Göm menyn

Biologi

Frågor och svar

Tidigare svar på frågor om biologi

Fråga: Viltkött, t ex rådjur, är nästan fettfritt och magert. Är det så att "naturen" inte tillåter djur att bli feta, i motsats till människor och tamdjur? /Thomas

Svar: Det finns ingen generell spärr hos vilda djur mot att bli feta. När de lever i zoologiska trädgårdar är ett stort problem att de får för mycket mat och ofta blir alldeles för feta. Om risken finns i naturen att man kan äta för mycket, då har djuret en spärr mot detta. Men oftast finns inte den risken. Alltså har nästan alla arter programmet: om det finns gott om mat, lägg upp ett rejält förråd av fett, för man vet aldrig hur det blir i framtiden. Det gäller oss själva, och det var ett bra och vettigt program ända fram till tvåhundra år sedan. De allra flesta arter, särskilt de som kan se fram emot en årlig svältperiod (vinter, torrtid) äter allt vad de kan under den goda tiden, för att skaffa reserver. Vi själva skall koncentrera oss på feta och söta födoämnen, för de ger mest energi. De skall smaka "gott". Vi behöver inga spärrar mot att äta för mycket av dem, för i naturen är det nästan alltid ont om fett, och socker. (Vi har däremot en spärr mot salt, för det kan det finnas för mycket av i naturen). Eftersom fett är "gott", i första hand de ämnen som lätt löser sig i fett och alltså indikerar att det finns fett, gynnar vi tamdjur som äter sig feta. En helt fettfri julskinka är inte efterfrågad. Vi vill ha feta grisar, och nötkött med insprängt fett. Vi skjuter bara rådjur på hösten, när de har som mest fett. Ingen vill ha kött från ett rådjur skjutet i april, när det är som mest uthungrat och fettfritt.

Så, tyvärr, Du har fel: djur bunkrar fett så mycket de kan, om de kan det. I naturen är det en reserv som kan rädda livet under svältperioder. Vår svårighet är att vi följer vårt gamla stenåldersprogram och bunkrar upp för en kommande svältperiod. Men den kommer aldrig...

Sverre Sjölander

Fråga: Vad gör vi människor för att inte permafrosten ska smälta? /Anna

Svar: Hej Anna! Du ställer en stor och mycket viktig fråga. Anledningen till att jag har fått äran att svara på den är att jag redan i min doktorandforskning i början på 1970-talet arbetade med metanflöden från en tundramyr nära Abisko i övre Lappland. Vi har varit en grupp forskare, som följt utvecklingen på denna lilla tundra sedan dess. Vi ser mycket tydliga effekter av den ökade temperaturen: permafrosten tinar till allt djupare nivåer under sommarperioden. Det har inneburit att myren sjunkit ihop och blivit blötare, vilket gynnar metanbildningen. Vi räknar med att myren avger 30-40% mer metan idag än för 40 år sedan.

Permafrostens ökade upptining på senare år beror ju på att våra tundraområden ligger i en av de zoner på jorden, som påverkas mest påtagligt av den globala temperaturökningen

Det vi gör för att minska och helst upphäva  den långtgående tining är att försöka minska den pågående temperaturökningen och i bästa fall kunna återgå till de temperaturer, som gällde tidigare.

Det är därför vi arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser, som koldioxid, metan, lustgas m fl.

Men även om vi skulle lyckas med att minska utsläppen så drastiskt som behövs kommer det ändå dröja många år innan gaserna minskat i atmosfären till de nivåer, som skulle ge oss tillbaka vårt tidigare kallare klimat. Det innebär att permafrostområdena kommer att tina länge framöver även om vi lyckas fullt ut med att minska växthusgasutsläppen.

Bo Svensson, professor vid Tema vatten i natur och samhälle

Fråga: Vi undrar om man kan leva i ett lufttätt rum om man har massor av växter i rummet? /Klass 1A, Atlasskolan

Svar: Jodå, men det hänger på hur stort rummet är. Är det så stort att växternas syre motsvarar det man behöver, och att de tar hand om koldioxiden, då går det bra. Hela jorden är ju på sätt och vis ett enda mycket stort rum! Sen släpper vi ut andra saker också, som måste tas omhand och återföras, men i ett rymdskepp är det just detta som man måste lösa, plus gasutbytet, vattencirkulationen etc. Det finns många förslag på hur man skall göra det, men är rymdskeppet tillräckligt stort bör det fungera.

