Homepage
Biologi
Frågor och svar till och med mars 2013
Fråga: Vad äter marsvin helst i naturen?
Svar: De äter ganska mycket gräs, örter etc. Fast man får tänka på att de är sydamerikanska djur, anpassade till sydamerikanska växter. Såvitt jag vet äter de inte insekter, maskar etc.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Stämmer det att man blir orange/brun om man äter mycket morötter eller är det en myt??
Svar: Karotinet kan påverka huden, så det stämmer. Men effekten är rätt svag. Den syns bättre hos lax, och hos flamingo.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Varför tar det längre tid för stora djur att utveckla en ny art?
Svar: Därför att ju större ett djur är desto färre individer finns det samtidigt, och därför att tiden att bli könsmogen blir längre. Flugor får tusentals barn med ny generation var fjortonde dag och de är miljarder, elefanter finns några tusen som blir könsmogna vid 5-6 år. Färre mutationer med längre tid emellan = långsam evolution.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Fråga: Varför är urbefolkningen i Australien och Nya Zeeland mörkare än oss i Sverige?
Vi jobbar med ett projekt i skolan som handlar om hur och när hudfärgen förändrats när människan utvandrat från Afrika. När började hudfärgen att förändras här i Europa till den ljusa färg den har idag? Varför är den urbefolkningen i Australien och Nya Zeeland mörkare än oss i Sverige som bor på ungefär samma avstånd från Nordpolen som Nya Zeeland ligger från Sydpolen
Svar: Hudfärgen börjar nog blekna redan för 30-20.000 år sedan, hos oss 10.000. Det beror på att D-vitaminsyntesen sker i huden, ju blekare hy desto bättre syntes. När det gäller maoris på NZ kommer de först för 600 år sedan, så de har inte hunnit ändra sig. Svårare är frågan om aboriginerna, men deras huvudområde är norra Australien, alltså mera likt Sydeuropa-Nordafrika.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Finns det någon möjlighet att människans intelligens "vuxit" under åren? Alltså om vi under historien gått igenom ett stadium där vår hjärnkapacitet utvecklas?
Svar: Javisst, hos förmänniskorna ökar hela tiden kapaciteten. Om detta också skett de sista 50.000 åren är väl mera tveksamt. Varför det sker vet vi inte, men intelligenta människor bör rimligen ha klarat sig bättre och fått fler barn. Tyvärr är det nog inte så i dagens samhälle. Men det får vi leva med, alla försök att gynna de intelligentas fortplantning har bara inneburit fascism och steriliseringar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Är luktsinnet kontinuerligt signalerande, eller kan man trötta ut sitt luktsinne?
Svar: Sinnescellerna sänder idet längsta, det är snarare hjärnan som stänger av. Men men kan trötta ut sinnescellerna också.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Varför finns det bara två olika kön, alltså den manliga och den kvinnliga? Varför inte en tredje kön? Har det något med evolutionen att göra?
Svar: Med två kön kan man få varierande avkomma, och det är fördel när man skall anpassa sig till nya förhållanden. Tre uppsättningar av gener går inte, man kan inte dela på två. Växter har ibland andra system, med många uppsättningar, men ryggradsdjuren har två, vi är diploida.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Vad gjorde att däggdjur överlevde den antagna meteoritkatastrofen medan dinosaurierna dog ut? Det sägs att med dinosauriernas försvinnande banades vägen för däggdjuren, men att det samtidigt fanns däggdjur redan under dinosaurietiden. Vari bestod/består däggdjurens större överlevnadsvärde?
Svar: Ingen vet säkert, men dinosaurierna överlevde ju, de blev dagens fåglar. De stora klarade sig inte, men stora djur klarar sällan miljöändringar som går fort. De är för få i varje generation, och fortplantar sig för sakta för att hinna få fram nya varianter. Däggdjurens stora fördel är att de inte måste ta hand om ägg, som är lätta att röva bort. Egenvärmen är också en fördel, även om dinosaurierna kanske hade något liknande. Intelligensen hos däggdjuren brukar också betonas.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Kan djur ha en föraning om kommande väderlek? Var ute på promenad på nyårsdagen och såg 30 svanar som flög i streck. Har inte sett detta fenomen tidigare och undrar om det är vanligt.
Svar: Båda svanarna har ökat mycket, man ser dem oftare. Stora fåglar flyger snett efter varandra för att ligga i vindskugga (precis som tävlingscyklister). Djur är mycket känsliga för lufttrycksändringar, och kan känna av väderförändringar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Kan flera solitära bin bo i samma hål? Såg vid en sjöbodsvägg utanför Västervik bi-liknande insekter som kom flygande med ihoprullade bladbitar. Har nu lyckats ta reda på att det handlar om bladskärarbin. Men den information jag fann sa att de är solitära - men de jag såg var en grupp på ca 4-5 bin som bodde i samma hål? Hur går detta ihop? De var för snabba för närfotografering, men jag kunde filma dem.
Svar: I Sverige finns 10 à 12 arter bladskärarbin, eller med ett annat namn tapetserarbin. Familjen de hör till heter Megachilidae. Totalt finns några hundra biarter inklusive humlorna i Sverige. I levnadssättet finns alla övergångar från helt solitära bin till samhällsbyggare som honungsbiet med fleråriga samhällen, tusentals invånare, överlappande generationer och arbetsfördelning. Hos de helt solitära bygger honorna ett bo till avkomman och förser det med föda och bryr sig sedan inte om boet där larven utvecklas till vuxen på det befintliga förrådet. Nästa steg i utvecklingen är vad man skulle kunna kalla "kommunalt bobyggande", direkt översatt från engelskan. Flera honor av samma generation bygger bon intill varandras, har nytta av varandra under bygget med gemensam ingång som de vaktar tillsammans men samarbetar inte i övrigt. Hit hör bladskärarbina. Ett vidare steg är när honorna samarbetar om att bygga cellerna till avkomman och samarbetar om att samla förråd och några honor kanske enbart fungerar som arbetare. Kanske kan de kallas "halvsociala". Mellanstadierna mellan kommunalt bobyggande och helt sociala bin som honungsbiet är emellertid inte så välkända och inte många arter tycks leva så.
Jan Landin, Prof emeritus i ekologi
Fråga: Hur kommer det sig att barn kan födas med en annan blodgrupp än mamman? Mamman och fostret delar ju blodomlopp under graviditeten.
Svar: Nej, mamman delar inte blodomlopp med sitt barn, hon skickar över näring etc genom moderkakan, men barnet är en egen individ med eget blodomlopp etc. De båda blodomloppen får kontakt via moderkakan.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Har idisslare (både vilda och tama) ökat eller minskat eller är det ungefär konstant i världen? Det talas ofta om metanutsläpp i från idisslare, men har inte "bara" de vilda ersatts av tama? Finns det någon säker forskning i ämnet?
Svar: Idisslare kommer samtidigt som gräsen, och det är rätt många miljoner år sedan. Men du menar säkert de sista århundradena. Då har de säkert ökat, eftersom vi har huggit ned så mycket skog och gjort betesmark av den.
Men det är nog nästan hopplöst att komma med några siffror, vi vet ju för litet om hur många mammutar, noshörningar, visenter, uroxar etc det fans innan vi utrotade dem.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Fråga: Jag undrar bara om varför kusinäktenskap är farligt. Inte för att jag vill ha det, vill bara veta.
Svar: Om man gifter sig med en kusin ökar chansen för att dåliga anlag kombineras, om den ena har ett dåligt anlag på ett ställe så finns ju en större chans att den andra har det, men det är bara en hälften så stor chans som om man är syskon, därför ar det tillåtet med kusinäktenskap
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Vilken är fördelen med könlig fortplantning mot könlös?
Svar: Fördelen är att man producerar barn som är olika, i könslös fortplantning är alla tvillingar.
Det kan vara en bra ide om man lever på samma sätt på samma ställe (vattenloppor, bladlöss), men om framtiden är osäker är det bättre att producera en massa olika barn och hoppas på att något av dem är högsta vinsten.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Varifrån kommer flugor inomhus på våren? När vi kommer upp till vårt fritidshus och sätter på värmen dyker det strax upp mängder av stora svarta flugor i fönstren. Var kommer de ifrån. Är det ägg som kläckts eller har flugorna krupit in i en springa någonstans och lagt sig att sova och vaknar av att vi sätter på värmen? Om det är ägg som har kläckts var har flugan då lagt sina ägg?
Svar: Det är en särskild art av stora flugor som söker sig inomhus för att övervintra. De kommer utifrån. När man drar på värmen kommer de fram och tror det är vår.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Varför finns det så många häst-, hund- och kattraser?
Svar: Därför att vi sedan ungefär 10.000 år har avlat fram de djur som passade bäst för ett visst ändamål (draghäst, ridhäst, kött-höns, ägg-höns, sällskapskatt, råttjägarekatt, etc). Man kan avla fram lika mycket raser av andra djur (det finns massor av olika guppyfiskar, t ex).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fråga: Vad är människans naturliga föda? Vad är våra biologiska förutsättningar när det gäller födoval? Vilket djur liknar vi mest när det gäller mat?
Svar: Vi är en allätare, och de djur som liknar oss mest är grisen, och tamhunden. Det finns nog fler. Vi kan äta allt från grönsaker till rå fisk och rått kött. Man behöver bara titta på våra tänder, och vår tarm, för att förstå att vi inte är vegetarianer, utan allätare.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Maja, 14: Hej! Jo, jag har hittat en flagellat, eller urdjur av nått slag men jag hittar inget om det nånstans. Den såg ut att ha två kroppsdelar som satt ihop och nån slags tentakel eller tunga som den sträckte ut då och då. Kan ni veta vad det var? jag hitta den i en hink jag odla alger i med en massa andra urdjur som jag inte sett förr.
Svar: Nej, en flagellat var det nog inte. Det enda vettiga Du kan göra är att köpa någon bra liten handbok om just urdjur, och försöka hitta rätt där. Det är en enorm värld, med massor av arter!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Christina: 50: Hur hittar flugor till lik och är det en särskild flugsort som lägger ägg i lik?
Svar: Ja, det är specialanpassade flugarter (flera olika) som lägger sina ägg i lik, där larverna växer upp (de måste tåla en hel del giftiga ämnen). De hittar till liket med luktens hjälp. Eftersom olika arter är anpassade till att komma till liket under olika stadier i förruttnelsen kan kriminaltekniker avgöra hur länge liket varit dött, genom att titta på vilka larver som lever där.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anna, 15: Vi började diskutera hemma ifall delfiner bajsar och isåfall vilken form det kommer ut i men inte hittat något svar på detta. Är det något ni vet?
Svar: Delfiner är däggdjur och naturligtvis bajsar de, som vi. Men de behöver inte spara på vattnet så mycket som vi, så bajset är ganska löst, och dessutom bajsar de ganska ofta, i små klickar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lisa, 18: Kan man kombinera människor och växter genom genmodifiering? Skulle man tex. kunna skapa en fotosyntes i huden?
Svar: Nog är det teoretiskt tänkbart, men i så fall skulle människorna få tillbringa nästan hela dagen med att sola sig (orörliga), för att få ihop nödvändig näring. Det låter inte så kul.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Henric, 26: Varför är vi människor så beroende av varierad kost? De flesta djur klarar sig bra på att äta samma mat hela tiden, men inte vi.
Svar: Vänd på saken: vi är ett djur som p g av intelligens och samarbete har klarat oss i nästan alla miljöer på jorden. Då har vi också kommit i kontakt med många olika sorters föda, och anpassat oss till det. Hade vi behövt överleva på en enhetlig föda, hade vi utvecklats till den saken. MEN: vi kan klara oss i fängelse (förr i världen) på bara vatten och bröd, ganska länge. Omvänt kan vi inte syntetisera C-vitamin, som många andra däggdjur, för vi fick det alltid i vår variabla föda.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Hans, 63: För många år sedan berättade en god vän som då studerade zoologi att noshörningar har två hjärnor/nervcentra varav den bakre styr rörelserna i bakre delarna av kroppen. Är detta sant. På "Metapedia" har jag hittat följande: "Stegosaurus är till följd av dess besynnerliga fysionomi med upprättstående, hårda plåtar på ryggen, taggar å svansen och två sinsemellan likvärdiga nervcentra/ hjärnor, varav en i huvudet, den andra i ryggslutet, oss kanske mest bekant."
Svar: Nej, storhjärnan är den bestämmande hos alla ryggraddjur, från fiskar och uppåt. Men det ser annorlunda ut hos t ex kräftdjur, eller bläckfiskar.
Man trodde tidigare att Stegosaurus (t ex) hade någon sorts bakhjärna, men numera är de ideerna övergivna av de flesta. Ryggradsdjuren verkar ha ett väldigt enhetligt system för hjärnans uppbyggnad.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Peder, 46: Hej, en fråga gällande höns, bestämms könet på kycklingarna av vilken temperatur äggen har under ruvningen, vilket jag förstått sker bland vissa andra djurslag. Orsaken till frågan är att vi själva ofta får fler tuppar än höns bland våra "trädgårdshöns".
Svar: Det är helt klart att könet bestäms av temperaturen hos krokodiler, som ju är rätt nära släkt med fåglarna. Såvitt jag vet är det inte helt utrett hur det går till hos fåglarna, men troligtvis inverkar temperaturen.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Endre, 74: Hej. Jag har alltid drömt i technicolor, men på senare år har drömmarna gradvist
bleknat till en gråskala numera. Är det ett fysiologiskt eller psykologiskt fenomen? Har det ngt med åldrandet att göra? Både smak och luktförnimmelser avtagit med åldern!
Svar: Jag har inte hört talas om detta, det var intressant. Jag är 71 och nog drömmer jag i färg fortfarande. Smak och lukt är det sämre med. Det är nog svårt att tänka sig att det skulle vara fysiologiskt betingat, färgseendet brukat väl inte avta med åldern, vad jag vet.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Karl, 39: Att vissa däggdjur växer in i en gruppgemenskap (flock) och blir sociala varelser är väl klart. Men kan man tala om heder hos djuren? Kan en flockmedlem ge sig på ett utomstående djur för att gruppen blivit kränkt och belagd med skam (eller vad det ska kallas i djurriket)?
Svar: Nej, man kan nog inte tala om heder hos djur, då skall det ju finnas sociala normer som man är medveten om, och som är inlärda. Men djur kan givetvis skämmas när de gjort fel, det vet alla hundägare. Fast det rör sig mera om att man vet att det man gjort är något som väcker en avståndstagande reaktion hos matte eller husse, och det upplevs som otrevligt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Maria, 17: Jag har hört att man kan bli te.x hungrig eller sexlust när man är onykter och att det beror på att det är en instinkt vi har och som "kommer fram" när vi inte längre "har kontroll". stämmer det? i så fall, hur kommer det sig då att blygheten försvinner.?
Svar: Snarare är det så att olika hämningar släpper när man är påverkad, och då är det lättare att märka att man är t ex hungrig, eller att släppa lös sexlusten. Blygheten är ju något som man har lärt sig, i bemärkelsen att man inte vill göra saker som andra kan uppfatta som framfusiga, fräcka eller socialt fel.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Mikael, 37: Vi är några hundintresserade som undrar om hundens färg på pälsen kan påvisa hundens beteende/personlighet. Det finns exempelvis de som säger att rödnosade hundar ska vara aggressivare än andra etc. Finns det något belägg för det?
Svar: Nej, det lär inte finnas något alls, men troligen går det tillbaka på att helvita hundar har en tendens att blir döva.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Daniel, 17: Hej! Jag har gjort en skolundersökning om längderna på fingrarna och kom fram till ett resultat där tummen och lillfingret är oftast generellt lika långa, min fråga är då, vad detta kan bero på och om finns det några kopplingar till människans evolution eller om allt är bara en stor slump?
Svar: Min gissning är att det bara är en slump - fast det är kanske viktigt att man i ett grepp kan få tummen att möta lillfingret? Men visst finns det lustiga genetiska skillnader när det gäller fingrar och tår - och just det tyder ju på att det inte finns några viktiga funktioner i det avseendet. Om det varit viktigt hur långa fingrarna är - eller om tummen är skomakartumme eller inte - så hade evolutionen korrigerat det hela. Jämför med örsnibben - hur mycket variation som helst.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Thomas, vuxen: Hej! På sistone har det skrivits om dvärgbandmasken och dess farlighet för människan om man får i sig den. Risken att få i sig den via otvättade råa bär och svampar har nämnts. Hur länge överlever bandmaskägg/larver som spritts i naturen via en rävs avföring eller från dess kropp?
Svar: Faran är betydligt överdriven, i Italien och Tyskland plockar folk glatt svamp utan problem. Överlevnaden hos äggen, om det är torrt, rör sig knappast om mer än någon vecka. Chansen att räven lämnar sin avföring i närheten av blåbär eller svamp är väl knappast märkbar, alltså att ägg skulle kunna fastna på svampen eller bären. Kanske skulle jag inte ta en svamp om det låg rävbajs precis på den, men annars plockar jag svamp och bär utan att ett ögonblick oroa mig - men jag låter ogärna en hund slicka mig i ansiktet (största risken!).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Pär, 58: Knott är ju ofta en plåga i den svenska fjällvärlden. Men jag har grubblat länge över hur det kommer sig att knott (till skillnad från mygg) inte bits inomhus? Så fort de kommer innanför fyra väggar, vare sig det är en stuga, ett skjul, en bil eller ett tält så struntar dom i människor, bara sätter sig på fönster och väggar och vill ut. Varför? Och framför allt: hur vet knotten om dom är inne eller ute?
Svar: Knotten är anpassad till den fria luften ovanför den platta marken. Inne i ett hus blir det helt galet, konstiga skuggor på alla håll. De vill helt enkelt upp mot ljuset. Myggen är däremot anpassade till livet i skogar, de styrs av lukten i första hand.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Per, 49: Vilka är de mest musikaliska djuren? Finns det harmonier eller rytmer som vissa djur gillar bättre eller sämre? Finns det något en kompositör av populärmusik kan lära av hur djur uppfattar musik. För fåglar, valar och många andra djur har ju läten som vi uppskattar och inspireras av.
Svar: Detta är en riktigt knepig fråga. Många musikaliska zoologer håller på sångfåglarna, pekar på att de kan t ex gå upp eller ned en oktav, om melodin inte passar. De kan också hålla ganska komplicerade rytmer. Domherrar som föds upp i fångenskap har ingen svårighet att härma melodier, både toner och rytm. De klarar utan vidare hela Kungssången (52 toner). Koltrastar kan också lära sig enkla folkvisor, t ex. Intressant är att inga fåglar - såvitt vi vet - kan transponera, alltså sjunga eller uppfatta en melodi i en annan tonart än den de lärt sig. Absolut gehör har varenda gräshoppa - relativt gehör är det verkligt svåra! Valarnas sånger är förvisso komplicerade, men med musik har de inte mycket att göra.
Tyvärr är - såvitt jag vet - inte mycket gjort på detta område, vilket jag som gammal körsångare och medlem av en musikerfamilj bara kan beklaga.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Marianne, 51: Blir näsan större när man blir äldre?
Svar: Ja, det blir den ofta, framför allt tjockare, men spetsen kan även bli längre. Öronen på gamla människor växer också ofta till. Tydligen har kroppen svårt med regleringen av cellförnyelsen när man blir gammal.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Marja, 52: Jag skulle gärna vilja veta om lejon är monogama? Och är tigrar monogama?
