Genusforskning

Med genusvetenskap menas forskning och utbildning som bedrivs med kritiska studier där ”genus” är huvudämne. Genusvetenskaplig forskning bedrivs idag både tvärvetenskapligt och inom olika ämnen. Det är ett brett, internationellt och dynamiskt fält.

Forskning

Enkelt uttryckt studerar genusforskning hur skillnader uppstår, exempelvis skillnader och relationer som rör makt och betydelse – hur vi skapar mening i tillvaron, förstår oss själva och andra. Det handlar om hur kulturella mönster skapar och reproducerar skillnader i samhället och det kan studeras från olika perspektiv, exempelvis politiska, ekonomiska, historiska, hälso- eller vardagslivsperspektiv.

Genusforskare kartlägger även förändringar, hur mönster uppstår och förändras.  Det kan handla om skillnader mellan kvinnor och män, skillnader mellan män och män, eller mellan kvinnor och kvinnor, samt skillnader inom en identitet eller ett subjekt.

Genusforskningen innefattar även studier av vardagliga praktiker och betydelser av begreppet jämställdhet. Det handlar då om kön och maktrelationer och hur vi gör jämställdhet eller ojämställdhet i praktiken.

Med en antingen bredare eller mer fördjupad ansats kring kön i samspel med andra kategorier, exempelvis ålder, social bakgrund (klass) eller etnicitet – så kallad intersektionalitet – bidrar genusforskningen till demokrati och lika villkors-frågor. Detta görs ofta ur ett organisationsforskningsperspektiv, men rör såväl det personliga som det arbetsrelaterade i frågor om våld, inflytande, ansvar, frihet och rättigheter, skyldigheter, medbestämmande och demokratiarbete i stort.

Inom den nyfikenhetsdrivna genusforskningen tas inget för givet. Alla antaganden och grundbegrepp granskas kritiskt och filosofiskt – inte minst genusforskningens egna. Begrepp som genus, kön, kultur, natur, frihet, rättighet, identitet, mänsklighet, erfarenhet, vetenskap, kunskap och etik behandlas grundligt, liksom de inkluderings- och exkluderingsprocesser som följer med de sociala kategoriseringarna ”kvinna” och ”man”.

Vid Linköpings universitet finns genusforskning vid alla universitetets fakulteter och vid flera ämnen och centrumbildningar. Mycket av forskningen är dock samlad under enheten Tema Genus, ett internationellt excellenscentrum för tvärvetenskaplig genusforskning i Sverige.

Tema Genus bedriver tematiskt organiserad forskning med fokus på betydelsen av genus/kön i kultur, samhälle, ekonomi, teknik, medicin, naturvetenskap och kunskapsproduktion generellt. I forskningen används mång-, tvär- och transdisciplinära teori- och metodperspektiv.

Särskilt viktigt är analyser av genus/kön, genusidentiteter, genusrelationer och genuskodade maktordningar och hur de samspelar med andra viktiga samhällskategoriseringar och normer kring exempelvis etnicitet, klass, sexualitet, ålder, funktionalitet, nationalitet och geopolitisk position. Sådana samspel, där en eller flera sociala kategorier kanske påverkar mer än andra, kallas för intersektionalitet.

Forskningen vid Tema Genus är uppdelad i sex delområden:

• Genus och kultur
• Genus, ekonomisk förändring och organisation
• Kritiska studier av män och maskuliniteter
• Genus, kunskap, vetenskap
• Posthumanistiska genusstudier (The Posthumanities Hub)
• Zooontologisk forskningsgrupp, (The Zoontology Research Team)