Göm menyn

Historia

Frågor och svar

Fråga: Om man föreställer sig att Gustav III inte lyckades genomföra sin statskupp 1772 och att hattarna och mössorna fortfarande turades om att regera i Sverige. Hur tror man att landet skulle vara idag? /Anna

Svar: Jag kan naturligtvis bara gissa, men jag tror att man hade närmat sig en situation som liknade Franska revolutionen. De yngre mössorna, som hade makten vid riksdagarna 1765-66 och 1771-72, hade ett mycket radikalt program. Det skulle antagligen ha radikaliserats ytterligare, såsom skedde med tredje ståndet i Frankrike. Man hade drivit igenom tryckfrihetsförordningen 1766, som var långt före sin tid. Man hade tagit bort mycket av de restriktioner som gällde böndernas jord och skog och man planerade att ta bort alla privilegier (särskilt adelns). Det var detta radikala program som oroade Gustav III och som motiverade statskuppen (med adelns stöd). Att Gustav III sedan kom på kant med adeln och genomförde en del av mössornas program genom Frihets-och säkerhetsakten, där mycket av adelns privilegier avskaffades, är en annan historia.

Bästa hälsningar

Kalle Bäck

Fråga: Europa berömmer sig ju av att vara civilisationens vagga, med det klassiska grekiska arvet av vetenskaplig kunskap och politisk filosofi. Men enligt en version av historien var det i själva verket araberna som återupptäckte detta arv. Är det sant att vi har araberna att tacka för att de gamla grekerna räddades till eftervärlden? /Annie

Svar: På det hela taget kan man nog säga att du har rätt. Det grekiskt-romerska arvet har betytt mycket för Europas utveckling, men efter romarrikets fall på 400-talet föll mycket av det i glömska. Arvet räddades dock (litteratur, matematik och annan forskning) av framför allt bibliotek i den arabiska världen. Under medeltiden och renässansen återuppväcktes intresset för den grekiska-romerska arvet i Europa, och då var det via den arabiska världen som man fick tillgång till det igen.

Bästa hälsningar
Kalle Bäck

Fråga: Fem frågor om hur du själv hade det under kalla kriget /Hozeen

  1. Hur såg ditt liv ekonomiskt ut under den tiden?

Svar: Kalla kriget är en ganska lång tid. Det sträcker sig från 1948 till 1989. Under denna långa tid var jag allt från litet barn till etablerad vuxen. Jag kan dock inte påstå att min ekonomiska situation direkt påverkades av kalla kriget. Det var visserligen bensinransonering under en del av 50-talet, som delvis resultat av kalla kriget, men det var mer ett bekymmer för min far. Visst oroades man under Kubakrisen m.fl. men knappast av ekonomiska skäl.

  1.  I skolan, fick ni öva på krigssituation?

Svar: Nej, vi hade aldrig några övningar.

  1. Vem kunde du lita på, väst eller öst?

Svar: Jag litade definitivt mer på USA än Sovjet. Det betyder inte att jag uppskattade alla USA:s åtgärder i Vietnam osv. Väst var emellertid demokratiskt styrt i huvudsak och något sådant land fanns inte i öst.

  1. Kunde du märka om folk var oroliga?

Svar: Ja, helt klart. Framför allt märktes det under Kuba-krisen, men också vid andra tillfällen, t.ex. Berlinblockaden, men det upplevde jag aldrig själv.

  1. Kände du att Sveriges regering agerade rätt?

Svar: Jag tyckte Sveriges regering många gånger var för flat mot Sovjet. Det gäller t.ex. de baltiska ländernas situation.

Kalle Bäck

Fråga: Varför firar vi jul? Min kompis säger att det inte har något med Jesus att göra, han föddes inte ens då?!/ Anthon, 9 år.

Svar: Hej Anthon!

Jodå, vi firar jul för att Jesus föddes då. Långt innan Sverige blev kristet och trodde på Gud och Jesus, det vi kallar hednatiden, firades också en högtid i stora delar av Europa som kallades Midvinterblot. Det var för att solen började vända tillbaka och det blev ljusare igen. Du har rätt i att Jesus nog inte föddes i december utan tidigare på året. Kyrkan ville emellertid ta död på det hedniska Midvinterblotet, så man flyttade helt enkelt Jesus födelse till den 25 december. Så idag kan vi trots allt säga att det är Jesus födelse vi firar med julen.