Sverre Sjölander

Fråga: Man säger att livet skapades i havsmiljön, men varifrån kom vattnet i haven? /Magnus

Svar: Vatten fanns från början, i form av is. Till jorden, när den bildades, kom det troligen i form av större eller mindre isblock. Många av de kometer och andra himlakroppar som flyger omkring ute i rymden består av is. När man säger syre menar man FRITT syre, i gasform. Det fanns med säkerhet inte i jordens atmosfär innan det fanns liv, för fritt syre förenar sig snabbt med olika ämnen och oxiderar dem. Järn rostar, om det får ligga ute, andra metaller ärgar etc.  Det är de gröna växterna som underhåller tillgången på fritt syre, utan dem skulle det snart bindas upp.

Sverre Sjölander

Fråga: Jag håller på med släktforskning och har en fråga: om t ex en av mina anmödrar i tionde generationen hade blivit befruktad av en annan spermie vid samma utlösning, hade då jag varit "jag"? /Per-Åke

Svar: Nej, det hade du inte. Varje spermie och varje ägg har en litet annan blandning av arvsanlagen i kromosomerna. Därför blir två syskon aldrig helt lika, det kan bara enäggstvillingar - med samma kromosomuppsättning - bli. Det spelar ingen roll om det var när du själv kom till eller när din mormor i tionde generation (varför just den, för övrigt?) kom till, arvsanlagen hade inte varit desamma, och du hade inte varit du. Trösta dig med tanken på att dina förfäder, i minst sexhundra miljoner år, i varenda generation lyckats få barn, som växte upp och fick barn, som klarade sig, växte upp och fick barn, som etc etc.

Sverre Sjölander

Fråga: Finns det några nakenfröiga växter som inte vindpollineras? /Nina

Svar: Det är helt korrekt att vi förknippar nakenfröiga med vindpollinering. Vi tänker ju då i första hand på tall, gran, ceder, tuja, cypress etc. Men faktum är att det bland de nakenfröiga också finns andra typer av växter. Hos kottepalmer (Cycadaceae) finns många fall av insektspollinering beskriven, och förmodligen gäller detsamma alla arter i gruppen. Det är små skalbaggar, ofta vivlar, som sköter pollenöverföringen, och det är doftämnen som kottarna utsöndar som lockar dem. Det mesta tyder också att att den märkliga welwitschian (Welwitschia mirabilis), som växter i Namibia och Angola, också är insektspollinerad.

Per Milberg, professor i växtekologi

Fråga: Växter är fotoautotrofer, men om "köttätande" växter behöver mineraler och annat från t ex insekter, räknas de ändå som helt autotrofa? /Nina

Svar: Autotrofi är ett mänskligt begrepp, och det är inte alltid som naturen låter sig sorteras in i våra kategorier. Alla växter behöver ta in olika ämnen, från jord, från vatten, från vind (damm). Men deras energiförsörjning svarar ljuset för. Tar de energi delvis på något annat sätt (t ex parasitism) är de inte helt autotrofa - en flytande övergång, alltså.

Sverre Sjölander

Fråga: Jag skulle vilja veta hur glest känselkropparna sitter på ryggen. Eller sitter de på vissa områden jättetätt? /Johan, 14 år

Svar: Det är lätt att testa. Be någon annan - medan du blundar - röra lätt vid ditt skinn med två pennor samtidigt, och ibland bara med en penna. Då får du se om du kan skilja på en beröring och två. På fingertoppen känner du två punkter med bara någon millimeter emellan, på ryggen kan det vara en decimeter. Det varierar på olika delar av ryggen, men skillnaden är inte så stor.

