Socialt arbete

Forskningen inom socialt arbete omfattar studier av sociala problem och dess orsaker, de interventioner som syftar till att hantera och lösa dessa, samt människors behov av stöd och hjälp i utsatta livssituationer.

Synen på hur social utsatthet uppkommer och motverkas har i grunden förändrats de senaste decennierna. Under 1960- och 70-talen dominerade uppfattningen att samhällets organisation och funktionssätt skapade olika sorters problem för människor. Idag betraktas människan som ett handlande subjekt med egna intressen och förmåga att göra medvetna val och kan därför tillskrivas ansvar. Det sociala arbetets ambition är att avlägsna de barriärer som förhindrar klienten/brukaren från att förverkliga sig själv som en fri, kompetent och myndig samhällsmedlem.

En ökad rörlighet av människor, kapital och politiska idéer har lett till en globalisering av sociala problem. Nationalstaten utgör inte länge den självklara gränsen och platsen för det sociala arbetet. Forskningsprogrammet ”Gränsöverskridande socialt arbete – tid, plats och aktörskap” tar fasta på dessa förändringar. Programmet har i en första version fyra prioriterade områden.

1. Hjälp och stöd i välfärdsstaten
Socialt arbete skulle inte existera utan medborgarnas lagstadgade rätt till hjälp och stöd. Inom området ”Hjälp och stöd i välfärdsstaten” identifieras och analyseras medborgarnas rätt enligt gällande rättsordning. Denna analys kan ta sin utgångspunkt i distinktionen berättigad/icke berättigad till hjälp och stöd. Kontrollen över denna gränsdragning är ett resultat av förhandlingsprocesser och strider som involverar flera sociala system. Resultatet formaliseras i regler stadda i ständig förändring. En central frågeställning är om individen ses som någon som kan och bör ta ansvar för sin situation, eller som ett offer för omständigheter han eller hon inte rår över och därmed är berättigad till stöd.

2. Välfärdsrätt
Forskningen om välfärdsrätt rör frågor om rättens betydelse för att konstruera och upprätthålla ett välfärdssamhälle med respekt för grundläggande värden förankrade i mänskliga rättigheter såsom rättssäkerhet, icke-diskriminering och respekt för den enskildes integritet. Hit hör frågor om genus och migration, exempelvis när det gäller fri rörlighet, socialförsäkringar, barn- familj- och skolrätt, liksom betydelsen av tvång och andra sanktioner, såsom skadeståndsansvar vid myndighetsutövning.

3. Transnationellt socialt arbete
Lokala sociala problem har globaliserats och söker sina lösningar över nationsgränserna. Inom forskningsområdet studeras socialt arbete som ett transnationellt projekt som bygger på partnerskap mellan olika aktörer, som regeringsföreträdare, yrkesverksamma socialarbetare och frivilligorganisationer. Våld i nära relationer är ett globalt socialt problem som utvecklas och vidmakthålls i brist på demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och styrning. Linköpings universitet ingår, genom Margareta Hydén, i den vetenskapliga ledningen för ett internationellt socialt program för skolan som vänder sig till barn som bevittnat våld i hemmet. Syftet är att förhindra att våldet förs över från generation till generation.

4. Responser på interpersonellt våld
Våld mellan personer, interpersonellt våld, förekommer inom olika slag av relationer mellan människor, som familj och parförhållanden. Traditionellt har forskningen om interpersonellt våld studerat våldets orsaker och effekter. Inom forskningsområdet vidgas det perspektivet till att även omfatta studier av relationer och svar på våldet från individen (exempelvis olika slag av motstånd), från det sociala nätverket (familj, släkt, vänner, arbetskamrater och grannar) och professionella och institutionella sammanhang (polis, rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skolan och arbetsplatsen). Då kan vi bättre förstå individens responser över tid och vilka processer inom nätverket som bidrar till att våldet upphör eller fortsätter.

Forskning

Avdelningen Socialt arbete

Aktuella projekt