God Jul

Kalle Bäck

Fråga: Hur påverkades världen av att telefonen uppfanns? Vad blev konsekvenserna? Och vilken betydelse har telefonen for världen? /Frida 17 år

Svar: I mars 1876 tog Alexander Graham Bell (1847-1922)  patent på sin telefon. Han var varken först eller ensam om sin uppfinning. Redan på 1860-talet konstruerade Johann Phillip Reis (1834-1874) en fungerande apparat som dock inte kom att vidareutvecklas och det sägs att Elisha Gray (1835-1901) lämnade in sin patentansökan bara några timmar efter Bell.

Tekniken var ganska enkel. Ljudvågorna omvandlades genom ett membran och en elektromagnet  till elektriska impulser vilka via en ledning leddes till den mottagande apparaten där den omvända processen resulterade i ljud. Tal och även musik kunde på detta sätt överföras.

Den nya tekniken väckte ingen hänförelse. Telegrafnätet täckte redan i början av 1850-talet de flesta av Europas länder och de närmaste årtiondena fogades först Nordamerika sedan de övriga världsdelarna  till det globala nätet. Att i realtid kommunicera med hela världen var alltså inget nytt. Telefonens talade ljud sågs inte heller som ett framsteg jämfört med telegrafens mera beständiga skrift. När telegrafen kom fick den omedelbart stöd av viktiga samhällsintressen. Militären såg genast dess betydelse och den var ett viktigt komplement till utbyggnaden av järnvägsnäten. Med hjälp av statligt och privat kapital byggdes telegrafnätet snabbt ut men vem var intresserad av att investera i ett telefonnät?

Inledningsvis hade man två problem att övervinna för att den nya tekniken skulle utvecklas - ett tekniskt och ett av marknadsmässig karaktär. Bells telefon hade en mycket kort räckvidd men med uppfinningen av elektronröret kunde de elektriska signalerna förstärkas vilket, tillsammans med införandet av dubbeltråd av koppar, gjorde det möjligt att ringa samtal på lägre distans.

Det andra problemet kan sammanfattas i frågan: Vem är så dum att han köper den första telefonen? En teknik som förutsätter ett stort antal brukare för att vara intressant får med nödvändighet en trög start men kan som i telefonens fall glädja sig åt en snabb utveckling när den väl tar fart. Till denna utveckling bidrog en snabbt växande internationell marknadsekonomi som tidigt insåg fördelarna med den nya kommunikationstekniken.

I Sverige blev telefonen snabbt populär. 1885 hade Stockholm fler telefoner än någon annan europeisk huvudstad och från 1930-talet och framåt ligger Sverige i topp vad avser antalet telefoner per 1000 innevånare. Detta kan synas märkligt då kostnaderna för att bygga ett täckande nät i ett så stort och glesbefolkat land borde varit avskräckande. Men kanske var av samma anledning intresset stort att bryta isoleringen med den nya kommunikationstekniken.

Under 1900-talet ersätter automatiska telefonväxlar alla tusentals växeltelefonister men annars sker inga stora tekniska innovationer vad gäller telefonin. Nästa stora tekniksprång, från 1980-talet och framåt, hänger samman med att telefonen blir en plattform for en rad andra tekniker. Den blir en sändare och mottagare av radiovågor, den inkorporerar den nya digitala fototekniken samt sist (senast?) men inte minst blir den en dator som kan operera på internet  med allt vad detta innebär. Men det är en annan historia.

Kalle Bäck, professor i historia

Fråga: Datumet då Sverige bytte från vänster- till högertrafik brukar uppmärksammas i TV och andra medier, nu senast då det var 45 år sedan. Själv var jag fyra år gammal 1967 och har bara vaga minnen från händelsen. Det jag funderat på är hur man gjorde med bussar i stadstrafik. Bussdörrarna måste ju sitta på rätt sida av bussen så att människor kan gå på bussen från trottoaren. Och chauffören måste därmed också sitta på rätt sida för att ta emot pengar från passagerarna (på den tiden kunde man betala med kontanter på bussen).