Sverre Sjölander

Fråga: I en notis stod att det för 305 miljoner år sedan (karbontiden) blev torrare klimat på jorden. Vet man varför?
Och vart tog vattnet vägen? /Thomas

Svar: Torrare klimat innebär att det föll mindre regn på jordens landyta, inte att det på något sätt blev mindre vatten. Regn kan som bekant variera väldigt mycket, på jorden finns både regnskogar och öknar, och de har alltid varierat hit och dit under årmiljonerna. Solens varierande strålning är en viktig faktor, liksom vulkanutbrott, kometnedslag, jordaxelns lutningsvariationer etc. Jorden har alltid haft ett varierande klimat, ibland vet vi varför det ändrades, ibland inte. Den senaste stora förändringen var som bekant lilla istiden på sextonhundratalet, när Bälten frös och norra Norrland var tundra.

Sverre Sjölander

Fråga: Hur ser kunskapsläget ut idag när det gäller genmodifierad tomat, eller GMO i livsmedel allmänt? /Kevin

Svar: GMO är en litet märklig fråga, för vi har egentligen ingen anledning att vara mera ängsliga för den typen av växtförädling än för någon annan. Alla förändringar av levande varelsers arv, vare sig man väljer ut vissa mutationer eller framkallar dem, är förbundna med risker. När rädslan för GMO lagt sig kommer det nog att gå precis som med kärnkraften, som ju lever vidare i all välmåga idag, trots den på sin tid hysteriska proteststormen. I framtiden är jag säker på att GMO kommer att bli en vanlig metod i växtförädling, men det innebär verkligen inte att det inte innebär risker. Tyvärr ser livet ut på det viset: många saker, som biltrafik, flygplan, bergsbestigning - innebär risker, och folk dör varje år i dem, men vi vänjer oss och fortsätter. På gott och ont.

Sverre Sjölander

Fråga: Man vet att allt levande på vår planet härstammar ur en molekyl som kom till liv och lyckades fortplanta sej genom delning. Evolutionen såg till att stärka överlevnaden och livskraften. Men hur kommer det sej att ingen annan "livsmolekyl" lyckats med detta? Förutsättningarna för uppkomsten av liv borde väl vara större nu än för 4 miljarder år sedan? /Lars

Svar: Det finns nog flera svar på detta. Ett är att det är svårt att tänka sig ett liv som inte är baserat på kolatomen. Det är bara kisel som möjligen skulle kunna tänkas, men kisel kan inte åstadkomma ens en bråkdel av de kombinationer som kolatomen kan. Det innebär i sin tur en hel massa begränsningar, t ex att ett kolbaserat liv inte fungerar utan vatten - se bara på alla öknar och isar, som livet inte kunnat ta sig in i fast det gått miljarder år, det finns temperaturbegränsningar etc. Så än så länge är det svårt att se hur liv skulle kunna uppkomma, kolbaserat liv, utan vatten, alltså i flytande form.

Kanske man skulle kunna ha en annan informationsbärare än DNA och RNA, men ingen har kommit på någon bra idé här, och det finns inga alternativ som vi känner till.

Sen kan man också tänka sig att liv bara kunde uppkomma just då, för de förhållanden där livet uppkom var - som bekant - väldigt annorlunda än de är nuförtiden. Till slut kan det också vara så att när liv väl uppkommit så konkurrerar det direkt ut alla tänkbara alternativ.

Sverre Sjölander

Fråga: Jag undrar om det finns ett begrepp som heter kolonidjur och om det i så fall inte innefattas i flockdjur? Jag stöter ofta på begreppet ang. kaniner, men har inte hört det i något annat sammanhang.  /Linn

Svar: Visst finns det kolonidjur, t ex många koraller och mossdjur. De sitter ihop och har ofta en del av kroppen gemensamt. De sociala insekterna kan också betecknas som kolonier, fast de mera riktigt är familjer. Sen brukar man populärt ibland tala om en "koloni" av måsar, fladdermöss, backsvalor etc. Men de är egentligen en flock, i zoologisk mening. Samma sak gäller kaniner. På engelska använder man oftare ordet "colony" om  t ex kaniner eller fladdermöss (och vi får varje dag flera anglicismer in i svenskan), men det bör man helst inte göra på svenska.