Och om det är så, finns det forskningsrön som bekräftar detta?
Svar: Lejon lever i flockar av honor där en hane "flyttar in" och parar sig med dem, tills han blir besegrad av en annan hane. Tigrar är mera som tamkatten, en hane drar omkring i ett ganska stort område och parar sig med de honor som finns där - om de accepterar honom. Svårt att beteckna någon av situationerna som monogami?
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lars Gunnar, 65: Fråga till Sverre Sjölander.
Undrar om det ligger något i det som någon har berättat eller att jag har läst någonstans eller fantiserat själv, att mannens bukfetma har på något sätt genetiskt sätt bildats under årtusenden av att vi under lång tid var jägare och behövde reserver när vi skulle ut på jakt och var borta flera dagar?
Svar: Kan inte säga att jag vet var man kan söka referenser, men man kan ju fundera på varför bukfetman kommer i den ålder då männen slutar jaga och går över i lärarfasen? Generellt är fetman förstås ett sätt att lägga upp reserver, på stenåldern kom ju alltid en näringsfattig årstid en gång om året. men det borde vara de unga jägarna som lade upp fett, inte de äldre...
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Teodor, 9: Jag hittade en död groda igår. Hur ser grodans bajs ut?
Svar: Det ser ut som svart/brunt gegg. Det vita pulvret är urinsyra.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Greta, 22: Kan myggor bajsa?
Svar: Viss kan de det, som alla insekter. Djur äter alltid en del ämnen som de inte har någon användning för, och så bildar ju dessutom ämnesomsättningen olika restprodukter.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Nathalie, 17: Varför kan vi inte leva av gräs, när en ko kan det?
Svar: Vi har ingen våm, en del av magen där gräset kan ligga och jäsa med hjälp av mikroorganismer, som hos kor och andra idisslare. Inte heller har vi en stor blindtarm, där samma sak kan ske (som hos gnagare, t ex). En viss nedbrytning sker i vår tjocktarm, men den är inte så betydelsefull som hos gräsätarna. Människan när sedan många miljoner år en allätare, vi är gjorda för att äta frukter, rötter, fisk, musslor, kräftdjur, kött osv.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Holger, 60: Lever grävlingen monogamt eller har de samma partner hela livet. Lever de i samma gryt? Om man fångar grävlingen och den andra är kvar, lämnar den kvarvarande boet för alltid?
Svar: Grävlingen bildar par, men eftersom de lätt råkar ut för t ex trafikolyckor händer det ofta att de får leta upp en ny partner. Hannen behåller i så fall helst det gamla grytet, honan kan ge sig ut på sökande efter en ny partner med ett bra gryt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Thomas: Hej! Förstår olika fågelarter varandras läten? Om skator varnar för fara inser då även en talgoxe att det är ara å färde? Eller uppfattar talgoxen att fara för skator föreligger? "Förstår" fåglar andra läten över artgränserna, t ex matsignaler etc?
Svar: Fåglar kan i viss utsträckning (medfött) förstå varandras varningsläten, särskilt om arterna är nära släkt. Kråkfåglar kan också lära sig detta, åtminstone i viss utsträckning. Däremot är det nog inte troligt att de kan förstå att faran bara gäller en annan art.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Thomas: Hej! Finns det rester från de människor som levde i Europa före den senaste istiden, dvs under den senaste interglacialen? Var de annorlunda än vi genetiskt? Finns deras ättlingar kvar? Rester av deras språk?
Svar: Ja, det fanns människor i Europa före istiden, t ex Homo heidelbergensis. Men de dog ut när vi invandrar, efter istiden.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tarja, 60: Hej! Undrar om man kan säga hur länge en fästing lever inomhus? Det händer att man blockar bort en fästing från en katt till exempel och så tappar man den innan man tagit livet av den. Hur länge går den runt inomhus och letar efter ny värddjur?
Svar: Den kan klara sig i ett par dagar, men i det torra klimatet inomhus torkar den sen ut. Om den har hunnit suga blod kan den klara sig längre, men knappast mer än nån vecka.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Erling, 68: Vi såg en fluga som mer hoppade än flög. Den landade i handfatet i badrummet och jag slog till den med handen. Plötsligt strömmade det ut små fästingar (c:a 10 st) medan flugan fortfarande sprattlade svagt. Vad var detta? Har aldrig sett något sådant förr. Är "fästingarna" farliga för människan?
Svar: Flugor har ofta parasiter. Det var det nog i ditt fall. Parasiterna är inte farliga för människor, de är specialiserade på flugor.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Johanna, 17: Hej! Är hårfärg ärftligt? Vilken är då dominant av t.ex. Svart och blont? Tack på förhand!
Svar: Visst är det ärftligt, men som alla arv kan det ibland slå olika. Svart är dominant, det händer mycket sällan att japaner eller kineser blir blonda. Men det KAN hända, alla ärftliga system kan slå fel någon gång.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Elina, 10: Hej, jag heter Elina och jag har sett en vit humla med ett sträck som gick så här: I. i stället för så här: -.
Trodde först det var en Albino men så såg jag en till tror ej det var samma. Jag såg den i Bydalsfjällen i Jämtland. Vet ni vad det var?
Svar: Det finns faktiskt ganska många arter av humlor, fast man skulle kunna tro att det bara finns en. Du har sett en av de många, fast det är svårt att säga just vilken art Du såg.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Therese 18: Hej! Jag har en fråga angående människans celler. Om man skadar sig så reparerar ju cellerna såret, men det bildas ju olika celler i kroppen. Det finns ju t.ex. celler som huden och celler som stortånageln. Hur vet kroppen t.ex. att om man får ett sår på handen att det är hudceller som ska bildas där och inte en nagel, eller t.ex. om levern skadas att det ska skapas leverceller där?
Svar: Visst kan det bli fel ibland, alla stamceller har ju i princip förmågan att bilda alla sorters celler. Men de omgivande cellerna bestämmer vad de nya cellerna skall aktivera i sitt genom, vad de skall bli.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anna-Pia, 65: Det sägs att ett bi dör efter att det stuckit.
1) Är det så?
2) Vad är den evolutionära meningen/vinsten med detta??
Svar: Det stämmer att biet dör, gadden slits ur. Förmodligen spelar detta inte så stor roll, biet lever ändå bara några få veckor. Det är en annan sak med getingar, samhället är mindre, de lever längre och kan behövas flera gånger som försvar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Roland, 60: På en föreläsning om alkoholens skador på människan sades följande: Varje gång du dricker alkohol bildas "ticks" som lägger sig i hjärnan och det är som en hink som blir påfylld. Dessa s.k "ticks" som vår föreläsare påstod blir alltså bara fler o fler och orsakar hjärnskador på sikt. Är något av detta sant? Finns dessa s.k. "Ticks" eller????
Svar: Detta låter konstigt. Ticks brukar vara en beteckning för ryckiga rörelser i t ex ansiktet. Annars är det riktigt att alkhohol ger allt värre nervskador ju längre och mer man dricker, och en del av dem är permanenta. Men att något skulle "lagras" i hjärnan har jag svårt att tro på.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Thomas, 60+: Hej! I tidningarna har jag på sistone läst om olika människoarter(?): homo heidelbergiensis, homo neanderthalensis o s v som angivits levat under olika tidrymder, ibland överlappande. Är alla i dag av samma "homo sapiens" eller finns det någon "parallellart" på plats eller på väg att utvecklas? Och vet vi något om dess egenskaper i så fall?
Svar: Nej, alla nutida människor är samma art, till och med (biologiskt sett) samma ras. Små utseendeskillnader är inte viktiga. Det är till och med så att vi alla är närmare släkt än vad schimpansgrupper i Västafrika är, det är mindre genetisk skillnad mellan inuiter på Grönland och aboriginer på Tasmanien än mellan de västafrikanska schimpanspopulationerna. Vi konkurrerade nog helt enkelt ut alla andra förmänniskor.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Kajsa, 54: Stämmer det att fåglar undviker blåa föremål? Är det därför pooler ofta är blå och fiskebåtar i Grekland har blå detaljer eller är det en skröna?
Undrar, Kajsa (medan jag tittar på vårt tomma blå fågelbad)
Svar: Såvitt jag vet är detta en skröna. Det är dessutom svårt att se varför fåglar skulle undvika blått, i deras värld finns ju knappast något blått som antyder något farligt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Linus, 41: Smällde en vanlig stor fluga, då började det att kräla fram små vita maskar ur den, på flera olika ställen, ca ett 30-tal uppskattningsvis. Maskarna var vita ca 1 cm långa halv mm tjocka. Frågan helt enkelt, är detta parasiter eller är det fluglarver den bär på?
Svar: Det finns flugor som lägger färdiga larver i stället för ägg, men här är det nog säkert parasiter, särskilt som de var många och kom på olika ställen.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anita, 15: Hur lång tid tar det att skapa ett fossil? Går det att göra ett fossil av sin egen döda kanin?
Svar: För att ett fossil skall bildas måste det bäddas in i t ex sand eller lera, sedan lösas upp och lämna ett hålrum, som sedan skall fyllas med t ex kalkhaltigt vatten som sakta avsätter kalk i hålrummet. Om Du har några tiotusen år på dig, så kan det gå...
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Harry, 35: Vad är det som händer när det kliar på kroppen?
Svar: Kliande kan ha många orsaker, t ex retande ämnen. Men det ursprungliga funktionen är att hålla oss så fria som möjligt från parasiter som loppor, löss, fästingar etc. Därför skall hudytans nerver reagera och skicka signaler till hjärnan om att det är något fel.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Harry, 35: Hur kommer det sig att vissa hårstrån växer ut till en viss längd (ben, rygg mm) efter rakning, medans håret på hjässan växer hela tiden. Är hårsäckarna "programmerade"?
Svar: Just det, kroppshåret skall bara finnas för att vara värmeskydd, men håret på huvudet är en sexuell signal, både hår och skägg. Det anger vilket kön man har och att man är könsmogen.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Cecilia, 39: Vilka troliga defekter kan uppstå på ett barn om föräldrarna är syskon? Och vilka troliga defekter kan uppstå om inaveln fortskrider i ytterligare ett led, dvs att två syskon, vars föräldrar är syskon, får barn.
Svar: Chansen att två dåliga anlag skall sitta på samma ställe är 25% hos syskon, därför är incest förbjudet. Sen ökar det med det dubbla för varje generations inavel. Se bara på alla hundraser med massor av genetiska fel, p g av inavel. Sen kan man förstås få bort de dåliga anlagen genom systematisk inavel, där man tar bort alla med dåliga anlag. För laboratorieråttan tog det runt 300 generationer.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lizzie, 21: Hej, det är en person som tidigare frågade om vad som gör att våra kroppar åldras. Ni skrev att våra kroppar är konstruerade att leva i ca 80-90 år, men om man går tillbaka i tiden så levde de ju bara tills de blev 40-50 år gamla. Vi har ju utvecklats o det ser ju lite annorlunda ut nu. Men vi måste ju göra något nu som får oss att leva längre. Visst man kanske inte kan leva för alltid i framtiden men kan det bli så att de människor som föds nu till exempel kommer att leva längre än i min generation?
Svar: Det är ganska sannolikt att vi har en biologiskt programmerad ålder för att dö mellan 80 och 100, så det blir nog inte så att framtida generationer lever längre. Än så länge har vi inte sett några möjligheter till att uppskjuta åldrandet. Medellivslängden förr på 40-50 innebar inte att enstaka personer (ca 10%) ändå blev 80-90, det finns det stenåldersskelett som visar. Dessutom har vi knappast utvecklats biologiskt de senaste 10.000 åren...
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Marie, 25: Jag har funderat mycket på skillnaden mellan människor och övriga djur och har kommit fram till att djur inte kan förstå ironi. Är det så? Är ironi ett tecken på intelligens? En annan fråga, finns det djur som kan planera? Det kan väl också vara ett tecken på intelligens?
Svar: Ironi tror jag inte att Du kan hitta i djurvärlden - korkade personer förstår inte heller ironi. Naturligtvis kan många djur planera, bättre ju större hjärnor de har. Särskilt de stora aporna är bra på att planera.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lise, 48: Jag vet att när min son föddes på 80-talet hade han
mörkbruna, nästan svarta ögon, precis som jag har. Min barnmorska tyckte det ovanligt då dom flesta, även mörkhyade barn tydligen har blå ögon när dom föds. Mina arbetskamrater bedyrar samma klyscha att alla föds med blå ögon. Är
jag helt ute o cyklar, kan mitt minne verka kort? Gossen föddes 2 veckor
över beräknad nedkomst och var verkligen "klar" Han har brunsvarta ögon
än idag.
Svar: Såvitt jag vet har man bara blå ögon i början om ögonen senare inte blir svartbruna utan ljusare. Små svarta barn har bruna ögon från början.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Isabelle, 13: Vilken art av mångfotingar har flest ben?
Svar: Kan nog diskuteras, men det bör nog vara den afrikanska tusenfotingen Julius.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Henrik, 23: Hur kommer det sig att människans hårfärg är så begränsad i
jämförelse med resten av naturens alla färger? Vi har ju exempelvis
blommor som är rosa och blåa fåglar och alla möjliga kombinationer med alla
andra färger. Visst har vi skapligt många olika nyanser men i jämförelse
med alla variationer som redan finns ute i naturen bleknar det en aning.
Varför har vi inte personer med naturligt blå hårfärg eller varför inte grönt?
Svar: Vårt hårs färg har nog ingen signalfunktion, och urmänniskan hade
ganska säkert svart hår. Det är de sista 10.000 åren som en del av oss vandrat norrut, och då är det bra med vitt skinn, för det underlättar D-vitaminbildandet. Som en bieffekt kan man få mindre pigment i håret, så att det blir brunt eller blont. Det enda pigment som vi har är det bruna/röda/svarta.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sabina, 18: Ni svarade tidigare på om elefanter står upp när de sover men
det jag undrar är om den kan lägga sig ner och sen komma upp igen eftersom
de har så korta ben och är så tunga. Om de inte kan det betyder ju det att de
står upp hela livet...
Svar: Elefanter kan ligga både på sidan och på buken. Men de verkar föredra
att stå och sova - det är ju ett säkrare sätt, precis som t ex hästar.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tina, 70: Hur får fåglar och andra vilda djur i sig vätska när det är
mycket kallt? Äter de snö och blir ännu kallare?
Svar: De dricker helst vatten om det finns, men annars äter de snö.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lennita, 27: Jag undrar om elefanter ligger ner och sover, tror nämligen att de står på grund av deras storlek men min kille tror att de ligger ner. Kan inte hitta detta någonstans så hade varit tacksam för svar!
Svar: De flesta stora hovdjur står när de sover, och det gör elefanter också. De kan låsa knäna så att de inte faller omkull. Det skulle vara mycket farligt för ett stort bytesdjur om man låg ner när man sover, då kommer man inte iväg så lätt. Hästar sover nästan alltid stående, för att ta ett bra exempel.
Sverre Sjölander, professor i Zoologi
Christian, 46: Kan en schimpans och en människa få en avkomma? Antar att befruktningenskulle ske med mänsklig sperma i en schimpanshona. Skulle då denna betraktas som människa eller djur?
Svar: Sannolikt går det att vi kan få barn ihop, men de blir troligtvis sterila. Eftersom det är ganska troligt detta försök gjorts, i hemlighet, med förhoppning om sensation och inkomster, och vi inte har hört något, verkar det nog som om det inte går. Både människor och schimpanser är djur, men visst skulle de religiösa få svårigheter!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sandra, 29: Hej. har en fråga om igelkottar byter ut sitt skinn då och
då? Ibland ser man ju igelkottaskinn vid vägkanten.
Svar: Nej tyvärr. Ormar kan byta skinn och lämna det gamla efter sig, men de överkörda igelkottar man ser har helt enkelt blivit platta. Inga däggdjur kan byta skinn.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Marina, 19: Varför kan vi inte leva av gräs, när en ko kan?
Svar: Kon har sin mage uppdelad i fyra delar. Den viktigaste är våmmen, en stor jäskammare. Ryggradsdjur kan inte smälta cellulosa, inte bryta ned växtcellernas väggar. Det måste vi ha hjälp av, av bakterier. När bakterierna brutit ned cellulosan tuggar kon våmmens innehåll en gång till, den idisslar. Hästen jäser gräset istället i en stor blindtarm (liksom harar och kaniner) men kör inte födan en gång till efter jäsningen. Hästens matsmältning är inte lika effektiv som kons. Vi människor är allätare, och kan inte leva på gräs och liknande växter. Men vi har en viss nedbrytning i vår tjocktarm. Vi har heller inte gräsätarnas strecktecknade effektiva tänder som kan riva sönder gräs så att saften kommer ut ur cellerna på ett effektivt sätt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Robin, 16: Hej, jag undrar om det är så att man kan se på kopparödlor
vart dom har haft ben. Finns det liksom som små, små ben kvar på dom? Tacksam för svar.
Svar: Nej, det finns inga små ben hos kopparödlan, men det finns hos många andra liknande arter. Därför kan vi vara säkra på att de en gång haft ben. Det finns också en del skelettdetaljer som visar den saken.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Ulf, 15: Kan tvestjärtar flyga och i så fall när gör dom det?
Svar: Ja, det kan flyga, men det sker tydligen sällan. jag har ännu inte träffat en zoolog som sett en flygande tvestjärt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sven, 75: Hundar har ju från vargen utvecklats till de mest skiftande former, alltifrån mopsar till jättehundar, för att ta ett exempel. Varför har då människan inte på motsvarande sätt utvecklats till många flera varierande former än vad som är fallet?
Svar: Så kunde det mycket väl ha blivit, om vi medvetet avlat människor på samma sätt som hundar, alltså alltid valt ut en viss typ. Det har vi gudskelov inte gjort.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Martin, 32: Hej Tack för er intressanta sida.Var och lämnade blod idag vilket jag försöker göra regelbundet.Då slogs jag av en fundering. Varför finns det olika blodgrupper och vad är syftet med olika blodgrupperna?
Svar: Något syfte är svårt att se, då får man fråga en kreationist. Förmodligen är blodgrupperna bara en tillfällighet, det går bra på olika sätt, och beroende av vilket folk som invandrade var kan sedan fördelningen skilja sig på olika ställen på jorden. Men kanske kommer det att vida sig att vissa grupper är mera tåliga än andra för t ex parasiter i blodet. Så är det med blodkropparnas utformning, de som är halvmåneformade tar upp syre sämre men gör folk mindre känsliga för malaria..
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tord, 55: Jag undrar om ormar bajsar?
Svar: De klämmer ut en korv i analöppningen, som vi själva. Men de kissar inte, för liksom fåglarna avger de istället usinsyra, ett vitt pulver.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anders, 25: Hej, jag vikarierar som högstadielärare och har lite problem med att bemöta påståendet om att eftersom olika folkgrupper (eller som elever ofta slarvigt säger: raser) ytligt ser så olika ut (jämför t.ex. en nordeuropé med afrikan), så borde liknande skillnader finnas "invärtes" hos dessa individer (när det gäller egenskaper, såsom intiligens m.m.). Jag vet att så inte är fallet (hudfärgsbytet skedde väl sent i människans historia?), men vet inte hur jag skall förklara detta på ett bra sätt. Kan ni hjälpa mig med bra argument i frågan?