Min fråga är om samtliga bussar i samtliga kommuner i landet byttes ut den här natten? Eller byggde man om dem? Eller hur gjorde man? Vem betalade? /Elisabet

Svar: Vi hittade följande på länken http://www.trafikminnen.se/dagen_h_trafikbyte.html

Omställningskostnaden beräknades till 600 miljoner kr. Vid övergången den 3 september fanns i Sverige ca 7.500 bussar. Av dessa var ca 3.500 förberedda för högertrafik redan våren 1966. 2.000 bussar byggda för högertrafik var beställda för leverans före dagen H. I februari 1967 levererades de första "högertrafikbussarna" och i södra förorterna testades de i reguljär linjetrafik på linje 137 under det halvår som återstod av vänstertrafiken. Den linjen gick mellan tunnelbanestationen i Bredäng och stadsdelarna Sätra och Skärholmen som höll på att byggas. Linjen trafikerades med en buss som pendlade på sträckan under högtrafiktid. Trafikanterna utgjordes till 99% av byggjobbare.

För att kunna trafikera 137:an med den nya fordonstypen byggde gatukontoret s.k. "Ö-hållplatser" utefter linjesträckan mellan Bredäng och Skärholmen. Det innebar att man fick svänga vänster in före hållplatsen till "plattan" och efter hållplatsuppehållet ut igen på vägen. Stockholms Spårvägar hade 31 hållplatsgrupper som från 17-tiden på lördagen fram till 3-tiden på natten mot söndagen åkte runt och lyfte av plastpåsarna och satte upp tidtabeller på de nya hållplatserna. De tog också bort tidtabeller och topptavlor från de gamla vänstertrafikhållplatserna.

Kalle Bäck, professor i historia


Fråga: Vilka aspekter av historien lyfts fram extra mycket inom forskning och utbildning just nu? Och vad säger det om vår samtid?

Maria

Svar:

Idag finns det inte något lika tydligt "huvudspår" inom historieforskning på samma sätt som under 1970-talet, då historiematerialism, underifrånperspektiv och arbetarhistoria var dominerande. Eller tidigt 1900-tal, då politik historia var dominerande. Idag är det mer av "tusen blommor blommar". Man kan dock urskilja några tydliga linjer som har förstärkts. Det ena är aktör- och personhistoria. Möjligen säger det något om samtiden, där individualism och "satsa på dig själv" har blivit starkare honnörsord än solidaritet. Ett annat spår är kulturarvsfrågor och historiebruk. Detta speglar möjligen ett större intresse i vår samtid av upplevelseturism, kulturens betydelse för hälsa och välfärd och historiens betydelse både som bruk och missbruk. 

Bästa hälsningar
Kalle Bäck, professor i historia

Fråga:  Hej! Jag undrar: vilka är metoderna "man" skriver historia med? Hur sållar historikerna bland myriader av händelser och möjliga orsakssammanhang för att formulera den? Hur behandlar man problemen kring (störst möjliga) objektivitet? Jag läser till konservator och undrar vilken roll föremålen spelar för historieskrivningen?Har du litteraturtips om dessa frågor?

Tacksammast, Andreas.

Svar:

Hej Andreas!

De här frågorna är det inte bara du, utan också många av oss historiker som funderar över, mer eller mindre kontinuerligt. Eftersom frågorna var flera, stora och inte helt lättbesvarade i ett kort sammanhang, väljer jag att koncentrera mig på att svara på den sista frågan. På så sätt kan du säkert hitta svar på de andra också. Alltså, vad finns det för litteratur om historikerns arbetssätt och möjligheter att ge en så rättvis bild av det förflutna som möjligt?

Rätt mycket faktiskt, eftersom det är något som studenter i historia måste lära sig att fundera över. Nedan följer några tips på böcker som brukar förekomma på historiekurser i Sverige:

John Tosh: Historisk teori och metod, Michael Stanford: Handbok i historiska studier, Stellan Dahlgren och Anders Florén: Fråga det förflutna, Anders Florén och Henrik Ågren: Historiska undersökningar, Knut Kjedlstadli: Det förflutna är inte vad det en gång var, samt Klas Åmark: Varför historia?

Förutom Kjeldstadli handlar ingen av dessa egentligen alls om föremål som du frågar efter. Det beror på att föremål framför allt behandlas av andra vetenskapliga dsicipliner än historia, framför allt arekologi men även till exempel konsthistoria.

Kalle Bäck, professor i historia

 


Sidansvarig: anika.agebjorn@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Mar 25 08:38:22 CET 2013