Sverre Sjölander

Fråga:  Ibland när vi betraktar vår katt, vanlig europeisk korthår, undrar vi över åldern på kattdjuren. Hur gammal är tamkatten?
Undrar också vad som är vanliga husspindlars huvudkost ? /Familjen Berg

Svar: Hur gamla olika arter är är en svår fråga, för alla varelser ändras ju hela tiden av evolutionen. Ägget kommer långt före hönan, för ägget finns redan hos hönans reptilförfäder, men när hönan blir en höna är en smaksak. Över en tumme brukar man säga att en däggdjursart finns i ungefär 5 miljoner år, men isbjörnen t ex är nog bara 100 000 år. Tamkatten blir tamkatt när en liten afrikansk vildkatt för 8 000-10 000 år sedan börjar leva hos oss, i Mellersta Östern (Babylonien, Egypten). När vi börjar med sädesodling skapar vi stora magasin, då blir det massor av möss, och då finns en chans för en bra musjägare att flytta in och ta över en ny ekologisk nisch. Kattenm var alltså en uppskattad medhjälpare i musbekämpningen.

Spindlar äter insekter, som de antingen fångar direkt eller i nät. I våra hus finns det mycket insekter, inte bara mal och flugor utan många andra, och genom uppvärmningen finns de delvis under hela året.

Sverre Sjölander

Fråga: Kan andra däggdjur känna känslor som vi människor och kan de tänka framåt i tiden eller handlar de alltid i nuet?

Svar: Eftersom de andra däggdjuren har samma hjärnkonstruktion som vi har de förstås känslor, djur är utpräglade känslovarelser. Det har islam liksom den katolska kyrkan svårt med, men vår egen lagstiftning erkänner saken. Hur långt framåt en råtta tänker är inte så lätt att svara på, men de kan i alla fall föreställa sig den omedelbara framtiden. En hund är bättre, den kan definitivt föreställa sig framtiden, till och med i viss mån i två steg. "Först gör vi det, för då händer det". Alltså på ungefär samma nivå som en tvååring. Om en hund levde bara i nuet skulle den inte springa till dörren när man säger "Nu går vi UT". Men det gör den, den har alltså en föreställning om vad som skall hända.
Sverre Sjölander

Fråga: Talar fåglar och andra djur dialekt? Gör sig gråsparvar från Mellansverige förstådda om de träffar gråsparvar från Schweiz? Förstår delfiner från ett världshav delfiner från ett annat? /Thomas

Svar: Många fåglar har dialekter, särskilt sångfåglarna. Rödvingetrasten är ett bra exempel i Sverige. Ungarna lär sig av äldre hanar i närheten eller, som hos domherren, av pappan. Ofta kan de bara lära sig en sång som är ganska begränsad, t ex bofinken, där det bara finns små variationer, men domherren kan lära sig vissla vilka melodier som helst inom ett visst omfång (t ex hela Kungssången!). Beostaren är ännu bättre. Senare i livet är det svårt eller omöjligt att ändra på dialekten, programmet har stängts av.

Funktionen är att man skall hitta en partner som kommer från samma område och alltså är bra anpassad till lokalt klimat, föda, sjukdomar etc. I domherrens fall ska den unga honan undvika att bilda par med en bror från tidigare år. Domherren kommer som flera andra arter gärna tillbaka till området där den fötts, och då finns det risk för inavel.

Arter som sprids över stora områden och inte är så lokalt anpassade har sällan dialekt. Gråsparven har det nog inte. Men annars är det naturligtvis bra med dialekt, för en bofink från Sicilien ska inte para sig med en från Kiruna - då stämmer de lokala anpassningarna inte alls!

Delfiner, späckhuggare och andra valar har gruppdialekter, som anger vilken flock man hör till, på samma sätt som papegojor.
Vår egen dialekt har samma funktion, att ange varifrån vi kommer, fast hos oss rör det sig mera om att vi på stenåldern skulle ange vilken stam vi hörde till. Därför är inlärningen så programmerad att det är svårt att ändra sin dialekt efter det att man är könsmogen.