Svar: För det första skedde anpassningen till t ex Europa så sent att den knappast kan ha framkallat genetiska skillnader i mentala avseenden. För det andra tar det säkerligen längre tid att ändra på andliga egenskaper än enkla grejer som hud- och ögonfärg. Å andra sidan har folk svårt att tro att det inte skulle finnas mentala skillnader också, eftersom de finns t ex mellan hundraser. På det kan man svara att alla skillnader mellan folkgrupper är
statistiska, de säger inget om individen. Det verkar t ex som om det finns flera människor - procentuellt - i xhosafolket i Sydafrika som är musikaliska och kan sjunga i stämmor, än det finns hos oss. Men det finns fortfarande individer som är omusikaliska, liksom det finns högmusikaliska hos oss. Mitt svar är att det nog kan hända att folkgrupper skiljer sig statistiskt i olika avseenden, även mentalt. Men det är en fråga om statistik, det säger aldrig något om en enskild människa.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Malin och Jan , 40 resp. 71: Hej! Om det var så att människorna som utvandrade från nordöstra Afrika för 44 000 år sedan var svarta - vart tog den svarta färgen vägen sedan? Om de inte var svarta - varför blev de som stannade kvar i Afrika svarta sedan?
Svar: Den svarta färgen försvann nog därför att den är till nackdel ju längre åt norr man kommer. De som var ljusare i skinnet klarade sig bättre och fick fler överlevande barn. Ju ljusare skinn destom bättre tar man upp solsken och skapar D-vimanin, och det är viktigt att utnyttja solljuset ju längre åt norr man kommer. I solrika trakter som tropikerna är det en dålig ide att ha ljust skinn, man får lättare olika åkommor, t ex hudcancer.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Stefan, 26: Finns det eldflugor i Sverige? Trodde dem bara fanns i tropikerna men min mamma hävdar bestämt att hon sett det vid 3 tillfällen i Dalarna?!
Svar: Eldflugor finns inte, annat än om någon märklig vind skulle fört dem upp från Sydeuropa. Lysmask finns ju, men de lysande honorna flyger inte, de signalerar till hanarna (som flyger). Så din mor ljuger nog inte.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Viktor, 20: Hej forskaren, det är såhär att jag satt ute i det fina vädret tidigare idag och var allmänt tillfreds med livet. Men så plötsligt hör jag ett konstigt läte ifrån buskarna intill där jag sitter. Efter en stunds funderande bestämmde jag mig för att gå till botten med det hela och undersöka vad det var som förde oväsen. med min mobillampa till hjälp lyckades jag till slut skymta en liten rackarns igelkott. ljudet den gav ifrån sig skulle närmast kunna beskrivas som ett lågmält och oregelbundet stön. jag blev aldrig riktigt klok på om det var igelkotten som lät eller om det var någon i grannskapet. men min fråga till dig är helt enkelt, kan igelkottar låta? och hur låter de isåfall? tack på förhand för svaret.
Svar: Jo igelkottarnas läte låter som ett stön, särskilt när en hane kallar på honor.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tabata, 22: Varför snörvlar vi när vi gråter?
Svar: När vi gråter rinner det ned tårvätska i näsan via den lilla kanalen som man ser inne i ögonvrån, som ett litet hål.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Nea, 10: Hej! Jag har en hamster på ca 1 år som inte äter pelets han lämnar alltid kvar dom (peletsarna) ska jag ge honom mat utan pelets då eller måste han äta det? Är det nyttigt för hamstrar?
Svar: Han äter nog pellets om han bara blir tillräckligt hungrig. Pellets är bra men annan mat går ju också bra, bara han får rätt näring.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Nea, 10: Hej jag undrar om man har en fjärils larv och tar hand om den tills den blir en fjäril kan den bli tam då, kan en groda det?
Svar: Nej, det räcker inte deras intelligens till för, och dessutom är det bara sociala djur som kan bli riktigt tama. Grodan kan lära sig att komma fram för att få mat, det är nog allt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sarah, 20: Hej! Har en liten fråga om genetik. Jag jämförde bilder på en ganska seriös sajt som plockar fram ens ansiktsdrag och jämför dem med människor av olika etniskt ursprung. Jag jämförde också bilder på kompisar och på min bror (med de bilder som fanns i deras databas). Jag och min bror var de enda som blev jämförda med (en hel del) människor av japanskt ursprung, dessutom hade jag och min bror en gemensam nämnare i form av en kvinna vi jämfördes med. Nu har vi faktiskt japanskt ursprung men långt tillbaka i tiden. Min fråga är då; är det möjligt att vi fortfarande bär drag från dessa förfäder,eller är allt detta bara ett sammanträffande?
Svar: Det är fullt möjligt, gener kan så att säga hoppa över (vara inaktiva) i flera generationer.
Sverre Sjölander, profesor i zoologi
Christina: Vad är det som gör att vi människor blir kära i varandra? Hur kommer det sig att man inte kan välja vem man blir kär i, ngn som är speciellt snäll eller så? Har hört att det har med kemi att göra, men vad styr att det är just den människan man blir intresserad av?
Svar: Jodå, delvis har det med kemi att göra, vi är mera attraherade av vissa kroppsdofter än andra, somliga är upphetsande, och vi tycker att somliga männsikor luktar mycket mera attraktivt än andra. Men dessutom spelar våra tidigaste erfarenheter en stor roll, vi väljer kommande partner efter dem som vi blev förtjusta i som små barn, de som var charmiga och trevliga och snälla. Oftast minns vi mycket litet av detta. Tyvärr vet vi ganska litet om det här, det är svårt att komma åt det på ett vetenskapligt sätt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Philip, 28: Hej jag har en liten eller ganska storfråga till er. Jag har läst om ett ämmne som heter feromoner som finns i kroppen, min fråga till er är...går det att ta reda på om man har mycket feromonerna i sig eller inte? Tycker att detta ämne är mycket interesant jag är 28 år gammal och har alldrig hört talas om detta ämne. Finns detta ämne eller är det baraen teori?
Mvh / Philip P
Svar: Med feromoner menas ämnen som fungerar som signaler och t ex kan sätta igång andra hormonsystem - eller beteenden - hos andra individer av samma art. Det finns alltså olika feromon för olika arter. Det går bra att mäta hur mycket av olika feromon som ett djur ger ifrån sig, och man kan i olika försök använda feromoner för att t ex få ett djur sexuellt upphetsat (eller ängsligt). Du borde ha fått veta något om dem i biologiundervisningen.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Thérése, 20: Är det möjligt att återskapa utdöda djur (t.ex dinosaurier) genom att uttrycka DNA från fossil (som i filmen Jurassic Park)?
Svar: I princip borde det gå, men chansen att man skall få fram oskadat DNA i gamla fossil verkar än så länge inte vara något att räkna med. Vi har inte ens klarat att göra något med djur som dog ut för bara årtionden eller århundraden sen, där vi har material (pungvarg, garfågel etc).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Debbie, 14: hej jag undrar hur jag ser skillnad på kopparormar, hur vet jag
vilken som är hona och vilken som är hane? Jag har räddat 2 stycken från
döden och dom håller på att återhämta sig bra men vill gärna veta vilka kön de har.
Tack på förhand:).
Svar: Tyvärr är det inte helt lätt, men om det är en stor och tjock kopparödla kan du nog räkna med att det är en hona. Hanarna är mindre och slankare. Några säkra könstecken känner jag inte till, även om det förstås finns skillnader i analöppningen.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Helena, 47: Spelar storleken på en människas bihålor någon roll? Finns lokala eller nationella skillnader ?
Svar: Bihålorna lättar upp skallen och gör att det inte finns stora benpartier som inte har någon funktion. Annars spelar de ingen större roll, utom om de blir infekterade. Beroende på skallform kan de vara olika stora. Det kan nog finnas skillnader mellan olika människotyper, t ex inuiter eller sudaneser, men de individuella skillnaderna är större.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lars, 70. Har allt liv på Jorden samma ursprung?
Svar: Ja, såvitt vi vet. Allt liv på jorden baseras på samma principer,
samma grundfunktioner, och då är det ju rimligt att anta att det har samma ursprung.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Mathias, 14: Hur andas en fluga?
Svar: Hela flugans kropp är full av tunna rör som leder in luft utifrån.
De kallas trakéer och ser alltså till att alla celler i kroppen får syre (och så leder de bort koldioxiden).Sverre Sjölander, professor i zoologi
Elina, 9: "Ju mindre däggdjur är desto kortare tid lever de" skriver
Sverre Sjölander som svar på frågan om igelkottens livslängd. Jag har hört
att "ju mindre hund desto LÄNGRE tid lever de", hur stämmer det överens med
svaret om igelkotten?
Svar: Det är sant att hundar som har avlats för att vara stora brukar leva kortare tid än hundar som har en naturlig storlek. Det bror på att den ursprungliga hunden inte var särskilt stor, kanske högst 20 kilo, och avlar man fram hundraser som är flera gånger större är det mycket som inte fungerar så bra.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Frida, 15: Hej! Vilka arter har genom mutationer anpassat sig till en ny miljö? Ex. björkmätarfjärilen. Men jag vill gärna ha några fler exempel. Vore tacksam för svar!
Svar: Alla arter måste hela tiden anpassa sig, miljön ändras hela tiden, även före kulturen. Vi har haft över tjugo istider, för att ta ett exempel. Isbjörnen uppkommer under den senaste istiden, ur brunbjörnen. Om Du vill få exempel på beteendeförändringar så är koltrasten en art som under de senaste århundradena anpassats till att leva i trädgårdar och städer. Du är förmodligen ute efter mycket snabba förändringar av en art (som att alla hundraser kommer från samma varg) men i det långa loppet ändras praktiskt taget alla arter allt eftersom miljön ändras. Vi har bara några få exempel på arter som varit likadana i många miljoner år.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Nea, 10: Hej! Min hamster willbör (hane) har betet sig konstigt under vintern han sover extremt mycket och jag undrar om dom brukar gå i dvala som björnarna eller om han är sjuk?
Svar: Ja, hamstern har i naturen en sovperiod på vintern. Guldhamstern kommer från Israel, men också där har djuren en sovperiod på vintern, även om den inte är så utpräglad. Det är nog inget fel på din hamster.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Jennifer, 12: Varför har människor och en del djur större framtänder i överkäken än i underkäken ?
Svar: När man skall bita ett byte eller en frukt får man hjälp av halsmusklerna att dra huvudet nedåt, i vårt fall mot föremålet som hålls i handen. Det gäller ännu mera rovdjur som skall hugga in hörntänderna som dolkar i bytet.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Liisa, 54: Jag undrar varför vi människor utvecklades till ljushyade? Är det lättare att producera D-vitamin om man har ljus hud? Om det är så, hur klarar mörkhyade personer livet på solfattiga områden?
mvh Liisa
Svar: Ja, pigmentfattigdomen gör att man lättare tar upp solljus och kan bilda D-vitamin. Mörka personer får svårigheter ju längre åt norr de kommer, och måste ta tabletter. Detta gäller också muslimska flickor som går med slöja, och har faktiskt blivit ett medicinskt problem i t ex Stockholm, eftersom de inte är vana att behöva ta vitamintabletter.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tommy, 64: Stämmer det att visa arter av dinosaurierna hade två hjärnor - dels den "vanliga" i huvudet och dels en "hjälphjärna" i bakdelen som styrde framförallt den stora svansen?
Vi är två som tvistar kring detta så var hyggliga och lös gåtan åt
oss!
Svar: Det har funnits tidigare en ide om att t ex Stegosaurus skulle haft ett stort ganglion i ryggraden. Men eftersom inga andra reptiler någonsin har haft "två" hjärnor får den tanken nog anses som avskriven.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Malin, 23: Att nattaktiva djurs ögon "lyser" i mörker beror på tapetum lucidum som är ett cellområde i näthinnans övre del men hur kommer det sig att ögonen "lyser" i olika färger? Har det med mängden pigment i regnbågshinnan att göra?
Svar: Ja, så är det. Ju mera tapetum speglar dess silvrigare är ögonen, speglar den mindre blir ögonen rödare. Tapetum är ett kristallager som finns över hela näthinnan men det är kraftigare i den övre delen (som tar emot ljus nedifrån).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Jonatan, 17: Varför får man rynkor när man blir äldre?
Svar: Huden tappar sin elasticitet allteftersom man blir äldre. Dessutom
är rynkor en signal som talar om hur gammal man är. Därför blir man rynkig runt ögonen först, senare på större delen av ansiktet, men man blir inte rynkig på ryggen, exempelvis.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Olle, 19:
1: Vad äter vanliga svarta husspindlar?
2: Går de i ide i hus om vintern el. dör de?
3: Hur gamla blir de?
4: Vad gillar de? (regn, kyla, värme, smuts)?
Svar:
1: De äter insekter.2: De flesta dör, några övervintrar.
3: Ett par år, ibland något mer.
4: Ganska fuktig luft, ett bra fönster att sätta upp nätet i (källaren
brukar vara bäst). Stark värme är inte bra, inte heller smuts.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Mathias, 29: Hej. Tidigare har ni svarat att inom djurvärlden finns inga uppgifter, eftersom detta skulle peka på en skapare. Ett djur har som "uppgift" att överleva och föra sina gener vidare. Om man då föreställer sig att fästingen eller getingen (båda specifikt) skulle dö ut, skulle det få väldigt stora konsekvenser för Sverige som biosfär? Finns det någon specifik djurart som inte "får" dö ut, eftersom det skulle orsaka stor skada, eller förändring, för djurlivet i vår del av världen?
Svar: Principiellt kan vilken djurart som helst dö ut, det är det normala fallet och har hänt förr och kommer att hända, och då tas den lediga nischen snart över av någon annan. Det är klart att det spelar större roll om en massa arter ganska snabbt utrotas (som vi människor på stenåldern gjorde med mammut, noshörning, jättehjort, grottbjörn, grottlejon etc etc). Man kan nog inte svara mer direkt på din fråga, det beror på om vi har ett kort perspektiv (några hundra år) eller ett längre. Djurvärlden och växtvärlden är i ständig förändring, ibland fort, ibland långsamt, men ändringar sker hela tiden.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fredric, 29: Hej, jag söker svar på en fråga för att få fram den egentliga överens. Mor säger att alla barn föds vita även om det är ett barn som senare kommer att bli svart (båda föräldrarna är svarta, tex. afrikaner). Brorsans flickvän tror inte att så är fallet. Själv har jag ingen aning och vänder mig därför till er proffsen så att jag kan framföra för dessa damer hur det faktiskt ligger till. Med Vänlig Hälsning, Fredric
Svar: Såtillvida är det rätt att alla barn föds ganska bleka i skinnet. Men svarta barn är mörkare, redan från början, och blir fort mörkare. Det betyder ingenting om det är första eller andra barnet. Svarta föräldrar kan få ett vitt barn, men då är det en albino, och det kan hända även hos oss.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anita, 39: Spindeltråd? Jag har någon gång hört berättas att en del av de trådar man går in och som snor sig runt hela ansiktet på en när man går i skog och natur - inte alls är spindeltråd. Utan däremot fågelkiss... Att deras kiss alltså ska stelna och bli till en lång seg tråd som sen misstas för spindlarnas utkastade trådar. Kan det vara så? Om inte - är alla sådana trådar just från spindlar, eller kan de ha andra ursprung?
Svar: Nej, fåglars urin är inte som däggdjurens, de härstammar ju från en annan grupp reptiler. Deras urin är urinsyra (vitt pulver) som syns i all fågelbajs. Trådar i skogen är inte bara spindelväv, det finns många andra arter som spinner trådar (t.ex.silkesfjäril, det mest berömda exemplet, men det finns en hel del andra även hos oss). De är alla totalt ofarliga, fast de kan vara irriterande. Och de är definitivt INTE fågelspillning!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Daniel, 25: Jag har hört att elefanter inte kan hoppa. Stämmer det och i
sådana fall varför inte?
Svar: Ja, det lär stämma. Anledningen är att vuxna elefanter helt enkelt är för tunga, i relation till skelettets bärkraft. Och ett kraftigare skelett får inte plats i benen.
Sverre Sjölander, professor I zoologi
Christine, 24: Hej!
Har en fråga angående kromosomer. En kvinna har ju två x-kromosomer, varav den ena är aktiv medan den andra är inaktiv. Men när det gäller kvinnans äggceller, är då ägget en direkt kopia av någon av dessa kromosomer? Vare sig den är aktiv eller inte? Är den som är aktiv mer dominant? Eller hur fungerar det?
Svar: Varför skulle en kromosom vara mer aktiv än den andra? Det är de
enskilda anlagen som kan vara dominanta, och de kan sitta än i den
ena, än i den andra kromosomen.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Kerstin, 38: Hej! Jag har en fråga angående ärftlighet. Jag har själv tre söner och på min mans sida har det bara fötts pojkar i släkten sedan 1800-talet. Kan det vara genetiskt? Från början var det fyra bröder Johnsson på 1800-t, två av dessa har fått båda könen, två andra endast pojkar. Denna diskussion har vi haft i åratal vore bra att kunna gå vidare med att veta och inte bara tro! Hörde även kort på radion, men hörde inte allt, att ju fler barn man föder desto mindre sannolikhet att föda ett annat kön? Så om jag nu har 3 pojkar är chansen mindre att få en flicka?
Tack på förhand! Mvh Kerstin
Svar: Erfarenheten av detta är ganska övertygande, men man har inte hittat någon förklaring, än så länge. Vi vet att andra däggdjur i viss mån kan bestämma om de skall föda en dotter eller en son, men hos oss själva fattas ännu ett klart bevis.
Sverre Sjölander, professor i zoologi (som har tre systrar, och fyra flickbarnbarn och en pojke).
Louise, 28: Hej, måste fråga eftersom det blev en lite diskussion på jobbet ang kopparödlor. Jag är nästan 100% säker att på en kopparödla kan man se små små små tillbakabildade ben på fjällen (ej funktionella utan endast till utseende)tror tom att det var Sverre som visade oss detta på en zoologilektion... men på internet står det intet om detta. Endast att de saknar ben. Jag hoppas nu kunna överbevisa mina kollegor...=)
mvh Louise
Svar: Jodå, man kan se det särskilt där bakbenen borde suttit, det syns på många "benlösa" ödlor men också på ormar, t ex boaormar, som små "sporrar" som hjälper till vid parning (bara hos hanen). Du har helt rätt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Vilhelm, 4,5 år:
1. Hur fick havssköldpaddor sina "paddlar"?
2. Hur djupt kan blåvalen respektive späckhuggaren dyka?
3. Vilken elefantart är störst?
Svar: Evolutionen väljer ut de individer som har bästa anpassning, de individerna får flest ungar. Havssköldpaddor med lämpliga ben (som paddlar) fick flest ungar - och så blev det som det blev.
Blåval tror jag inte det finns data på, späckhuggaren har ingen anledning att dyka djupt. Det rör sig med säkerhet om ned till 500 meter. Kaskelot dyker ned till 2000 meter, kanske mer.
Den afrikanska elefanten är större, rekordet för en hane är över tio ton, mot hälften hos den indiska.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Elin,17: Hej! Jag håller på med ett forskningsarbete i psykologin om hur biologister ser på sömn och drömmar, vad är det egentligen som händer i vår hjärna? Drömmer kvinnor och män olika och varför har vi mardrömmar?
