunstningen. Eventuellt kan dessutom den doftande molekylen sönderfalla vid högre temperatur, så att doftsensationen försvinner på det viset. Hur det går beror på vad du hade på händerna och förstås hur ditt föremål tål värme.

Någon direkt kemisk reaktion är det oftast inte frågan om förrän kanske när doftmolekylerna når sensorerna i den nosandes näsa. Vissa doftande ämnen kan däremot fastna (adsorberas) på underlaget (föremålet) så att det avges så sakta att man inte känner doften. Vid starkare adsorption sker detta genom en kemisk bindning.

Nils-Ola Persson


Fråga: Jag har gjort ett experiment som handlar om att knåda ihop åtta teskedar vetemjöl och en tesked vatten och sedan forma degen till en boll. Sedan skulle man knåda degen under rinnande vatten i ca tio min. Det som återstod av degen sedan var väldigt elastiskt och rätt likt tuggummi. Jag undrar därför varför det blev så och själva frågan är även varför vetedegar är elastiska och brödet poröst. Ett förklarande svar skulle verkligen uppskattas. Tack på förhand!
Yafa

Svar: Hej, Yafa! Jag tror att det kan vara så att man löser ut kolhydrat (”sockerliknande” ämnen) ur mjölet och därmed ökar andelen protein (äggviteämnen). Detta skulle då göra massan mer plastisk. Liknande processer används vid framställning av vissa sorters klister. Vid brödbak har man knådat degen och arbetat in luft och jäst eventuellt med tillsatt bakpulver (syra + vätekarbonat) varvid dessutom koldioxid bildas. Då bildas blåsor som gör brödet poröst och samtidigt torkar den och proteinet ändrar sin struktur under avgivande av vatten vid gräddningen. Mer utförligt om detta kan du hitta på Nationalencyklopedins hemsida http://www.ne.se/lang/bakning
Nils-Ola Persson

Tidigare frågor och svar


Sidansvarig: birgitta.weibull@liu.se
Senast uppdaterad: Tue May 21 14:56:58 CEST 2013