Sverre Sjölander

Fråga: Kan homosexualitet hos människan bero på frånvaro av tillfredställande prägling? Eller kan det finnas genetiska orsaker som påverkar hormoner eller hur hjärnan utvecklas? /Per

Svar: Tyvärr missar man i debatten om homosexualitet att det finns två helt olika former. Den ena är att man genetiskt är av ett kön, men uppfattar sig själv som det andra. Detta finns i djurvärlden bara om hormonsystemet är stört, experimentellt eller genom någon annan förändring, vilket inte är ovanligt.

Den andra formen är när man upplever sig som sitt eget kön, men attraheras av individer av samma kön. Den typen av homosexualitet kan framkallas genom prägling, den är alltså inte genetiskt betingad. Den verkar inte finnas i naturen, men är vanlig hos djur i fångenskap.

Exempel på den första formen är en man som upplever sig som kvinna, blir kär i en annan man och lever i kvinnorollen. respektive den andra formen en man som upplever sig som man, uppför sig som man, men som blir attraherad av andra män.

Ingen av formerna av homosexualitet verkar kunna behandlas på något sätt. Man "rår inte för det", och kan inte göra något. Detta är ett mycket bra argument för tolerans!

Sverre Sjölander

Fråga: Hur kunde krokodilerna överleva smällen som orsaka att de flesta dinosaurierna dog ut? I filmen Dinosauriernas planet sa dom att alla djur som vägde mer än 25 kg dog ut. /Jessica

Svar: Tyvärr så finns det inget säkert svar på Din fråga. Den kommer ofta upp. Den vanligaste förklaringen är att djur som levde mycket  i vatten klarade sig bättre (krokodiler, många sköldpaddor, många ormar och ödlor) eftersom de där kunde söka skydd mot strålning, stark hetta etc. Förmodligen var också miljöförstöringen p g a kometnedslaget mindre i sjöar, floder och hav. På land kunde nog födan helt försvinna under en period, men inte i vattnet. Men längre har vi knappast kommit, och frågan är väl om saken någonsin kan klaras ut helt och hållet. Naturprogram på tv måste ofta göra förenklingar, för att vara begripliga. Det här var väl en sådan.

Sverre Sjölander

Fråga: Jag läste i en tidningsartikel från 1974 att tornsvalor flyger på över 4000 meters höjd, men ingen visste då med bestämdhet varför de flyger så högt. Är det någon som vet det idag? /Hans

Svar: Fåglar kan flyga mycket högt - flyttfåglar kan passera Himalaya, för att ta ett exempel. Men frågan kanske snarare handlar om vad tornseglarna (som är det numera vedertagna namnet) gör högt upp i luften. Ett svar är att insekter och spindlar faktiskt kan föras upp på mycket höga höjder av uppvindar (spindlarna "flyger" med hjälp av en tråd), så det kan finnas föda många tusen meter upp, i lämpligt väder.

Sen är det ett bra sätt att flyga långt genom att ta "hiss" upp med uppvindar, och sen glidflyga. Det gör rovfåglar, gamar, stork, trana m fl, men andra fåglar kan också använda den möjligheten om tillfälle bjuds. Se bara på alla rovfåglar som höst och vår väntar på uppvind för att passera t ex Öresund.

Sverre Sjölander

Fråga: Det sägs att vi alla kommer från Afrika och har haft samma hudfärg. Hur lång tid tar det för en mörkhyad att bli lika vit som folk i Skandinavien? Går det att bli mörkhyad igen?

Svar: Vi har med all säkerhet alla varit ganska svarta från början, när vi utvandrade från Afrika. Hudpigmentet är ett skydd mot solstrålningen. Men här uppe i norr behöver man vara ganska vit, för att syntesen av D-vitamin (i huden) skall fungera. Annars får man en vitaminsbrist (sjukdomen rakitis). I Sverige får ganska många muslimska flickor D-vitaminbrist, om de har slöja och slarvar med vitamintabletter...

Alltså har vi i Norden sorterats i ca 9 000 år för att ha ljust skinn. Det är ungefär 300-400 generationer. En bieffekt är att bli blond och blåögd, men det innebär ingen särskild fördel, det är det ljusa skinnet som är det betydelsefulla. Ljusa människor som lever i tropikerna har ganska många nackdelar av det, inte minst att det blir lättare att få hudcancer.