MVH Elin
Svar: Det finns egentligen fortfarande ingen bra förklaring till varför alla djur sover. Den bästa är nog att hjärnan tar in enorma mängder information hela tiden, och sedan behöver en paus för att sortera. Har det hänt något oförklarligt eller skrämmande tidigare kan hjärnan ta upp det och försöka bearbeta det - det är i alla fall en av förklaringarna till mardrömmar. Män och kvinnor drömmer så vitt jag vet inte olika, men folk som är räddhågade och ängsliga brukar ha mera mardrömmar. Själv har jag inte haft en mardröm sen många år, och när det hände var det olyckor med mina barn som kom upp.
Sverre Sjölander. professor i zoologi
Sigrid, 16: Finns det någon möjlighet alls, att utdöda djur kommer att kunna klonas i framtiden, eller är det bara skrönor?
Svar: Ju äldre djuret är, desto mer trasigt är det DNA som vi hittar. Det verkar väldigt osannolikt att vi skulle kunna få fram t ex dinosaurier. Men det är en annan sak med dront, garfågel, pungvarg och andra nyligen utdöda djur. Där kanske det finns en chans - men det ägg som skall få det gamla DNAet måste ju också kunna utvecklas!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Fredrik, 18: Hej. Jag håller på att skriva ett projektarbete om Intelligant design, och syftet är att lägga fram bevis mot idèen för att istället bevisa evolution. ID har ett relativt starkt bevis för att en Flagell är en allt för komplex för att ha kunnat skapats genom evolution, utan istället är ett bevis på någon designer. Vad tror ni på Linköpings universitet? finns det något bra svar som får ID att falla, t. ex. något bevis för utveckling.
Svar: Det finns många bra argument mot ID, som kom till därför att man ville kringgå det amerikanska förbudet mot att dra in religion i naturvetenskapen. Thorbjörn Fagerström har skrivit ett par bra böcker om evolutionen, titta där. Tidskriften Folkvett (folkvett@vof.se, också www.vof.se) har också flera bra artiklar som plattar till ID totalt. Argumentet att något är så komplicerat att evolutionen inte kan ha skapat det är som att komma med en TV-apparat med bandspelare till en stenåldersstam på Nya Guinea, visa program och sen säga att det här är en grej som vi nyligen har uppfunnit och som är gjord av smält sten (glas, koppar, stål etc), litet härdad olja från marken (plast) och andra naturprodukter och som har en rent teknisk och naturvetenskaplig bakgrund. Nya Guineaborna skulle aldrig någonsin tro det, de skulle se det som självklart att det var magi/trolleri/religion (och våra förfäder för bara 300 år sen skulle trott samma sak!). Visst finns det en del gåtor kvar i evolutionsforskningen, men inga som bara kan klaras ut genom att Någon haft en Plan. ID är bara ett smart knep för att smyga in (kristen) religion i biologin. Varför inte Asa-tron, Oden, Tor och hela gänget, vi är ju i Sverige? Den har en helt annan världsbild, som dessutom är mycket roligare.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lisa, 16: Hej! Hur lång tid tar det för en ny art att utvecklas? Från det att det endast finns enstaka exemplar tills dess det blivit en egen art.
Svar: Det beror på hur många generationer som djuret eller växter producerar varje år, och hur många individer det finns. För husflugan tog det tio år innan en ny form som var immun mot DDT kom fram, för havsörnen skulle det förmodligen ta 50.000 år eller mer. Insekter kan klara att bilda en ny art inom hundra år, om förhållandena är rätt, för däggdjur och fåglar tar det tusentals år. Men det beror också på hur man definierar art, när den nya formen skall betraktas som en ny art.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anette, 42: Har någonstans hört att kaskelottvalen kan gå ner till 8000m djup. Kan detta stämma??
Svar: Kanske, men den uppgift du tänker på är osäker. Men de går definitivt
ned till 2-3.000 m.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Jakob, 17: Hej, jag undrar vilka argument förutom de etiska som finns emot stamcellsforskning?
Svar: det finns nog inga argument mot stamcellsforskning som har en naturvetenskaplig bakgrund, lika litet som det finns invändningar mot genetisk eller fysiologisk forskning. Det rör sig ju bara om att ta reda på hur naturen egentligen fungerar, likaväl som om man studerar hur månen eller jorden rör sig.
Sen kan man fundera på hur stamcellsforskningen stämmer med vår föreställning om att alla människor är lika, eller har samma värde. Men det är en politisk och en religiös fråga. Det finns inga naturvetenskapliga argument mot stamcellsforskning, men om man är religiös eller på annat sätt troende kan det kanske finnas det.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tina, 18: Är det sant att bläckfiskar kan kommunicera med varandra genom att se skillnad på polariserat och opolariserat ljus? Hur fungerar det i så fall?
Svar: Ja, ganska många djur, t ex insekter och kräftdjur, kan se polarisationen hos ljus, liksom bläckfiskar. Förmodligen har det någon funktion hos de djuplevande bläckfiskar som använder ljussignaler, men mera vet man inte än så länge.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Simon, 18: Hej jo jag undrar om människoarten tillslut kommer att bli mörk? Kommer alla efter en viss tid att vara brunhåriga, brunögda, mörkhyade? Eftersom det dominanta anlaget är svart borde det inte bli så tillslut?
Svar: Ett dominant anlag måste inte "vinna" i längden, om det "svagare" anlaget medför en fördel. Att ha litet pigment var en fördel på nordliga breddgrader, för det förbättrade bildandet av vitamin D. Eftersom det inte längre är aktuellt kan man tänka sig att folk blir mörkare i framtiden, särskilt söderut, för det är en nackdel att vara ljus och blond i soliga länder (bl a ökade cancerrisk).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Robert, 21: Hej! Jag undrar om två vita föräldrar kan få ett färgat barn om det finns i generna hos någon av föräldrarna?
Svar: Nej, i princip går det inte. Finns anlagen i generna brukar det synas. Men det finns alltid undantag, så hundraprocentigt säker kan man inte vara, men att två bleka personer skulle få ett färgat barn är väldigt osannolikt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Hugget, 15: Vem sover längst tid på dygnet av tiger fladdermus och grävling
Svar: Fladdermöss är ju aktiva en stor del av natten. När det gäller tiger och grävling beror det på om de är mätta. Mätta tigrar i fångenskap sover större delen av dygnet. En mätt grävling sover också mycket - och så sover den ju under hela vintern!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Andreas, 45: Jag har läst att gener i en organism kan "slås på" eller "slås av" beroende på vilken miljö organismen utsätts för. Kan denna "mekanism" tolkas så att avkomman kan påverkas av vilken miljö tidigare generationer vistats i. Eller med andra ord: kan förvärvade egenskaper ärvas, så som t ex den så utskällde Lysenko hävdade?
Svar: "Ja, i någon mening kan förvärvade egenskaper ärvas. Gener slås på och av beroende bl a på vilken miljö individen lever men det blir först evolutionärt intressant om den förändrade aktiviteten hos generna kan föras vidare till avkomman. Tidigare ansågs det omöjligt, men en mängd forskning visar att detta faktiskt sker hos många organismer. Stressade växter får "stressade" frön i flera generationer och vår egen forskning visar att höns kan ärva såväl beteendeförändringar som ändrade genuttryck från stressade föräldrar. Hos människor har man visat att stress kan ge mätbara effekter på barnen två generationer senare. Lysenko var en politisk agitator och förstod inte genetiken, så det är tråkigt att han kommit att personifiera och därigenom misstänkliggöra förvärvad nedärvning. I dag förstår vi mekanismerna betydligt bättre och den gamla dogmen om att endast mutationer kan ärvas är inte sann längre."
Per Jensen, professor i etologi
Vilhelm, 4 år: 1) Vilka djur saknar ögon? Hur ser dessa? 2) Maskar har väl inga ögon, så hur ser de då?
Svar: Man kan säga att djur har de ögon de behöver. Om de, som många marklevande djur, bara behöver skilja mellan mörker och ljus, då har de bara den förmågan. Om de behöver se bilder, av byten eller av farliga fiender, då har de ögon som ser bättre bilder. Maskar behöver oftast bara skilja på mörker och ljus, så deras ögon klarar den saken, men inte mer.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Mattias, 15: Hej! Jag och mina systrar har tjafsat om en sak hemma. De säger att man kan känna smaken av en lukt. T.ex. min syster sa så här: "den här godisen smakar som avgaser luktar". Jag tycker inte att det går att säga så. Så min fråga är: Kan man smaka på en lukt? MvH Mattias
Svar: Nej, skillnaden mellan smak och lukt är att smaker är det som munnen och tungan registrerar (det andra sköter luktsinnet om). Smaksinnet känner bara sött, salt, surt, bittert och natriumglutamat, det som japanerna kallar yumami och som säljs hos oss som aromat eller egentligen - natriumglutamat.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Maria, 30: Jag undrar vad som händer när man ligger i badet och fingrarna blir skrynkliga. Är det osmos, och i så fall, diffunderar vatten ut ur fingrarna eftersom de blir skrynkliga? Det känns som att det är högre salthalt i kroppen än i vanligt kranvatten och i såfall borde det väl vara tvärtom, att vatten diffunderar in i fingrarna?
Svar: Alldeles rätt, egentligen borde vi svälla upp när vi ligger i sötvatten. Men kroppen försvarar sig mot inflödet av sötvatten genom att stänga flödet, och resultatet blir att vi snarast skrumpnar.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Anna-Pia, 35:
1. Varför ser man inte rovfåglar i naturen ?
Svar-1: Jag ser rovfåglar minst varje vecka, på landet nästan varje dag. Men
de flyger inte i flock, och är duktiga på att hålla sig undan.
-2. Är alla fåglar asätare, t ex äter upp döda kompisar?
Svar-2: Nej, de flesta fåglar är insektsätare eller växtätare. Och ryggradsdjur äter nästan aldrig individer av samma art, det är för stor risk för smittspridning.
-3. Äter maskar upp andra döda maskar?
Svar-3: Ja, och det gör t ex mördarsnigeln också.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Linus, 20: Hej! Vad gör att våra kroppar åldras? Kan vi hindra processen och skapa ett stabilt tillstånd där en människa inte åldras? Jag har hittat en hemsida som berör det här ämnet och undrar också om den är trovärdig eller om det är önskedrömmar som vädras frisk: www.imminst.org
Svar: Många har trott på odödlighet men vår kropp är konstruerad för att hålla ca 80-90 år. Olika djur är programmerade att åldras olika fort, en häst är mycket större än vi men lever högst hälften så länge. Det finns nog inget sätt att påverka åldrandet och uppskjuta döden, det rör sig om ett alldeles för komplicerat system.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Elin, 15: Hejsan! Jag undrar hur flugor andas? Har dom små lungor som vi människor eller andas dom genom huden eller på något annat sätt?
MVH Elin
Svar: Insekter andas inte med lungor, utan med ett nätverk i kroppen av tunna slangar, trake¿er. Hos stora insekter kan också finnas en sorts lungor som pumpar luft ut och in, men syresättning etc sker i de små trakeerna.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Kristian, 15: Hej, jag undrar hur mycket man faktiskt kan ändra med genteknik, skulle det till exempel gå att "klona fram" människor som är ca 30cm långa, men är lika i utseende och intellekt som normala människor?? Eller är storleken på hjärnan avgörande för hur smart man "kan bli"? //Mvh Kristian
Svar: Ja, hjärnans storlek avgör hur många nervceller som får plats, dem kan man inte krympa. Människor med pyttehjärna skulle inte ha vår kapacitet. Förmodligen går det av andra skäl inte att få fram pyttemänniskor. Hela grundplanen för ryggradsdjurens kropp verkar så artbunden att det är svårt att t ex få fram mindre hundar och hästar än de minsta raserna som finns idag, trots att man försökt i hundratals år.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Jonas, 25: Hej!
Jag har några frågor om biologisk mångfald som jag skulle vilja få svar på. Jag undrar vad som är så speciellt med den utrotning av arter och växter som vi människor orsakar. Det händer ju naturligt också. Vad spelar det då för roll, eftersom vi också är djur??
//Jonas
Svar: Tyvärr har du rätt: utdöende är en del av naturen, förr eller senare dör de allra flesta arter ut. Men för de flesta av oss skulle världen vara fattigare utan regnskog, korallrev, tigrar, elefanter etc. Det är en ganska känslomässig fråga, för visst kan vi göra ett enda Holland av hela jorden (och folk verkar trivas bra i Holland, trots att där inte finns någon ursprunglig natur). Det unika med vår utrotning (sen 10.000 år) är att den är så omfattande: vi är den största utrotningsfaktorn på de sista 65 miljonerna år.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Nils-Gösta, 77: Hej!
I det land där jag nu är bosatt, Grekland, förekommer mycket ormar av vilka många är giftiga. Greker i allmänhet liksom jag lider kanske inte av ormskräck men ogillar djuren i den egna trädgården. Botemedlet anses vara att i tomtgränsen lägga en sträng av svavelblomma. Är detta gammal folktro eller kan det ligga någon verklighet bakom.
Med högaktning
Nils-Gösta Vannerberg
Svar: Det finns många sådana här ormtips med olika växter inblandade men det
verkar bara vara folktro.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tuva, 13: Vad händer när man får lock i örat?
Svar: Örontrumpeten släpper inte igenom luft som den skall, och då kan trycket bli olika på insidan och utsidan av trumhinnan.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Ylva, 35: Hur fort kan en elefant springa?
Svar: Fortare än en människa, ca 40 km/t.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anna, 17: jag undrar om flugor har något blod. När man smäller en fluga så blir det ju inte några blodfläckar. Har dom någon genomskinlig vätska som fungerar son blod och isåfall varför?
Svar: Ja, insektsblod är oftast färglöst. Det skall inte transportera syre (det sköter trakéerna om) så det behövs inget hemoglobin.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Anna, 34: Hej Jag en fråga angående fästingar. Hur gör den när den väljer värd djur. Vi har två katter och en hund vi har haft flera hundar och katter tidigare alla har fått ströva fritt på tomten. Några av våra husdjur har fått en enorm mängd fästingar och andra knappt några alls fast dom vistas i samma miljö. Min fundering är om fästingarna utsöndrar någon form av doft signaler precis som myror för att tala om här finns mat. En av de katterna vi har nu har mellan 20-30 fästingar om dagen den andra har kanske 2 fast dom sover på samma plats. Jag funderar på att bada den stackars katten som får så många tror ni det hjälper?
Svar: Blodsugande insekter verkar skilja på olika individers lukt när de väljer någon att sticka. Fästingar gör det troligen också. Genom att försöka ändra kattens lukt kanske man kan göra den mindre fästingattraktiv.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Karin, 27: Hej! Jag undrar varför flyttfåglar egentligen flyttar? De flyttar från Sverige för att det blir för kallt på hösten, men kommer tillbaka på våren. Varför stannar de inte alltid kvar där det är varmt, istället för att flyga tillbaka till Sverige?
Tacksam för svar!
Svar: Dagsljuset på sommaren uppe i norr (och söder) är mycket längre än i tropikerna, och det ger en enorm produktion av alger och därmed en massa insekter, kräftdjur mm . Det är födan som fåglarna är efter, att utnyttja sommarens överskott för att föda upp sina ungar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sofia, 29: Hej! Man ser sällan bilder på människofoster i livmodern som har mörk hy. Är detta för att Lennart Nilsson och andra fotografer enbart har fotat ljushyade foster, eller får foster sin hudfärg väldigt sent i utvecklingen? När får ett människofoster sin slutgiltiga hudfärg?
Svar: Foster mörknar en del efter födseln, men Lennart Nilssons bilder togs på aborterade foster i Sverige, så där var inga mörkhyade barn med (på den tiden).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lars, 68: Hej, vet man något om tandvalars ursprung? Att det varit landlevande djur vet jag men vilken art? Fåglar?
mvh Lars
Svar: Man har hittat en urval, som intressant nog inte verkar ha haft någon stor fettblåsa i pannan och alltså nog inte hade så väl utvecklat ekolog. Att det rör sig om fyrfota rovdjur som är förfäder framgår inte bara av fossil utan också av att valarna har stjärtfenan horisontellt. De använder nämligen gångarten galopp när de simmar, som ett minne av fyrfotatiden (sälar travar istället).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Caroline, 15: Jag har hört att stamceller kan bilda vilka organ som helst. Stämmer detta?
Svar: Ja, stamceller är sådana celler som har "kompetensen " kvar att bilda alla typer av celler i kroppen, precis som det encelliga befruktade ägget kan bilda alla sorters celler. Men under fostrets utveckling förlorar de allra flesta den kompetensen och blir bara en typ av cell.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Wilma, 10: Har sköldpaddan någon fiende?
Svar: Ja, många. Jaguar t ex kan knäcka flera sköldpaddsarters skal. Lejon och tiger kan klara mindre arter.
Stora rovfåglar kan lyfta upp sköldpaddor i luften och släppa dem mot klippor. Men de största arterna har inga nämnvärda fiender när de är vuxna - utom människan.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Emilia, 15: Varför gäspar man?
Svar: Det har diskuterats mycket men man har inget klart svar. Det är bara däggdjur som gäspar, reptiler gör det inte, och fåglar gapar visserligen men gör ingen stor andningsrörelse.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Rebecca, 13: Hej Hej! Vad äter ökenräven, och hur fångar den mat??
Svar: Ökenräven jagar små gnagare (t ex gerbiler) men också ödlor och ormar. Den är aktiv på natten.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Ren-Marie Abi Habib, 17: Hej! Varför lever vargar i flock fast än de inte gjorde de förut och varför lever inte björnar i flock?
Hur kan fjällräven , ökenräven och rödräven härstamma från samma förfäder räven ?
Kan det bero på alleler och naturligt urval eller vad exakt?
Svar: Vargar är rena rovdjur, björnen äter en mera sammansatt föda och behöver vara ifred för att få maten att räcka. Vargar behöver samarbeta för att ta sina stora byten (som lejon också gör).
Genom mutation och selektion har det utvecklats olika arter av rävar från en gemensam urfader. Samma process som hos andra djur och växter.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anita, 37: Varför pratar vi i sömnen? Vad händer då? Och är det tillförlitligt det vi säger? Undermedveten vilja?
Svar: Om vi drömmer att vi pratar gör vi det ofta också i sömnen, fast det blir mera ett mumlande. Det är inte mer tillförlitligt än annat prat.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Mohsen, 18: Är det sant att hjärnan ger order 0,5 sekund innan vi gör nånting utan att vi förstår det? Kan ni förklara det lite?
Svar: Ja, när man bestämmer sig för att göra en rörelse börjar nerver signalera alldeles innan man upplever att man bestämt sig. Det har nog att göra med att den subjektiva upplevelsen kommer en aning senare.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sara, 30: Kan djur räkna? Vilka och på vilket sätt?
Svar: Ja, ryggradsdjur verkar kunna skatta antal på samma sätt som vi: upp
till 7-8 går det direkt, sen får det bli delsummor. Och en kaja kunde
faktiskt lära sig att om det kom sex tut ur en högtalare skulle den
leta efter just sex nötter i olika skålar!Sverre Sjölander, professor i zoolog
Rebecca, 13: Hej hej! Vad äter ökenräven, och hur fångar den mat??
Svar: Den är ett nattdjur, och det finns faktiskt en hel del djur som är
aktiva på natten i öknen, t ex gerbil-råttor, ödlor och olika insekter
och skorpioner, som fenneken kan ta. I den riktiga, helt sterila öknen
finns nästan inga djur, men ökenräven lever i de områden där det i
alla fall regnar då och då.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Madelene, 15: Hejsan! Jag håller på med ett skolarbete på min skola och jag undrar om du har några teorier till varför mammutarna dog ut ? Tack på förhand :)
Svar: Tidigare trodde man att det var klimatförändringen efter istiden, men nu när vi vet att det varit +20 istider kan det knappast stämma. Den troligaste förklaringen är att vi människor utrotade mammut och ullhårig noshörning (liksom vi gjorde med myskoxe, visent, uroxe, vildhäst, jättehjort etc).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anders, 33: Två frågor:
1. Varför får vi som är otränade håll?
2. Varför får vi hicka? Kan man hitta någon evolutionär koppling till dessa båda fenomen?
Svar 1: Håll är en kramp i mjälten när den plötsligt skall släppa ut röda blordkroppar, vid en ansträngning. Idrottsmänniskor brukat värma upp först - då slipper man håll.
Svar 2: Tyvärr verkar det inte finnas någon bra förklaring till hicka, ännu mindre att hicka skulle ha någon funktion. Men det är mycket komplicerat att svälja (eller kräkas), många musklar skall samordnas, och då verkar det som processen ibland går i baklås en stund.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Amanda, 15: Vad är det för skillnader mellan Neanderthalmänniskan och den moderna människan?
Varför och hur utvecklades Neanderthalmänniskan till den moderna människan? Hade det nåt att göra miljön, mutationer eller vad?
Svar: Neanderthalarna var inte förfäder till oss, de var en annan gren av hominidernas utveckling (det syns på DNA). Någonstans kring 250.000 år sedan kommer våra förfäder (i Afrika) men det är först för 50.000 år sedan de börjar göra verktyg, musikinstrument, målningar etc. Vad det är som händer vet vi inte, men någon stor genetisk förändring bör det ha varit, och är det ju den stora klimatförändringen bär istiden tar slut.. Det vi vet är att vi alla härstammar från en liten grupp förfäder, för nutidens människor, från Grönland till Tasmanien, är mycket närmare släkt sinsemellan än vad av olika schimpanspopulationer i Västafrika är.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Magnus, 26: Varför får människan sovryckningar precis innan sömn ?
Svar: Det har nog att göra med att kroppens muskelspänning, tonus, skall sättas ned inför sömnen, och när de signalerna går ut kan det bli ryckningar just i övergången från hög tonus till låg tonus (ryckningar finns också hos andra däggdjur och även fåglar).
Sverre Sjölander, professor i zoolo
Raj, 23: Borde inte svenskar ha svart hår och araber blont hår för att svart färg drar till sig värme och blont hår skyler ner eller något?
Svar: Man kan tycka det, men hårfärgen är nog underordnad den allmänna pigmenteringen av kroppen. Det är en fördel i länder med starkt solsken att ha mycket pigment i huden, och det "slår över" till håret också. Omvänt är det i vårt klimat en fördel att ha litet pigment i skinnet, det underlättar syntesen av vitamin D. En bieffekt är att håret kan bli blont och ögonen blåa.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Josefine, 16: Varför klarar mej sig utan mat i 5 veckor men bara 5 dagar utan vatten?
Svar: Näring kan man få genom att bryta ned kroppsfett och muskler. Det räcker ganska länge. Men vattenförlusten varje dag genom andning och urin kan man inte ersätta. Därför törstar man ihjäl långt innan man sväter ihjäl.
Sverre Sjölander, professsor i zoologi
Hedvig, 24: Hej! Jag har en fråga om i vilken djurgrupp som det bör finnas flest monogama arter; fåglar eller däggdjur? Varför är det så?
Svar: Det finns fler fågelarter som är monogama. De monogama brukar mata sina ungar, då är det en fördel att vara två. Hos däggdjur är det vanligare att honan ensam står för uppfödningen av ungarna (det är ju hon som ger mjölken).
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Hedvig, 22: Vad finns det för för- och nackdelar med att leva i flock?
Svar: Det är lättare att finna partners, föda och man kan bli varnad för faror, och lära sig nyttiga saker av äldre djur. Nackdelarna är konkurrens om mat och partners, och att sjukdomar och parasiter lättare sprids.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Hans, 41: Är fostret vid medvetande när det ligger i magen? Blir
fostret det efter ett tag eller aldrig?
Svar: Fostret går nog igenom flera olika stadier av medvetande allt eftersom
det utvecklas. Mot slutet, sista månaden ungefär, hör det ljud, rör
sig mycket etc. Här finns säkert ett medvetande åtminstone på samma
nivå som när en vuxen sover lätt.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Vincent, 16: Vi har på våran skola gjort en undersökning på en äng bakom våran skola vilken färg som är vanligast bland leddjuren på deras kroppar. Vi räknade med alla färger, alltså inte bara en per leddjur utan det kunde vara flera. Frågan är: varför är svart den vanligaste färgen?
Svar: Svart är en bra kamouflagefärg och enkel för kroppen att tillverka. Brun är en svagare variant än svart. För de insekter som kryper långt nere i gräs och dessutom ofta är nattaktiva är svart lämpligt - och de är ju många.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Stefan, 32: Håller på med vad som är levande eller dött. Kunna föröka sig och ha en ämnesomsättning är ett par krav. Min fråga är då hur man förhåller sig till en spermie eller äggcell. Virus behöver ju "levande" celler för att föröka sig och är i så fall inte levande.
En spermie KAN ju föröka sig men inte själv så vad kan man säga om dessa. Även ett obefruktat ägg i affären har vi diskuterat. Om det är så att en äggcell räknas som levande för att den kan föröka sig så var går gränsen hos ett obefruktat ägg i affären. Detta är ju obefruktat men hur länge kan en äggcell "överleva"??? om nu en spermie eller äggcell räknas som levande. Jag skulle nog inte kalla en spermie och äggcell levande då de inte själva kan föröka sig. Eller jag vet inte....hjälp! > MVH
Stefan
Svar: Man behöver inte dra in fortplantningen. Skillnaden mellan en levande och en död katt är ju inte om den kan fortplanta sig. Livet är ett självuppehållande och självreparerande biokemiskt system - när det inte längre uppehåller och reparerar sig är man död. Det gäller ett ägg, en spermie eller en katt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Agnes, 18:
1: Föds man intelligent?
2. Har alla samma förutsättningar?
3: Smart på olika sätt, vilka olika sorters intelligens finns?
4: Hör minnet ihop med intelligens?
5: Är det medfött, kan man träna upp det?
Svar:
1: Ja.
2: Nej, tyvärr
3: Intelligens är svårt att definiera - man brukar säga att det är det som mäts med IQtest.
4: Utan minne är det svårt att vara intelligent, men folk med jätteminne behöver för den skull inte vara särskilt intelligenta.
5: Minnet kan tränas, men generna spelar en stor roll.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Mathias, 20: Hej! Jag har hört att man inte använder mer än ca 10% av sin hjärna. Är det korrekt? Och kan man använda mer av sin hjärna eller "sparar" man bara över gammal kunskap när ny kommer?
Sådana kunskaper som man glömt bort, är de i själva verket inte helt bortglömda utan de ligger kvar i minnet undanstoppat långt in eller är de verkligen borta?
Och sådana lite övernaturliga saker som att människor kan flytta saker med hjälp av tankekraft, är det ett resultat av att personen lyckats använda mer av sin hjärna än de 10% eller är det bara oförklarligt?
Blir glad för svar.
Svar: Nej, man använder hela hjärnan mer eller mindre. Men det finns ca 100 miljarder celler och det betyder att vi teoretiskt sett kan utnyttja tre miljoner celler för varje dag i ett normalt liv. Väldigt mycket kunskap ligger undangömd i det undermedvetna, det man glömt kan man ju ofta känna igen när man blir påmind om det - alltså fanns kunskapen.
Att någon skulle kunna flytta föremål med tankekraft är nog bara bluff - alla som gjort sådant har ju avslöjats.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Kim, 15: varför har man ögon gener i stortån ?
Svar: Alla celler har från början en komplett genuppsättning, men genom enzymer och påverkan från omgivande celler aktiveras bara en liten del, och bildar t ex ett öga.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Pernille, 36: Hej! Jag undrar hur stor chans det är att jag blev "vit"? Min mamma är mulatt med en svart och en vit far resp. mor. Min pappa vit med, såvitt jag vet vita föräldrar. Mina syskon är färgade, men inte jag. Har jag möjlighet att få ett färgat barn - med en vit man?
Svar: Ja, men det troligaste är att barnet blir "vitt".
(Vit och svart är ju konstiga termer, men använder det här för enkelhetens skull).
Sverre Sjölander, professor i Zoologi
Martin, 23: Hej! Jag läste i någon populärvetenskaplig tidning för drygt 10 år sedan att människan framöver kommer att få större och större hjärna och mindre och mindre huvudhår. Kan detta verkligen stämma? Jag kan inte se varför människor med stor hjärna eller lite hår på huvudet skulle få fler avkommor än andra..?
Svar: Ja, du har rätt. För att vi skulle få större hjärna etc krävs att de som har det får fler barn än andra. Så är det ju inte.
Sverre Sjölander, professor i Zoologi
Tomas, 23: Fråga angående meiosen (könscellfördelningen). När sker befruktningen (spermien in i ägget) före eller efter celldelningen (meiosen)
Svar: Före
Sverre Sjölander, professor i Zoologi
Catharina, 25: Hej! Min pojkvän har hört att det finns ett djur som äter sten för att kunna sjunka i vattnet. Vi har sökt efter vad det skulle vara för djur men hittar inget. Finns det, i så fall vilket?
Svar: Man har trott detta eftersom lommar, skrakar, sälar, krokodiler och flera andra fiskätande djur ofta har stenar i magen. Men troligtvis handlar det om att kunna mala ned fiskben (de sväljer fiskarna hela). Det finns enklare sätt att reglera sin flytkraft!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Martin, 29: En fundering som slog mig när jag tränade är om man förbränner mer energi när man tänker än man tar det lungt. ex om man försöker lösa en tuff matteuppgift mot att sitta och slappa framför tvn. borde inte detta vara ett bra bantningstips om det fungerar. plugga mer
Svar: I och för sig förbrukar hjärnan en massa energi, men eftersom den är aktiv hela tiden - mer eller mindre i olika delar - så är nog inflytandet litet. Det bästa bantningstipset förblir: ät mindre och rör dig mera!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Rasmus, 5 år: Varför blundar man när man nyser?
Mvh
Rasmus (via mamma Susanna Lagerstedt)
Svar: Därför att det höga trycket i näshålan går upp via tårkanalen till knoppen i ögats innersta del. Blundar man så stängs kanalen. Omvänt så nyser man lätt när ögonen tåras (solsken, kryddor etc), då går vätskan ned från ögat till näshålan.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Viktor, 18: Hej! Jag har en fråga angående fästingar. Finns det olika arter av denna lilla krabat i Sverige? Jag har en Jack Russell terrier och de fästingar hon får där vi bor är små, klotrunda och svarta, medan de fästingar som man kan se krypa i pälsen efter vi har varit och tränat agility ca 20 km söderut, är platta med svart kropp och röd "bakdel" eller mage. Är detta olika arter eller hur kan det hänga ihop? En idée jag hade var att de helsvarta fästingarna inte sugit blod på länge, medan de rödsvart var sådär "halvmätta", men denna teori verkar inte stämma då fästingarnas utseende även skiljer i de fall de hunnit suga i sig blod.
Tack på förhand // Viktor
Svar: Det finns flera arter. Den svarta som du verkar stött på är en invandrad art, den amerikanska hundfästingen.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Simon, 25: Hej!
Jag kom nyligen hem från en längre resa i Asien. I februari befann jag mig på ön Lombok, strax öster om Bali. Vid den här perioden firas en stor festival i samband med att masken nyale dyker upp längs en kortstrandsträcka på öns södra spetts. Nyale-festivalen är årets absolut största händelse på ön och människor från hela ön samlas för att fånga masken som alltså bara siktas två eller tre nätter per år. Jag ville gärna få reda på lite mer om detta djur. Tyvärr kunde de lokalinvånare jag talat med inte berätta mer än myten kring dem. De menade också att masken inte finns någon annanstans i världen... Kan detta stämma? Jag har försökt hitta något skrivet om masken men misslyckats både på internet och i uppslagsverk. Kanske har du något tips om var jag kan leta reda på mer?
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Simon Fagéus
Svar: Nej då, paolo-masken Eunice viridis finns på andra ställen också, t ex Samoa. Vid fullmåne (ofta bara ett par dagar på året) släpper maskarna den bakre delen som är fylld med ägg och spermier (och smakar mycket gott, tro mig) som stiger till ytan och spricker så så att befruktiningen sker. Sök på paolomask så hittar du mera.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
31: Hej!
Vi är tre bröder som har tre barn var. Av dessa nio är endast en pojke alltså cirka 11% av alla barn. Min fråga är om vissa män saknar pojk eller flick spermier, eller har mycket mindre av en sort? Alltså som i detta fall att vi skulle ha ca 90% flickspermier. Känner även någon som har 9 döttrar och ingen son och två bröder som har sammanlagt 8 söner endast, är det slumpen eller???
mvh/ Lahdo
Svar: Det har spekulerats mycket om detta och det kan ju hända att det finns någon okänd mekanism. Hos flera andra däggdjur kan könet hos ungen regleras, t ex genom att honan tidigt aborterar bara hanar eller bara honor. Men än så länge skyller vetenskapen på slumpen.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Linnéa, 19: Jag har en fråga om svanar. Är det sant att svanen vid ensamhet (t.ex om partnern dör) dränker sig själv efter några dagar? Det är någonting jag hört, måste få veta om det är sant.
/Linnéa
Svar: Nej. det är inte sant. Inga djur utom människan begår aktivt självmord. Men en svan kan sörja ganska länge efter en partner har dött, och leta intensivt ett par veckor. Då kan den förolyckas. Kanske är det som folk har sett.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Catharina, 42: Jag har träffat en man som visat sig vara son till min
farmors kusin. Alltså är min far nästkusin med honom.
1: Hur mycket släkt är han och jag?
2. Vilka sjukdomar/ missbildningar är vanliga vid inavel på denna nivå?
3. Hur vanligt är det att det förekommer sambo- och äktenskap på denna
eller nästkusinsnivå?
Svar:
1: Släktskapen minskar med 50% för varje generation.
2: Inget som man behöver oroa sig för.
3: Det är mycket vanligt i många kulturer, kusinäktenskap är till och med gynnade i många länder. Visst kan inavel ställa till problem i små isolerade byar etc, men normalt är chansen liten att något skall gå fel.Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Lars, 67: Överlever fästingar om dom inte kan suga blod? Vad lever dom av annars?
Svar: Fästingar måste få suga blod, flera gånger under livet. De är specialiserade på just den födan.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Sofie, 29: Hej! Varför får en del personer inga myggbett och andra massor? Jag har hört att det har med blodgrupper att göra, har det?
Svar: Nej, men det har säkert med kroppslukt att göra, vissa drar till sig mer mygg än andra. Dessutom kan man bli immun mot myggbett om man fått massor, fast immuniteten måste förnyas då och då.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Pontus, 20: Hej! Jag har hört från en säker källa att rävar lever i flock. Stämmer
detta?
Svar: Nej. Men en rävfamilj kan vara ganska stor, och ungarna kan stanna ganska länge hos sin mamma. Det är nog det som din säkra källa tänker på.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Cecilia, 22: Hej! Natasja Atterbom pratar om någon i programmet Debatt som har forskat om stress på hundar. Jag undrar om den forskningen är publicerad någonstans för jag skulle gärna vilja läsa om det.
Svar: Läs Per Jensens Stress i djurvärlden LT 1996, eller Stressade hundar av S Lönn på www. agria.se
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Annika, 41: Jag har skickat in denna fråga förut och det är inget skämt! Jag har i alla fall läst eller hört att det ska finnas ett folk i öken som på något sätt har en funktion i kroppen, på "rumpan" eller i höfterna, där vätskan kan samlas så att de kan klara sig utan vatten längre än "normalt". Är detta sant?
Svar: Nej, men hos många bantufolk finns egenskapen att kunna lagra extra mycket fett på stjärt och höfter (det kallas steatopygi).. Det är ett reservförråd som indirekt leder till att det vid förbränningen bildas vatten i kroppen. Kamelens pucklar innehåller fett med samma funktion.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Karin, 47: Hej. Detta är en fråga till Sverre S. Varför heter det den STARKES överlevnad i svensk översättning av Survival of the Fittest Det tyder väl mer på anpassningsbarhet eller??
Svar: Du har rätt, det är en felöversättning som skapat många missförstånd. Översättningen "den bäste" förekommer också, ännu värre! Det rör sig om den bäst anpassade. Om man är bäst anpassad när man är liten, svag och mister en massa organ, då blir det så.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Layla, 17: Hej. Jag undrar över ifall man kan ta en könscell från vardera föräldern och på något sett smälta samman det och placera det i en kvinnas äggcell (som inte innehåller cellkärna) så att det bildas en zygot? Jag har läst att man endast kan göra detta men ena förälderns kroppscell.
Svar: Visst kan man ta ett ägg från en kvinna, befrukta det och sedan implantera det igen (inte i cellen, i livmodern). Att sätta in en annan kärna är också möjligt men svårare. Det går bara att göra det med ägget, inte med spermien.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Harriet, 54: Hej. I Jämtland häckade förra året en gräsand i en tall, ett gammalt bo efter en spillkråka. När vi var där under Påsken såg vi samma and som satte sig i en grantopp. Vad har hänt med anden ? Får den någon partner och ungar?
Den måste ha svårt att sitta i en grantopp ? Hur klara sig ungarna att hoppa ner från boet ?
Tacksam för svar.
Svar: Den satt nog i toppen för att vara nära boet. När det är mycket störningar efter stränder etc händer det ofta att gräsänder häckar i träd. Ungarna är så lätta att de klarar fall på 10-20 meter.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Helena, 41: När fanns de första vita människorna? Varför gav denna mutation en överlevnadsfördel, finns det andra teorier än tillverkning av D-vitamin?
Svar: Man tror att fördelen med minskat pigment ökar ju längre åt norr vi kommer (lång vinter med korta dagar). Vi skulle alltså sedan ca 50.000 år sedan blivit allt vitare (genom urvalet) ju längre åt norr vi lever. Blont hår och blåa ögon är bara "biprodukter" av minskat pigment.
D-vitaminsyntesen genom solljus på huden och brist på detta viktiga vitamin verkar än så länge vara den bästa hypotesen.Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Mikael, 18: Hur kommer det sig att vi då och då får deja vy (osäker på
stavningen) upplevelser? Och har deras frekvens någon koppling till
det rådande mentala tillståndet hos personen? Tack på förhand.
Svar: Det finns många mysticistiska funderingar kring déjà vu, men förklaringen är nog helt enkelt att man i sitt omedvetna associerar till någon plats man varit på eller något som hänt, fast man inte kan få upp det minnet i medvetandet, utan bara får en känsla av att det här känner jag igen. Vi har ju en enorm mängd minnen som ligger i det undermedvetna utan att vi kan ta fram dem. Upplevelsen verkar vara vanligast när man är ouppmärksam och förströdd.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Britta: Hejsan! Varför går kor åt samma håll men när de ligger ner ligger de åt olika håll. har det med dominans att göra?