Hur snabbt det går att utvecklas till vit eller svart kan man inte svara på, det beror på hur hårt urvalet är. Men det går lika lätt att utvecklas mot vit som mot svart (jämför med t ex katter och hundar). Om bara de som är svarta får alla barnen går det på en generation, om de får 51% av barnen i varje generation tar det trehundra generationer.

Sverre Sjölander

Fråga: Har fåglar dåligt mörkerseende? De flockas kring "matbordet" under dygnets ljusa timmar, men redan strax efter solnedgången försvinner de, trots att jag som människa tycker att det är användbart dagsljus kvar. Vilka fåglar har sämsta mörkerseendet? /Thomas Ålander

Svar: Dagfåglar har ungefär samma mörkerseende som människan. Orsaken till att de försvinner på eftermiddagen är att deras dygnsrytm är annorlunda, de är uppe tidigare än vi och sover tidigare. Rovfåglar som falkar har extra dåligt mörkerseende p g a linsens konstruktion. Ugglor, nattskärror etc har många gånger bättre mörkerseende än vi, tack vare större pupiller, spegelskikt bakom näthinnan (tapetum lucidum) och mycket större celltäthet.

Sverre Sjölander

Fråga: Vissa pratar ju om att de är morgonmänniskor eller nattmänniskor. Finns detta i verkligheten eller finns det en "universal" tidsperiod inprogrammerad hos oss alla där vi är som piggast? Läste en artikel där de skrev att vi är som piggast på morgonen och på kvällen runt klockan 6. Kan man i så fall ändra på denna tid genom att ändra på sin dagsrytm ifall jag har ett prov på eftermiddagen och helst skulle vilja vara som mest alert då? /Ming Ly

Svar: Visst kan man ändra sin dygnsrytm, det gör man ju varje gång man reser till ett avlägset land. Det tar oftast tre-fyra dagar att ställa om sig, särskilt om skillnaden är så stor som tolv timmar. Folk som arbetar nattskift ställer också om sin dygnsrytm. Ändra på väckarklockan, så ställer Du om ditt dygn, fast det tar ett par dagar. Däremot verkar det vara svårare att bli morgonmänniska om man är en typisk kvällsmänniska (och tvärtom). Vi har tydligen litet olika sätt att reagera på dagsljuset, vissa blir pigga tidigare, andra senare.
Sverre Sjölander

Fråga: Kommer jorden att gå under 2012? /Jacob, 10 år

Svar 1: Jorden kommer med all sannolikhet inte att gå under 2012-12-21. Frågan är väl närmast varför man ska utgå från Mayakalendern, vars förutsägelse man dessutom har misstolkat. Det största hotet mot jorden skulle vara en stor asteroid, men sannolikheten är mycket låg att en sådan ska träffa jorden inom överskådlig tid. Det kommer två eller tre asteroider per miljon år som är tillräckligt stora för att förstöra jorden. Små meteoriter träffar jorden dagligen men orsakar i regel ingen som helst förödelse. Då solens 11-åriga aktivitetscykel har sitt maximum om ett par år kommer solens eruptioner att öka vilket kan ge upphov till vackra norrsken av solvindens partiklar (främst heliumkärnor och protoner). De kan också störa elektronisk utrustning, men det leder inte till jordens undergång.

Martin Magnusson

Svar 2: Nej då, det är ingen fara. Under så lång tid som vi känner till har det alltid dykt upp olika profeter, varje år, och sagt att jorden skall gå under. De har aldrig haft rätt, i alla tusentals år, så Du behöver inte vara orolig.
Sverre Sjölander

Svar 3: Du kan sluta att oroa dig över jordens undergång den 21 december 2012, det finns inget som helst vetenskapligt stöd för denna förutsägelse. Den har att göra med att Maya indianerna hade en kalender som slutade detta datum, det och finns inget som helst vetenskapligt stöd för att det skulle hända något speciellt just då. Det har av någon anledning kommit igång en massa konstiga idéer om att det skulle betyda jordens undergång. Det har genom tiderna funnits en hel massa datum då allt skulle försvinna, men här fortsätter vi våra liv utan problem!