Svar: Jag har inte sett någon förklaring till detta, men det kan nog ha med dominans att göra. Kanske också vaksamhet: bättre att titta åt ett annat håll än kamraten, så kan vi varna varandra när vargen kommer. Sen står djur som hästar etc. inte sällan nos mot svans med varandra, men det beror på att flugorna viftas bort om man ställer sig så.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Marie-Louise, 58: Min dotter är nygift och vill gärna ha en pojke som första barn. Hur gör hon för att öka chanserna för detta. Har hört att många samlag vid ägglossningstillfället ökar chansen. Finns det något annat att göra?
Svar: Det har funnits många bud om detta men inget som är pålitligt på något sätt. Hanspermier är litet mindre än honspermier, simmar litet fortare, men dör tidigare, så en ide har varit att färsk, nyproducerad sperma skulle ge mera pojkar. Man kan göra som man gör vid inseminering, centrifugera sperman så att det blir en separation i han- och honspermier. Jag tvivlar på att din dotter gillar iden.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Per, 48: I diskussion med mina biologielever har vi diskuterat nyckelbenet. Är ju kraftigt utvecklat hos vissa djur (klättrare, flygande...) medan det saknas hos t ex löpare.
"Fördel/nackdel" för dessa grupper? Vad har nyckelbenet för "ursprung"? Är det ett ombildat revben, eller uppkomst från annat håll? ( Kan man i så fall räkan revben på t ex människa och katt och se skillnad?)
Svar: Nyckelbenet är ett speciellt ben, som hindrar axelleden att dras inåt när man gör en kramrörelse. Vi behöver det, liksom aporna, eftersom vi går såna rörelser (t ex vid trädklättring) Många andra djur saknar nyckelben, katt, hund, häst, ko etc. Antalet revben kan vara mycket olika hos olika däggdjur, valar har ganska många, vi har rätt få. Men varje art har sitt fasta antal revben, även om det kan finnas individuella undantag.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sarah,15: Hej! Jag undrar varför lysmasken lyser / vad beror det på ? Tack för er uppmärksamhet.
Svar: Hos lysmasken är det honan som lyser. Det är en signal som lockar hanarna till henne. Det finns många lysande insekter, och ibland lyser - eller blinkar - båda hane och hona. På så sätt kan de hitta varandra i nattmörkret. Ljuset kommer från ett speciellt ämne, luciferin, som sänder ut ljus när det bryts ned av ett enzym.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Carina: 40: Har en fråga gällande Biologi / medicin. Undrar om en person som haft Spanska Sjukan och överlevt kan ha fört över till sina barn i generna ett form av immunitet? Och kan det gå i sin tur i arv till sina barn och barnbarn? Då kommer nästa fråga i sammanhanget: Har läst att Fågelinfluensan har en del gemensamma gener med Spanska Sjukan och kan det i så fall innebära en möjlig resistens /immunitet hos den person som haft Spanska sjukan eller haft förälder som haft den?
Svar: Nej, immunitet kan inte - såvitt vi vet - överföras. Det som däremot sannolikt har hänt är att personer med stor känslighet för influensa blivit "bortsorterade" så att vi som finns kvar härstammar från människor som tålde t ex Spanska sjukan bättre. 1918 dog 25 miljoner i Spanska sjukan, och det bör ha varit de som var mest känsliga. De blev inte förfäder till oss, våra förfäder var de som klarade sjukdomen..
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Eva, 32 år: Är tvillingfödslar ärftligt? Om, hoppar det över ett led? Är alkoholism ärftligt? Kan man göra det ärftligt genom att förändringen sker i könscellerna?
Svar: Det finns en benägenhet för att somliga kvinnor föder tvillingar, men såvitt jag vet är det inte klart hur det fungerar. Samma sak med alkoholism: dispositionen för alkoholism har en stark ärftlig komponent, men hur det sedan fungerar är en annan sak. Man måste ingalunda bli alkoholist bara för att man har den dispositionen.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Anders, 29: Hej! Jag har funderat angående en sak när det gäller enäggstvillingar. Jag har vid ett flertal tillfällen läst att de är genetiskt identiska, innebär detta att de har samma DNA också? I förlängningen, om man skulle säkra DNA-spår på en brottsplats, kan en person då bli dömd för brottet? Jag tänker närmast om det kan vara två tvillingar som har samma DNA?
Svar: Det finns små personliga skillnader i DNA men i princip har enäggstvillingar samma genom. Ett par enäggstvillingar blir det nog svårt att skilja den DNA, när det gäller brottsmål..
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Daniel, 25: Vad händer i hjärnan när man kommer in i ett kreativt "stim", och har väldigt lätt för att komma på nya idéer? Händer det nåt speciellt, och kan man i så fall på något sätt skapa sådan aktivitet på "konstgjord" väg?
Svar: Nja, det rör sig väl snarare om att man får nya idéer av de andra som i sin tur ger nya idéer hos mig själv, etc. Enda sättet att skapa situationen är väl att sitta och diskutera med folk som är minst lika kunniga och klyftiga som man själv?
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Henrik, 19: Jag har hört att man inte kan läsa i drömmen man drömmer. Att det har något med aktiviteten i hjärnan att göra. Jag har inget minne om att någon gång har läst i drömmen så jag kan inte svara på det själv.
Svar: Jo, det lär stämma. Själv har jag aldrig kunnat läsa i drömmen, trots att jag drömt om att jag gör det. Det har nog att göra med att synsinnet inte ger någon input, det man ser i drömmen är ju en hallucination. Då blir det svårt att hallucinera annat än enkla ord.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Jeanette, 41år: Jag undrar om det stämmer att rödhåriga skiljer sej från blonda, brun och svarthåriga? Rödhåriga skulle vara mindre tåliga för smärta och skulle därför ha ett känsligare och mer intensivare sexliv. Det har sagts till mej att detta har forskats fram.
MVH Jeanette
Svar: Det här ryktet går också beträffande röda katter, och andra djur. Så vitt jag vet har det ingen som helst vetenskaplig bakgrund - särskilt inte när det gäller sexlivet..
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Annika, 26: Hej! Jag undrar varför man ofta ryker till när man ska somna? Jag har hört att man gör det för att man tror att man ramlar och därmed försöker rädda sig genom att ta tag i "väggen"?
Svar: En intressant fråga som jag aldrig sett ett svar på. Det kanske är det Du tror, att man kortvarigt tror att man har tappat fotfästet.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Joppe, 19: En mycket enkel fråga vad har förälskelsen/kärleken för funktion och hur kan man definiera den, när vet man att man är kär? Är människan naturligt monogam och att man på så sätt kan förklara att man binder sig/söker samhörighet till en annan människa?
Svar: Människan är uppenbarligen en parlevande art eftersom vi kan bli förälskade. Funktionen är att vi skall hålla ihop så länge att vi kan gemensamt föda upp barn som kan klara sig i livet. De som inte kunde det blev inte förfäder till oss som lever nu. Man VET när man är riktigt kär. Halva världslitteraturen handlar om det.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Linda, 27: Hej! Jag och min sambo föder upp lite olika arter av ormar och här kommer min fråga (genetik). Om man har ett djur där det som skulle vara svart blivit lila, grönt har blivit gult, alltså har alla färger "ljusnat". Nu undrar jag om det finns något namn för detta (som tex. den välkända "albinon") Det vore roligt att veta, tack på förhand.
Svar: Den svartbruna färgen hos djur är melanin.- Den kan ligga över (eller under) andra färger och på så vis påverka dem, de kan t ex bli tydligare om det finns mindre melanin än normalt. Eftersom djuret då inte sällan blir gulaktigt talar man om xantorism (xantos=gul) istället för albinism (inget melanin alls).
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Caroline, 25: Kan man nysa i sömnen?
Svar: Ja, det kan man, men man vaknar strax innan, eller mitt i nysningen. Sen somnar man om och glömmer det hela.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Madde, 24: Fick frågan idag varför en människa inte blir fläckig om ena föräldern är vit och den andra svart, medan tex. kaniner kan bli svartvita när föräldrarna har olika färg. Varför är det så?
Svar: Det genetiska system som styr färgen på pälsen är inte riktigt samma som styr hudfärgen. Skäckiga djur har oftast enhetlig färg på huden. Men visst kan människor ibland födas med olika mörka delar på kroppen, större eller mindre fläckar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Malin18: Hejsan! Jag har ett arbete i svenska C där vi ska hålla ett seminarium om något vi funderar över. Min fråga är varför man vid vissa tillfällen får gåshud? Jag vet att det är på grund utav att hårsäckarna dras ihop, men varför vid vissa tillfällen? Varför det är vid så individuella tillfällen vi får gåshud? tex. när vi lyssnar på musik etc.
Svar: Gåshud får vi när vi reser pälsen, precis som när en hund eller katt reser ragg. Vid rädsla är det en fördel att se större ut. Varför vi kan få det vid musiklyssnande har jag aldrig sett en bra förklaring till.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Peter: Hej! Har en fråga angående hämndbegär inom djurriket. Har fått höra från en föreläsare som påstod att kaniner, katter och hundar etc. kan utveckla ett hämndbegär gentemot sina "ägare". T.ex. kan en katt, som varit hemma alldeles själv för länge, börja klösa på möbler etc för att hämnas. En katt kan väl ändå inte veta att en viss sak är aktningsvärd för "ägaren"?! Eller att en kanin börjar tugga på telefonsladden för att vara jävlig då den inte fått tillräckligt mycket klappande och daltande för att få sin revansch- den kan ju omöjlig veta att telefonen inte fungerar utan förbindelse. Det handlar väl i så fall mer om understimulation och inprogrammerat beteende (att gnaga på nåt). Jag har fått för mig att det enbart är människan som har utvecklat hämndbegäret och tror inte att det existerar någon form av vedergällning inom övriga djurriket eller har jag fel?
Svar: Ja, djur som schimpanser kan hämnas. Men hundar etc gör det inte: de
är bara arga och understimulerade. Vi kommer bara ihåg när de förstör
något som vi värderar, inte när de gör det med en likgiltig sak.
Alltså uppkommer myten om hämnd.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Kim: Hejsan, jag har en fråga som jag gått å grunnat på och som inget tycks ens ha någon teori om...om nu Darwins teori är det rätta svaret på hur vi uppkommit, med gradvis utveckling av arterna, varför hittar man då bara färdiga exemplar av lämningar från urtida djur? Det borde rimligtvis vara så att vi hittade mer tex dinosaurier med halvutväxta vingar som inte hade nån funktion, då det skulle dröja en miljon år tills vingarna skulle användas...osv. Sannolikheten att finna djur med till synes onödiga, halvfärdiga färdigheter borde vara större, än att vi hittar färdiga, komplexa exemplar...kul om jag kunde få ett svar på detta!
Svar: Svaret är enkelt: övergångsformer är fåtaliga och finns under kort tid. Chansen att vi skall hitta dem som fossil är försvinnande liten. Om jorden just nu skulle täckas av ett djupt asklager, och arkeologer från rymden om tusentals år skulle göra utgrävningar genom olika schakt, skulle de säkert hitta bilar här och var. Men skulle de hitta Bendz första bil, eller någon annan av de första, fåtaliga bilarna?
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Therese, 26: Hej! Jag har en fråga angående hundar och nervsystemet. Jag har fått höra att hundar har så kallade "öppna nervändar",receptoarer som förmedlar smärta under tassarna och uppe på huvudet. Betyder detta att deras smärta skiljer sig från människans smärta? Man brukar säga att hundens smärta skiljer sig men är det bara på grund av överlevnads strategi, att hunden inte tjänar på att visa sin smärta. Eller är det också en direkt skillnad i nervsystemet?
Svar: Hunden har precis som vi stor smärtkänslighet på ställen som lätt kan bli skadade, där man alltså skall vara försiktig (tassar, ögon, öron etc). Däremot är hunden mindre känslig t ex på halsen, bringan och ryggen.
Visst kan en hund visa att den har ont! Och ett flockdjur skall visa att det gör ont: då varnar man andra och dessutom kan man få hjälp. Älgen visar inte att den har ont, men det gör en hund!
Och det finns ingen anledning alls att tro att hunden skulle uppleva smärta på annat sätt än vi. Nervsystemet är i stort sett detsamma, fast vi har större storhjärna. Däremot kan det finnas skillnader beträffande VAD som gör ont.Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Carolina, 22: Hej! Har en liten fråga angående giftkoncentratet hos ormar. Har hört att ormars gift (i alla fall hos huggormar) ska vara mer koncentrerat hos små, d.v.s. yngre ormar jämfört med fullvuxna ormar. Alltså, är en yngre orm p.g.a. dess storlek mer giftig än en fullvuxen orm? Hoppas Ni kan svara på detta.
Svar: Det är ett gammalt påstående som inte har någon bakgrund i verkligheten. Men unga huggormar hugger ganska friskt omkring sig om man stör dem, och då tror folk att de är extra giftiga.
Sverre Sjölander, Professor i zoolog
Hanna, 18: Ändras människans minne i takt med att man åldras? Blir det bättre eller sämre? Och i så fall varför?
Svar: Ja, vår förmåga att stoppa in ny information blir sämre med åren, både faktainlärning och förmågan att ändra tänkesätt. Det har att göra med att hjärnans förmåga att göra nya förbindelser mellan nervcellerna minskar, och det i sin tur beror nog på att vi på stenålderns inte behövde lära oss så mycket nytt när vi kom upp i åren.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Mikael, 18: Hej, varför börjar hundar skaka på ena eller båda bakbenen när man kliar dem? Dessutom vill jag veta varför katter går upp i en båge när man kliar dem på ryggen. Tack på förhand.
Svar: Kliandet är kopplat till benet eftersom det bara känns på det viset när hunden krafsar med benet. Om det börjar kännas på samma sätt för att en människa kliar börjar hunden vifta med bakbenet, för det ena hör ihop med det andra. Varför katter kröker rygg när man klappar dem är en svårare fråga. Klappande motsvarar när kattungens föräldrar slickar den. Kanske skall man "hålla emot" för att visa att man uppskattar att bli slickad?
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Lina, 21: Hej ! Vi håller på med ett specialarbete om musik !
Det jag undrar är om vad som händer precis i kroppen när man lyssnar på musik? Jag undrar även varför får man Gåshud ibland?
Svar: Om musiken påminner om en lugn röst blir man lugnad, om den låter som ett stridsrop (en trumpet, t ex) blir man upphetsad, en snabb rytm gör en piggare, en långsam gör att man blir lugnare. Hjärnan reagerar på musik med de medfödda mekanismer som används när vi reagerar på andra människors tal och ljud.
Om vi blir mycket påverkade reser vi pälsen, precis som många andra djur. Varje litet hår har en muskel som drar ihop sig. Då blir det gåshud.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Peter, 40: Jag har sedan jag var liten och började skolan nästan alltid vaknat innan klockan ringer, det är fortfarande så, hjärnans egen klocka, inget jag tvivlar på alls. Hur är det med detta, är det ett känt faktum, lika för alla, eller är det personberoende?
Svar: Alla ryggradsdjur har en inre klocka. Hos fåglar kan den vara så noggrann att de kan passa tiden på en minut när. Sen kan det variera från individ till individ. Jag vaknar också ofta ett par minuter innan det ringer.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Lovisa, 15: Varför finns det inga djur i dag som är lika stora som dinosaurierna var?
(utom blåvalen i havet och elefanten på land).
Svar: Djur på land kan inte bli större än de största dinosaurierna, skelettet orkar inte med. Det har funnits en del däggdjur som var mycket större än de som nu lever (t ex Balluchitherium). Men alla stora djur har små antal individer, och dör lätt ut när förhållanden ändras. Människan har dessutom gärna jagat de stora djuren och tyvärr utrotat många (mammut, noshörning, jättehjort, jättestruts, jättesengångare etc).
Sverre Sjölander, Professor i zoolog
Henrik, 19: När man suttit länge eller legat ner och hastigt reser sig upp så svartnar det för ögonen, och man kan känna en tryckande känsla i huvudet. Vad beror dessa två saker på?
Svar: Blodtrycket sjunker när man sitter still eller ligger. Reser man sig snabbt tar det en stund innan hjärnan får tillräckligt med blod. Olika hos olika individer, men samma princip.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Jonas, 16: Varför hjälper det att hålla hårt i en sten, eller liknande, när man får håll?
Hjälper det över huvudtaget eller ligger det i psykologi?
Svar: Det hjälper alltid att rikta uppmärksamheten åt annat håll när man har ont någonstans. Det är grundprincipen bakom akupunktur, moxa-bränning etc. De botar ingenting men riktar uppmärksamheten mot något som är lättare att stå ut med.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Diana, 22: Jag undrar om det finns det någon skillnad mellan x och y spermier i den aspekt att någon av dem skulle ha ett övertag tex att någon av dem skulle vara mer uthållig, simma fortare, längre livslängd etc? Är det alltid slumpen som avgör könet på fostret eller kan man vara mer benägen att få ett viss typ av kön?
Svar. Genom att centrifugera spermier kan man öka andele x eller y. Y simmar nog litet fortare och det ligger möjligen bakom att det föds litet fler pojkar än flickor. Det har funnits ideer om att färsk sperma skulle ge flera pojkar men resultaten är tveksamma. Det finns flera mekanismer som gör att däggdjur kan få mera hanar än honor, och tvärtom, så helt slumpmässigt är det sällan.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Maria: 16: Varför har olika rävarter olika stora öron? Behöver ökenräven större öron för att bli av med mer värme än t.ex. rödräven, och behöver fjällräv mindre öron för att hålla sig varm?
Svar: Det är knappast en fråga om att förlora värme, men det stämmer nog att polarräven inte kan ha stora öron för de blir för kalla på vintern. Ökenräven lever på natten, och det är mörkt i tropikerna. Då är stora öron bra för att hitta byten och upptäcka faror.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Henrik,19: Finns det någon möjlighet biologiskt för en organism att ha 2 hjärnor/medvetanden som individuellt styr olika delar av organismen?
Svar: Ja, fast hur det är med "medvetande" är en annan sak. Leddjur av olika slag har olika ganglier som gör olika saker, för att ta ett av många exempel. En bönsyrsehane kan fortsätta sitt parningsbeteende fastän honan redan ätit upp hans huvud.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Anton, 14: När är man död? När klassas man som död? Tacksam för snabbt svar!
Svar: När de delar av hjärnan som svarar för medvetande och andra högre funktioner inte visar någon aktivitet längre. De som styr enklare funktioner kan hålla på några dagar om man lägger personen i respirator.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Åsa, 22: Varför gråter vi när vi är ledsna? Vilka reaktioner sker i kroppen och hur förklaras de kemiskt?
Tack för en bra och välbehövd sida.
Med vänlig hälsning, Åsa Jansson
Svar: Gråten är en signal som säger: det är synd om mig, trösta mig, hjälp mig. Det är viktigt med en sån signal hos en högsocial art som människan. Ensamlevande djur som björnar och älgar behöver inte tala om för andra när de är deppiga. Gråten framkallas av att hjärnan sätter igång hulkande och gnyende, och hjärnan i sin tur påverkas av olika hormoner och förändringar i signalämnen som dopamin etc, som också aktiverar tårkörtlarna.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Stina, 53: Bajsar ormar och spindlar? Den frågan ställde mitt barnbarn och jag kunde inte svaret
Svar: Alla djur som äter något måste bli av med resterna, olika mycket för olika föda. Spindlar bajsar, men ganska litet eftersom de suger i sig vätska från bytet. Ormar har liksom fåglar urinsyra i sitt "kiss", som är ett vitt pulver. Bajset består till stor del av bytenas päls, som ormen inte kan smälta.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Johan, 33: Är det sant att det finns något som heter "Mufflo" och som är en blandning av får och rådjur? Min svärfar pekade ut ett mufflo under en solig söndagspromenad, men ingen på mitt jobb har hört talas om detta djur. Har sökt lite på nätet utan att få svar och då går frågan över till Sverre.
Svar: Det vilda får som kommer närmast tamfåret heter mufflon, med n. Det var på sin tid nästan borta, men finns nu utplanterat i stora delar av Europa. Det är ingen blandning utan en egen art.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Frågvis, 22: Hej, jag skriver ett projektarbete om betydelsen av smärta vid naturlig förlossning. Min frågeställning är "Har smärtan vid det naturliga förlossningsarbetet någon betydelse för moderns känslomässiga relation till barnet?" ...ja dvs jag undrar om, smärtan (värkarbetet) bidrar till den känslomässiga attraktionen till sitt nyfödda barn.
Svar: Det påverkar i alla fall moderns hormonsystem så att hon "ställer om sig" till att t ex dra ihop livmodern, börja producera mjölk etc. Förmodligen har det effekt på känslolivet också.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Pelle, 17: Vad händer egentligen när man får håll?
(krampen i magen när man anstränger sig).
Svar: Mjälten drar ihop sig för att släppa ut reserven av röda blodkroppar.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Maria, 28: En undran om varför vi har olika ögonform. Varför har t.ex. asiater ovalare ögon än européer eller afrikaner?
Svar: Det har förmodligen bara blivit så. De flesta folk härstammar från ganska få individer, någon gång i forntiden, och då kan slumpen göra att det blir vanligt med kort eller lång näsa, krulligt eller rakt hår, eller veck i ögonvrån, beroende på hur förfäderna råkade se ut.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Julia, 9 år: Hur kan man veta hur dinosaurierna lät? De levde ju för fler millioner år sedan...
Svar: Några dinosaurier hade långa snirklade luftstrupar. Djur som har det brukar ha starka trumpetande läten, och det är svårt att se varför vissa dinosaurier skulle utveckla långa strupar om de inte hade läten.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Daniel, 16: Har två biologiska frågor:
1. Har flugor någon hjärna?
2. Har alla levande djur hjärtan? Dvs maskar osv...
Svar: De flesta ryggradslösa djur har någon form av "förtjockning" av nervsystemet, ofta en ring eller flera "klumpar" (ganglier). De fungerar som hjärna.
De flesta litet större djur (över någon centimeter) har ett blodomlopp, öppet eller slutet, med ett eller flera hjärtan. Riktigt små djur behöver ofta inget cirkulationssystem, de klarar sig med diffusion.
Sverre Sjölander, Professor i zoolog
Flora, 12: Hur mycket dricker en ko på en dag??? och hur mycket vätska får ett träd i sej per dag???
Svar: En ko som skall producera 50 liter mjölk måste dricka minst så mycket. De kissar ju en hel del, dessutom. Hos en naturlig ko är det bara kanske 5-10 liter om dagen som behövs för kalven, men vi har avlat kon för jätteproduktion, så hon måste äta och dricka mest hela dagen (och bajsa).. Jag räknade en gång ut att den stora glasbjörken på min tomt gjorde av med 300 liter vatten om dagen, på högsommaren. Det beror förstås också på luftfuktighet och tillgång på vatten, men stora mängder är det.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Erik, 33: Jag har på flera ställen, främst på amerikanska webbsidor läst följande "konstiga fakta": När fladdermöss flyger ut ur en (grott)öppning svänger dom alltid åt vänster. Kan detta verkligen stämma och i så fall varför?
Svar: En ny och intressant uppgift! Fast i min erfarenhet svänger de så att de får medvind... En litet möjlighet är att de liksom de festa däggdjur kan vara högerhänta (och då är det lättare att svänga åt ena hålet än åt andra, det vet alla skidåkare).
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Lina, 24: Ofta när man fotograferar i mörker blir ögonen röda på fotografierna. Jag har hört att detta beror på att det är blodkärlen innanför pupillerna som lyser igenom. Stämmer detta? Min följdfråga är då, varför lyser vissas ögon mer än andras? Själv får jag väldigt lätt röda ögon på fotografier. Jag är ganska ljus i hyn, har det med saken att göra?
Svar: Den röda färgen kommer från blodkärlen. Somliga personer har större pupill än andra, hos dem blir ögonen ovanligt röda (pupillens storlek varierar med ljusinsläppet, dessutom). Om det har med pigmenteringen i huden vet jag inte. Hos många mörkerlevande djur som räv, katt, grävling men också hund och olika klövdjur finns en speglande hinna bakom näthinnan, tapetum lucidum. Den ökar ögats ljusupptag men gör skärpan litet sämre. I skenet av en bilstrålkastare ser man hur ögonen speglar hos nattdjur.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Lena, 58: En av läsarna i Östgöta Taltidning (för synskadade i länet) undrar varför alla igelkottar hon haft i sin trädgård i sommar försvunnit alldeles plötsligt, trots att värmen fortsätter denna första helg i september, och det inte bör vara dags att gå i ide ännu. Kan ni förklara detta?
Svar: Igelkottar går ganska tidigt i ide, även om det råkar vara rätt varmt. Men i det här fallet är det väl troligt att någon föda som funnits i trädgården helt enkelt tagit slut, eller inte är åtkomlig mera.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Pernilla&Julia,14: Hej! Vi undrar vad det är för skillnad mellan en fjällräv och en "vanlig räv" alltså en rödräv.. tacksam för svar :)
Svar: Det rör sig om två olika arter. Fjällräven (polarräven) är mycket mindre, har en enormt isolerande päls, tål kyla bättre, lever mera på slagna byten från stora rovdjur, och har ett delvis annat socialt beteende.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Kareem: Skogsharen ändrar sin pälsfärgen beroende på årstiderna och blir helvit på vintern men varför öronspetsarna svarta då det är vita färgens motsatta kontrast, beror de på att de ska kunna hålla ihop i flock???
Svar: Svarta öronspetsar (eller vita på mörka djur) är mycket vanliga i djurvärlden. Se bara på baksidan av ett tigeröra. Det anses ha signalfunktion, på så sätt att lär ett djur lägger öronen bakåt betyder det rädsla, när öronen ställs upp betyder det nyfikenhet och att den andra bakom skall hålla sig lugn.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Urban: Svart färg absorberar solvärme, vit reflekterar den. Människan utvecklades under den brännande afrikanska solen. Vi är designade för att bli av med värme och det borde vara speciellt viktigt att hålla vårt viktigaste organ, hjärnan, så sval som möjligt. Trots detta är samtliga folkslag som lever kring ekvatorn svarthåriga, vilket borde vara kontraproduktivt. Här på nordliga breddgrader har evolutionen tillåtit blond hårväxt. Av egen erfarenhet vet jag att detta är mycket praktiskt i stekande solsken. Varför har evolutionen gjort så?
Svar: Forskarna är inte helt eniga här. Det vanligaste svaret är att svart pigment i skinnet skyddar mot t ex hudcancer (till priset av värmeupptag). Samma sak med mörkt hår, som skyddar skalltaket mot solstrålningen (men håret blir varmt, fast det kan dämpas om håret är krulligt). Ett annat svar är att svart är ett bättre kamouflage på natten, särskilt i tropikerna, i skogsområden. Våra kusiner gorilla och schimpans är svarta. Att det är bättre med mindre pigment i huden här uppe i norr anser man främst bero på att D-vitaminsyntesen fungerar bättre, särskilt på vintern när solljuset är sparsamt. Det blonda håret är i så fall en ren biprodukt av den minskade pigmentmängden, liksom blåögdhet. Den intressanta konsekvensen är att vi alla härstammar från svarta förfäder, något för Vit Makt att sätta tänderna i.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Isabell, 11 år, Hej! Jag har aldrig sett en fågel kissa. Kan fåglar kissa? Inte ens min moster vet hur det är med det.
Svar: Visst kissar fåglar, men de ger ifrån sig urinen i form av urisnyra, inte urinämne. Det är ett vitt pulver. Det mörka i en fågalspillning är bajs, det vita är kiss.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Henrik, 19: Vet man om en persons självmedvetande är centralt i en viss del av hjärnan eller om det är "utspritt"? Om det nu finns i ett centralt område, vad skulle hända om man stimulerade det området med elektriska signaler, eller det motsatta, dämpa aktiviteten?
Svar: Det verkar som om medvetandet inte sitter på ett visst ställe utan är en spridd aktivitet i hjärnbarken. Det kan vara starkare och svagare, man kan ju vara mer eller mindre medveten. Elektrisk stimulering har effekt på "enklare" hjärnfunktioner men inte på högre medvetande.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sven 37: Hej! Jag sitter och skriver skylttexter om bland annat hur ögat fungerar hos däggdjur. Jag har en fråga som gäller hur synintrycket behandlas av hjärnan.
Linsen i ögat vänder bilden vi ser upp och ned. Vi har tidigare på en skylt påstått att hjärnan sedan vänder tillbaka bilden. Jag trodde mig själv vara enormt smart när jag tog bort det stycket och hävdade att det inte går att veta om man ser en rättvänd eller en upp-och-nedvänd bild. Men nu börjar jag tvivla eftersom jag kom på att om man med fingret försiktigt trycker på ögats sida, utanpå ögonlocket så ser man den störning som uppstår på "fel" sida. Detta kanske är beviset för att hjärnan verkligen vänder den bild man ser. I så fall undrar jag vilket "facit" hjärnan har för att vända synintrycket.
Svar: Hjärnan är byggd för att vända på bilden. Om man sätter på sig prismaglasögon som vänder bilden upp och ned så kommer hjärnan att vända rätt efter ett tag. Tar man sen av glasögonen ser man världen upp och ned under ett litet tag, sen vänder hjärnan den igen.
Puttar man på ögat så hoppar bilden på näthinnan. Eftersom ögonmusklerna inte skickat någon information om att de rört på ögat tolkar hjärnan bildens hoppande som att hela världen hoppar. Håll för ena ögat och putta på det andra från sidan! Sen skall man inte glömma att vi kan drömma: hjärnan kan göra bilder utan ögonens hjälp.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sandra., 21: Jag har hört att det har hänt att vita föräldrar har fått ett mörkt barn eller tvärt om, kan det stämma?
Svar: Ja, bara för att man har genetiska anlag för mörk hy måste det inte utvecklas. Ganska ljushyllta personer är inte ovanliga i Afrika (fast de har problem med solen). Det omvända är mera ovanligt, att ett barn skulle utveckla mörkt skinn utan att ha anlag för det. Annars är det inte ovanligt att svarta individer kan dyka upp hos många djur (snok, huggorm etc). Fenomenet kallas melanism.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Helena, 38: Jag vill veta om vi kan höra i andra tillstånd än när vi är vakna? T ex när vi sover? Jag har upplevt att när jag på morgonen vaknat, satt på radion och somnat om, så har det som sagts på radion påverkat mina drömmar!!
Man säger ju också att hörseln är det sista som lämnar människan innan hon dör. Kan man höra när man är medvetslös, eller sövd inför operation?
Svar: Ja, vi hör när vi sover. Det gör alla ryggradsdjur: de måste ju kunna upptäcka om fara hotar. Men vi vaknar bara av ljud som kan innebära just det: skarpa, plötsliga etc. Inte tickandet av en klocka eller radion etc.
Nedsövda människor kan också höra, om sövningen inte är för djup. Då och då görs försök med att lära människor saker under det att de sover, men än så länge ger de tveksamma resultat.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Tina, 24: Hej! Varför har evolutionen inte låtit skallen bli ännu större än vad den nu är då det förmodligen skulle leda till ännu intelligentare människa?
Svar: Hade det varit en fördel att vara ännu intelligentare än vi är, så hade det skett. Då hade de klyftigaste fått fler barn än de dummare, och hela populationen hade sakta blivit intelligentare. Vi ligger nog på den nivå vi behöver, eller rättare sagt behövde, tills för ca 5-6.000 år sedan. För evolutionen är skallens storlek inget problem, den är lätt att ändra om det behövs. En större skalle ger inte automatiskt en större hjärna. Däremot leder en större hjärna till att skallen blir större.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Lena, 23: Hej! Har en lite tokig, "genetisk" fråga som jag hemskt gärna skulle vilja få svar på. En vän påstår att om tån man har bredvid sin stortå ("pektån") är längre än stortån så betyder det att man har grekiska gener. Kan det verkligen vara sant? Eller är det en skröna? Jag har en sådan tå, likaså min pappa, som är svarthårig och ganska mörk i hyn, han ser lite sydeuropeisk ut...
Svar: Det är en skröna. Visst är det så att olika folkgrupper, också i inom Europa, har en del statistiska skillnader i hur vanliga vissa egenskaper är (blondhet, blåögdhet, rödhårighet, mjölktolerans etc) men omflyttningarna och folkvandringarna i tretusen år har blandat oss så att man inte kan peka rakt på en viss gen och säga att den måste betyda en viss härstamning.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Jeanette, 13: Vad är det för skillnad på saltvattensdjur och sötvattensdjur?
Svar: Den viktiga skillnaden är att djur i saltvatten måste lösa problemet att världshaven (nuförtiden) har en högre salthalt än de har i kroppsvätskan. Det läcker hela tiden vatten ut, via gälarna. Det måste fisken kompensera genom att dricka vatten, men då får den i sig salt. Det problemet klaras genom att fisken har särskilda saltavsöndringskörtlar på gälarna. Det finns andra lösningar, hajar och rockor håller det osmotiska trycket i blodet på samma nivå som havsvattnet. Sötvattenfiskar tar däremot - av samma anledning - hela tiden upp vatten från omgivningen. De dricker aldrig, men kissar massor.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Kelly, 13: Hej! Jag undrar varför vi föds olika intelligenta? Och finns det någon grund för varje människas personlighet (påverkas personligheten av arv...) Skulle bli väldigt tacksam för svar!
Svar: Intelligens, liksom musikalitet, teckningsförmåga etc är ganska hårt genetiskt styrd, och den varierar liksom andra genetiskt bestämda egenskaper. Det verkar också vara så att vår personlighet är genetiskt styrd till stor del. Enäggstvillingar som växer upp i olika miljöer tenderar att ha samma grundpersonlighet. Den går naturligtvis att påverka, och man kan t ex undertrycka olika drag om omgivningen ogillar dem. Men den medfödda grundpersonligheten tenderar att slå igenom.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Qendresa, 13: Är det sant att håret slutar att växa om man inte klipper topparna?
Svar: Nej. Hårstrånas maximala längd är olika hos olika personer, det beror på generna. Somliga tappar strån när de bara är ett par decimeter långa, andra kan behålla strån som är en eller rentav två meter. Klippningen gör att håret ser tätare ut, och då tror folk att det växer mera hår. Men så är det inte.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Emma och Johanna: 21, 23: Hej!
Vi har länge undrat och funderat.
Hur vanligt är det att man har fler än två bröstvårtor? Vad beror detta på?
Svar: Vi och de andra aporna härstammar från däggdjur med flera spenar, som hos hund, katt etc. Men evolutionen ändrade den saken och behöll bara två. Ibland kan man se rester av det gamla genetiska arvet, och det är inte alls ovanligt med ett par mindre, halvutvecklade vårtor under de ordinarie, ibland bara som ett par leverfläckar.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Jenifer, 17: hur kommer det sig att evolutionen inte låtit skallen bli ännu större än vad den är nu?
Svar: Rimligen skulle människans skalle kunna vara större än den är - om det behövdes. Men det verkar som om vi utsatts för en långsam evolution där hjärnstorleken ökar fram till ca 200.000 år sedan. Sedan dess har inget urval mot större hjärnor skett - fast kanske mot andra "program" i hjärnan?
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Emil, 19: Varför har mörkhyade personer vita fotsulor och handflator? (Om pigmenteringen endast beror på hur mycket solljus som huden utsätts för borde ju inte armhålor vara mörka, men kanske handflatorna.)
Svar: Under den tjocka hornhuden på handflator och fotsulor inlagras mindre mörkt pigment. Hornhuden filtrerar bort en del av uv-ljuset.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Jones. 40: Hej! Jag undrar "varför och hur" kattdjuren "tiger" utvecklade sitt skin dvs randigheten under evolutionen.
Svar: Randighet är nog ett kamouflage som fungerar bra hos djur som rör sig i högt, bredbladigt gräs och i vass och säv. Det gör tigern. De som var randiga fick flera ungar som klarade sig, så fungerar evolutionen. Lejonet däremot härstammar från en fläckig storkatt, men ute på den öppna savannen behövs inget kamouflage som härmar lövskuggor, så det har försvunnit.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Louise, 28: Hejsan! Jag har lyckats blivit tillsammans med en tremänning som jag inte hade en aning om att vi ens var släkt. Allt kom fram under en middag när han träffade min familj för första gången. Hans mamma är kusin med min mamma. Vi blev båda väldigt chockade att man springer på sin släkting utan att veta att man är släkt med varandra. Min fråga till er är: Kan vi få barn tillsammans utan att det blir "inavel"? Kan vår genetiska arv påverka barnet negativt?
Svar: Allmänt sett ökar risken för att recessiva, skadliga anlag skall uppträda i homozygot form ju närmare släkt man är. Chansen för att det skall ske mellan syskon är stor, mindre hos kusiner, etc. I ert fall är nog risken mycket liten.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Isabelle, 17: Hej! jag undrar varför de tre rävarterna, ökenräv, fjällräv och rödräv, har så olika storlek på sina öron? beror det på miljön? och i sådana fall hur?
vore tacksam för svar.
Svar: Det rör sig om genetiska anpassningar till miljön. Stora öron ger bra hörsel men är känsliga för kyla. De olika arternas öronstorlek är en kompromiss mellan att höra bra och inte förfrysa öronen.
Sverre Sjölander, professor i zoolog
Malin, 19: Hejsan! Jag har en fråga gällande mikrosatelliter. Vi är fyra tjejer som ska skriva ett arbete om mikrosatelliter och satt idag och funderade på om mikrosatelliterna klipps bort tillsammans med exonerna i kärnan innan mRNA:t går ut i cytosolen. Och i så fall hur kan mikrosatelliterna påverka proteinsyntesen?
Tackar på förhand! MVH Malin
Svar: Mikrosatelliter är repetitiva dna segment, förmodligen uppkomna pga av replikationsmissar. De är mycket vanliga i alla genom, men transkriberas normalt inte alls. Det betyder att de aldrig uttrycks i rna och därför inte behöver klippas bort. Det kan dock förekomma mikrosatelliter i introner och i anslutning till transkriberade regioner och i de fallen avlägsnas dom som du föreslår. Man tror också att många mikrosatelliter kan ha reglerande funktioner men hur det går till vet man inte.