Ragnar Erlandsson

Fråga: Religion tycks vara en mänsklig egenskap (har aldrig hört tals om religiösa djur)och jag undrar därför om t ex djupt religiösa människor kan representera det senaste utvecklingsstadiet i vår evolution.

Svar: Det är nog riktigt att inga djur är religiösa. Människan kan tänka framåt och bakåt i tiden, hur långt som helst, och kommer automatiskt att fråga sig hur allt har börjat och allt skall sluta. Man kommer också att undra om det finns några högre makter som styr t ex över åskväder, stormar, jordbävningar etc. Hos alla folk finns någon form av religion, gudar, andar etc.
Naturvetaren ser gärna upplysningstidens ideal som ett framsteg, att man försöker förklara världen utan gudar, makter, öden, spöken etc. Det har ju också gett oss enorma framsteg i medicin, teknik etc, som ingen annan kultur lyckats med.
Ur den synpunkten är ett naturvetenskapligt sätt att se naturen etc att betrakta som ett framsteg - de som fortfarande tror på diverse mumbo-jumbo (de som du kallar djupt religiösa) är ett tidigare, enklare steg.
Sverre Sjölander, professor i zoologi

Fråga: Myggbett kliar. Fästingbett kliar. Är det samma ämnen som gör att det kliar? Man kan vaccinera sig mot fästingarnas TBE mm, men kan man vaccinera sig mot myggbetts verkan?

Svar: Det är ganska likartade ämnen, deras funktion är att se till att blodet inte koagulerar. Man kan bli immun mot myggbett, om man har fått massor av dem. Tyvärr fungerar inte immuniteten mot andra arter, den som klarar svenska myggor bra kan få stora myggbett i södra Italien, Spanien etc.
Sverre Sjölander, professor i zoologi

Fråga: Sommarens blåbärsplockning gav mig funderingar. Buskarna med många, fina och de största blåbären var påfallande ofta invaderade av spindlar och täckta med spindelnät, dvs inte så plockvänliga. Hur väljer spindlarna jaktmarker? Tristare buskar med färre men ändå fina bär var i princip aldrig täckta med nät. Är de medvetna om vilka buskar som är speciellt attraktiva (stora o fina bär) eller är det bara en slump?
Gunilla
 
Svar: Det hela har säkert inte med blåbären att göra. Däremot växer nog stora blåbär på fuktiga och näringsrika ställen, och där finns det mera insekter än på torra och glesare platser. Och där är det bättre jaktmarker för spindlar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi

Fråga: Varför har lejonhanar så mycket morrhår o inte honorna?

Svar: Nja, de har lika mycket morrhår, alltså de långa stråna som fungerar som upptäcktsorgan i mörker etc. Lejonhanar har en man, en signal som säger jag är en hane (precis som vårt skägg).

Sverre Sjölander, professor i zoologi 

Fråga: Hur farligt är det att hålla inne nysningar? Det påstås att man kan få hjärnblödning, spruckna revben och hjärtinfarkt. Själv är jag mycket skeptisk och tror att det inte är farligare än att nysa "vanligt".

Svar: Tja, farligt är det nog inte, men å andra sidan kan en tillbakatryckt nysning skjuta upp smittämnen i bihålorna. Revben, hjärna och hjärta klarar sig nog utmärkt. Själv nyser jag ut, men ser till att hålla händerna och näsduken ordentligt för. Annars skickar man - om man är förkyld - ett moln av smitta ut i luften.

Sverre Sjölander, professor i zoologi 

Fråga: Tycker alla djurarter att deras ungar är söta? Vilken biologisk funktion har utseendet hos djurungar? Tycker vuxna djur att andra arters ungar är söta såsom vi tycker kattungar, hundvalpar etc är söta?

Svar: De som tycker att deras ungar är söta (det är jag säker på att de gör) är förstås de som tar hand om sina ungar. När det bara är mamma som sköter saken är det nog bara hon som tycker det. Hanar hos såna arter brukar försöka döda alla ungar som inte är deras egna - tyvärr.

Sverre Sjölander, professor i zoolog

Tidigare frågor och svar


Sidansvarig: ake.hjelm@liu.se
Senast uppdaterad: Tue May 21 15:30:50 CEST 2013