Per Jensen, professor i biologi
Jonathan, 8 år: Jag har hört att elefanter är rädda för råttor. Stämmer det?
Svar: Elefanter är inte speciellt rädda för just råttor, de är i största allmänhet rädda för små djur som rör sig på marken, för det kan vara en orm eller en del av den, och om en elefant trampar på en kobra eller annan giftorm kan den bli huggen. Det dör den inte av, men det gör ont och det kan bli ett svårläkt sår.
Sverre Sjölander
Professor i zoologi
David, 16: Jag har två frågor.
1. Varför kommer kroppens minnesceller i håg virus olika länge. Alltså varför är man immun mot vissa hela livet och inte mot vinterkräksjukan t.ex. Beror det på att viruset ändrar sig hos vissa sjukdomar?
2. Hur fungerar det när man ger en injektion med färdiga antikroppar till en kvinna med Rh-. Vad gör de antikropparna, varför angriper inte de barnets blod?
Svar 1: Det beror på hur minnescellerna aktiveras - hur länge minnet finns kvar i blodet.
Svar 2: Anti-kropparna, som sprutas in i kvinnan, riktar sig mot de antikroppar, som modern bildar mot det främmande antigenet Rh+ (dominant anlag från fadern). Antigenet finns på barnets alla cellytor.
Man förhindrar att modern fortsätter att bilda antikroppar mot Rh+. Eftersom antikroppssprutan ges direkt efter förlossningen, skadas inte det nyfödda barnet. Det andra barnet skullle skadas, om inte sprutan gavs i förebyggande syfteLars Höglund, universitetslektor
Calle, 10: Hej!
Var på kroppen har man flest känselkroppar som uppfattar kyla?
Svar: Allmänt sett har man starkast kylkänsel i de organ som först hotas av förfrysning: händer, fötter, ansikte, öron etc. Där är det viktigt att man tidigt upptäcker kölden, så att man kan skydda sig.
Skulle man bli vit (och okänslig) i sådana kroppsdelar (tår, öron, näsa, kinder, fingrar etc) gäller det att gnugga dem (inte med snö) så att cirkulationen kommer igång igen. Annars kan man få svåra skador.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Amelia, 43: Hej! Min fråga gäller genetik. Jag har fått lära mig att det inte finns några raser bland människor, men när jag såg ett program om Columbus så hade forskare undersökt hans ben och funnit att han inte var jude. I diverse genetiska undersökningar i Argentina, har man kommit på att 60% av befolkningen har indianblod. Hur vet man sådant? Vad är det som skiljer/inte skiljer judar från kristna eller vita från indianer entisk? Är det verkligen bevsat eller är det påståenden? Var kan man läsa om sådant? Jag är intresserad av frågan utifrån att jag arbetar aktivt mot rasism men blir ställd när påståenden om olika rasers egenskaper anses ha vetenskaplig grund.
Tack så mycket
Svar: Naturligtvis finns det genetiska skillnader mellan olika grupper av människor. I Nordeuropa är det 95% som tål mjölk som vuxna, i resten av världen är det 5-10%. Det finns många andra exempel, ituris i Kongo är 130-140 cm långa, watussis i Kenya är 190-200 cm. Draviderna i Indien tål malaria bättre än vi. Japaner tål sprit sämre än europeer. O.s.v.
Det viktiga är att alla såna skillnader är statistiska. Det finns alltid individer som är annorlunda. Ingen kan peka på en annan och säga: du är tutsi (eller svensk). Därför har du följande egenskaper....
Rasism är att tro att man har vissa egenskaper just därför att man tillhör en viss folkgrupp. Det är biologiskt och vetenskapligt nonsens! Varje individ är unik - sen kan man ha mer eller mindre av de egenskaper som en viss population har.
Raser finns bara hos avlade tamdjur, och där är det människan som skapar raserna.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sara, 8: Hej! Är delfiner intelligenta? och om dom är det, på vilket sätt?
Svar: Visst är delfiner intelligenta, ungefär på samma nivå som en riktigt klok hund. De är sociala djur, och vi känner igen mycket av vårt eget beteende hos dem. Men samtidigt är vi människor en djurart som lever i en värld där synen, och våra händer, är viktiga saker. Vi inSER eller beGRIPer saker, vi tar HAND om saker, vi påPEKAR, vi är förutSEENDE, o.s.v. Delfinernas värld är en helt annan, en värld där man inte har händer, och där man orienterar sig med ekolod, för det mesta. Vår föreställning om vad som är intelligens är inte särskilt tillämpbar på delfiner - tyvärr!
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Julia, 16: Hur tror ni att folk kommer se på kloning i framtiden? Kommer man att lyckas klona människor och kommer vi i så fall acceptera det?
Svar: Jag är säker på att man kommer att klona människor, ganska snart. Och att det också kommer att accepteras, på samma sätt som vi redan accepterar kloning hos växter och husdjur.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Filip, 23: Hej! Jag undrar hur långt minne katter har? Jag har nyligen flyttat ifrån en katt(typ 3 veckor sen) nu verkar den inte känna igen mig som förut.
(ni kan kanske jämföra med andra djur).
Svar: Problemet i djurvärlden är inte att behålla lagrade minnen, det är att sortera bort de oviktiga minnena. Saker som ett djur skall komma ihåg hela livet kommer det också ihåg. Inte för inte talar man om hästminne.
Hundar och katter brukar känna igen folk som de träffat som ungar, och minnas det hela livet, särskilt om människan är förbunden med någon viktig händelse. En av mina hundar mindes en person sex år efter det att de senast sågs, en annan letade ivrigt på samma plats där den åtta år tidigare skrämt upp en hare. Känner inte katten igen dig riktigt beror det förmodligen på att du inte luktar riktigt som du gjorde när ni levde tillsammans.Sverre Sjölander, professor i zoolog
Katrin, 8: Hur klarar fåglars ögon av den låga temperaturen, när de flyger på flera tusen meters höjd?
Svar: Ögonen värms av blodkärl, så det är inte så stort problem. Fåglar kan också dra fram blinkhinnan och skydda främre delen av ögat. Då är det ett större problem att alltför kall luft kyler ned kroppen via de stora luftsäckarna som gör fågelns andning effektiv. Vid riktigt kallt väder kan en fågel som tvingas att flyga bli så kall att den faller ned.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Jenny, 22: Hej!
Jag heter Jenny och studerar biologi A på lärarhögskolan. Jag håller på med en hemtenta om ekorrens strategier för övervintring men har haft svårt att finna relevant info inom ämnen. Vad jag undrar är om ni kan hjälpa mig att finna bra litteratur, länkar eller om er egen erfarenhet kan berätta om hur ekorren övervintrar, hur den planerar inför vintern hur pälsen skiljer sig från sommarens päls, jakt på föda, livsstil, hur den bygger upp boet m.m. Jag vore mycket tacksam om ni ville hjälpa mig! Jag undrar även om ni vet om det forskats något inom detta område då jag behöver hänvisa till facklitteratur?!
Med vänlig hälsning Jenny Hallin
Svar: Ekorren planerar ingenting. På hösten aktiveras ett beteendeprogram där ekorren samlar nötter och stoppar i bra hål. Ger man en ekorre i bur en nöt och en behållare där nöten ramlar ut nedtill kommer den att stoppa nöten i behållaren om och om igen!
Beträffande dina övriga frågor: på bibliotek finns stora uppslagsverk om djur, t ex Djurens Liv, etc. Börja där.Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Sammy, 21: Är rädsla en försvarsmekanism?
Finns det en inbyggd genetisk rädsla när man föds eller skapas det av erfarenheter och kunskap?
Svar: Rädsla är ett sätt att skydda sig mot faror, rovdjur etc. Djur som är utsatta för många rovdjur är typiskt ganska räddhågade av sig medan t ex stora rovdjur, elefanter och valar inte alls är lika benägna att bli rädda. Om de stora valarna hade reagerat med rädsla på valfångarna hade de klarat sig! Men utan någon stark rädslereaktion lät de t o m valfångare i roddbåt komma så nära att de kunde dödas.
Det finns gott om medfödda rädslesystem i djurriket, t ex att apor blir rädda för ormar även om de aldrig sett en orm. Men sen kan erfarenhet spela en stor roll, och förstärka eller trycka tillbaka en rädslereaktion. Vi människor har en medfödd benägenhet att bli rädda för ormar och spindlar, men sedan kan den reaktionen förstärkas (och bli en fobi) eller helt undertryckas (hos mig, t ex).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Isabel, 18: Hej! Jag går sista året på naturvetenskapliga programmet och håller just nu på med ett fördjupningsarbete i Biologi. Jag vill kika lite närmre på om lukten kan styra kärleken till rätt partner. Läste om t-shirt testet där en man fick lukta på ett antal tröjor från olika kvinnor och svara på vilken som luktade godast. Den som gjorde det hörde oxå till en kvinna med så pass avvikande immunförsvar som möjligt från mannen själv. Tydligen har det att göra med MHC, ett segment på DNA. Ju större skillnad i MHC-uppsättning sinsemellan desto bättre blir avkomman... Nu till min fråga...: Hur fungerar mekanismen genom att lukta och på det sättet veta koden till MHC-uppsättningen? Hur får kroppen information om det via lukten? Hur går det till? Har letat febrilt utan någon större framgång..Är det något man inte vet? Tacksam för svar! Mvh ISabel
Svar: Såvitt jag vet är detta ännu okänt. Man vet att lukten kan styra mot en bra partner, men hur detta regleras och fungerar mera på detaljnivå vet vi inte (med reservation för ev färska forskningsresultat).
Sverre Sjölander, professor i zoologi
David, 19: Hej. Kan du beskriva skillnader och likheter mellan människans hjärna och nervsystem med djurens? TACK.
Svar: De rent morfologiska skillnaderna finns i varje lärobok i biologi. Mentalt har just människan utvecklat ett självmedvetande, vi kan tänka oss in i hur andra tänker, och hur de t ex uppfattar oss. Det finns bara i enkel form hos de stora aporna, och inte alls - såvitt vi kan se - hos andra djur.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Olle, 18: Blir man törstigare av att gråta mycket?
Svar: I princip så kan man väl det, men att någon skulle gråta sådana
floder att det påverkar vätskebalansen verkar inte sannolikt.Sverre Sjölander, professor i zoologi
Anna,18: Hej! Jag går sista året på naturvetenskapligt gymnasiet och gör ett projektarbete om skratt. Jag skulle bli väldigt glad om ni kunde svara på mina frågor och även om det finns ytterligare information jag kan ta del av. Jag undrar om djur kan skratta? Om de kan det, hur skrattar de och varför? Vissa källor säger att endast råttor och schimpanser kan skratta, stämmer det?
Svar: Det är en medfödd signal som betyder att man tar avstånd från något. Andra arter har andra signaler för samma sak. Schimpansen har ett snabbt utstötande av luft som liknar vårt skratt, och den gör det i samma situationer. Råttor har ingen signal som liknar skrattet. Vi har våra signaler, andra djur har andra. Att säga att det bara är människan som kan skratta och gråta är lika meningslöst som att säga att det bara är kon som kan råma eller hunden skälla.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Birgitta, 22: Hej. Varför blir man röd i ansiktet då man skäms??
Svar: Rodnandet som signal för att man känner sig illa berörd är en av våra medfödda signaler. Hunden fäller istället öronen och drar ned mungiporna. Men hos en art med naket ansikte är blodfyllnad av huden en bra signal.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Sofia, 23: Varför kan katter somna så snabbt och sova så länge?
Svar: De flesta däggdjur - och små barn! - somnar ganska direkt. Frågan är snarare varför vi vuxna ofta tar lång tid på oss att somna. Det kan ha att göra med att vi lägger oss på fasta tider, då vi kanske egentligen inte är sömniga. Katten sover när den själv vill. Ingen har ett bra svar på varför just kattdjur kan sova så länge. Kanske är det helt enkelt ett bra sätt att spara på energi.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Elisabeth, 34: Varför har människan virvlar i håret? De verkar vara ärftliga, kan det stämma?
Svar: Håret hos oss och andra upprätta djur är anpassat så att regn (eller vatten när man simmar) skall rinna av snabbt och bra. Vårt kroppshår t ex på ryggen växer också i "rinnande" riktning. Därför skall det finnas ett centrum uppe på huvudet där stråna växer ut i perifera riktningar. Det blir inte alltid helt rätt, utan en virvel kan bildas. Dess utseende är ganska hårt genetiskt styrt.
Sverre Sjölander, professor i zoologi
Johanna: 16: Hej! Jag har en fråga om light läsk. Jag hörde att det skulle vara svårare för kroppen att ta upp sötningsmedel än socker och att det skulle vara dåligt. Varför i så fall? Skulle detta vara en orsak till att det är sämre att dricka lightläsk, eller finns det andra allvarligare orsaker?
Svar: Det finns inte så många ämnen som kan ersätta socker (rörsocker), som upplevs som söta. Aspartam var ett av dessa kalori-fattiga substitut för socker. 160 - 200 gånger sötare, men det visade sig att Aspartam gav ganska allvarliga skador och förbjöds. Det är svårt för kroppen att dels ta upp och dels att behandla syntetiska ämnen. Nya ämnen har skapats för den söta känslans skull. Man kan undvika att dricka light läskedrycker om man är tveksam.
Lars Höglund, universitetslektor
Stina,15: Att stå på ett ben och blunda, är mkt svårare än att stå på ett ben när man tittar. Varför är det så?
Svar: Vi svajar alltid litet när vi står. Därför är också ögonen viktiga för att vi skall kunna hålla balansen. de små svajningarna är svåra för balansorganet att uppfatta.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Alba, 25: Genetik. Det har kommit till min kännedom att min sambo sedan år tillbaka förmodligen är släkt med mig 6.25%. Det känns lite småäckligt. Min fråga. Vid vilket släktskap är det skadligt ur inavelssynpunkt att få barn? Vart kan jag finna information om detta? Snälla hjälp snarast! Jag vet att kusiner får gifta sig i kyrkan men detta lär inte vara hälsosamt för ev avkomma ej heller accepterat i dagens samhälle.
Svar: Risken är 25% för kusiner men sjunker sedan snabbt. Du behöver nog inte vara orolig. Vi är faktiskt alla ganska nära släkt: det går lätt att räkna fram.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Jonas, 56: Att tänka klart i en "pressad" situation När vi (en del personer) får en fråga, i radio eller annan offentlig situation, drabbas vi ibland av svårigheten att tänka klart och vi kommer inte på rätt svar. Vi säger ”det hade jag kunnat om jag varit hemma” eller något åt det hållet. Varför blir det så? Varför blockeras vår klartänkthet? För några år sedan använde jag emellanåt betablockerare. Jag upplevde då att jag blev mer klartänkt och hade denna typ av situation under bättre kontroll. Var finns sambandet? Om det finns något. Hur kan vi/jag själv påverka situationen utan betablockerare? Tacksam för svar.
Svar: Tveksamt om det finns någon biologisk funktion till det fenomen du beskriver. Man får nog se det som en felfunktion i en alltför förvirrad situation. Andningsövningar är ett bra sätt att komma över nervositet, om man inte vill äta mediciner.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Elin,17: Jag har sett en dokumentär om en människa, född med manliga kromosomer (xy) men som ändå var kvinna, såg ut som en lång, muskulös kvinna. Hon saknade äggstockar och livmoder men var annars som vilken kvinna som helst. Just nu gör jag ett arbete om sådana mutationer. Jag undrar om ni vet hur vanligt det är att någon föds med xy-kromosomer men ändå är en "kvinna"? Och om det fungerar åt andra hållet, man med xx-kromosomer?
Svar: Det är inte särskilt vanligt men förekommer regelbundet, åt båda hållen. Alla människor har ju en genuppsättning som kan göra en till kvinna, och en som kan göra en till man. Det som bestämmer vilken uppsättning som aktiveras är hormontillståndet i moderns livmoder och i babyn. Flickor vars mammor fått testosteron (mot bröstcancer) blir så kallade tomboys (sök på det ordet!), de blir mera aggressiva, tävlingsinriktade etc. Pojkar kan födas med testiklar etc inne i kroppen och betraktas som flickor, men får ofta problem p g av detta.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Pontus: 18: Är det sant att det finns en massa kvalster i våra ögonfransar? Vad gör de i så fall där?
Svar: Ja, det lever kvalster i talgsäckarna vid ögonhåren och också i pormaskarna på näsan. De äter talgen, och eftersom vi redan har avsöndrat den så gör de ingen skada. Bara om de blir många och proppar igen säcken kan man få en vagel i ögat.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Maria: Hej! Vi skriver ett arbete om Vandrande pinnars fortplantning. Vi skulle vilja veta lite mer om hur jungfrufödsel går till rent "praktiskt". Svara gärna så utförligt som möjligt. Tack
Svar: Jungfrufödsel är inte så märkvärdigt. Ägget går helt enkelt inte igenom någon delning som halverar kromosomuppsättningen utan utvecklas direkt. Det gäller många djur, vattenloppor, bladlöss och andra. När förhållandena är stabila är det bra att klona sig. men när hösten/torrtid etc kommer är det bra att ha sexuell fortplantning och producera variation bland barnen, för man vet inte vilka förhållanden de kommer att möta.
Sverre Sjölander, Professor i zoologi
Arif, 26: Min fråga gäller energiupptagningen på cellnivå. Jag förstår kedjan från det att föda spjälkas till energirika ATP-molekyler, men vad händer sen?? Vilken form av energi (på riktigt låg nivå) är det som får t.ex. muskelcellen att dra ihop sig? Sticker det iväg fria elektroner vid spjälkningen av dessa energirika molekyler som sedan absorberas av cellväggen och på så sätt förändrar strukturen och får cellen att dra ihop sig? Eller är det spillvärme från spjälkningen som ändrar cellväggens struktur och form? Hur återtar cellen sin form "avslappnade" form igen? Jag har frågat ett par vänner till mig som är läkare, men dessa tyckte att frågan var för "teknisk". Vore oerhört tacksam för ett svar. Mvh Arif
Svar: ATP är nödvändigt och det minsta energi-paket som används. Vad gäller elektronernas rörelser är det mer ett biokemiskt än ett biologiskt problem. Det leder långt att förklara elektronrörelser, men man skulle själv kunna svara på detta problem om man var insatt. Elektronrörelserna sker i cellmembranet, inte cellväggen, genom att elektronernas (rörelse)energi utnyttjas till ATP-produktion. Muskelcellen utnyttjar ATP¿s energi för att dra ihop sig men det krävs också ATP-energi vid själva avslappningen. Dessutom arbetar musklerna i antagonistiska par, eftersom de energimässigt inte kan sträcka sig utan sträcks/dras ut.
Lars Höglund, universitetslektor
Carola & Nils: 28/35: Har några bakterier något som motsvarar sexuell fortplantning, d.v.s. har de i någon mening kön och kan de blanda sina gener med varandra?
Om ja: Skulle detta kunna sägas vara ett exempel på parallell evolution, eller är det något helt annat?
Svar: ja, genom konjugation, när de lägger sig bredvid varandra och genom pili utbyter cytoplasma och arvsmaterial, (därmed inte sagt att de är könsvarelser). Detta är något helt annat än parallell evolution.
Lars Höglund. universitetslektor
Sidansvarig:
ake.hjelm@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Mar 28 14:27:58 CET 2013
