Göm menyn

Kejsarsnitt ger mager tarmflora och risk för allergi

Barn som kommit till världen genom kejsarsnitt drabbas oftare av allergier än de som förlösts den naturliga vägen. Orsaken kan vara att de har en magrare bakterieflora i tarmen, visar en studie vid universitet i Sverige och Skottland.

Forskarna har följt utvecklingen av tarmfloran hos 24 barn i Östergötland och Småland upp till två års ålder, nio förlösta med kejsarsnitt och 15 den naturliga vägen genom vagina. De har använt en typ av molekylärbiologiska analyser som ger en bred överblick av de bakteriesläkten som finns i tarmen.

Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Gut, med Anders Andersson vid KTH och Science for Life Laboratory som sistaförfattare. Övriga forskare i studien hör hemma vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet, Örebro universitet och University of Glasgow, Skottland.

De som förlösts med kejsarsnitt hade under sina två första levnadsår en mindre mångfald i tarmfloran än de som fötts vaginalt. Särskilt tydlig var den låga diversiteten inom gruppen Bacteroidetes, som enligt forskargruppens tidigare observationer är speciellt förknippad med skydd mot allergi.  Därmed kan dessa barn löpa större risk att utveckla allergi, men även diabetes och irritabel tarm (IBS) är vanligare bland barn förlösta med kejsarsnitt.

– Kejsarsnitt är ibland nödvändigt. Det är dock viktigt att både blivande mödrar och läkare är medvetna om att sådan förlossning kan påverka barnets hälsa, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet och en av författarna till artikeln.

Fram till födelseögonblicket är barnets tarm av allt att döma helt steril. Kolonisation av många olika bakterier tycks vara nödvändig för att immunsystemet under de första levnadsåren ska utvecklas och mogna. Om detta inte sker finns risken att systemet överreagerar mot ofarliga antigen i omgivningen, till exempel födoämnen. Barn som drabbats av sådan allergi löper en sex gånger förhöjd risk att utveckla astma i skolåldern.

Vid en naturlig förlossning utsätts barnet för bakterier i moderns vagina och ändtarmsöppning, en bra start på uppbyggnaden av barnets egen tarmflora.

För dem som kommit till världen genom ett snitt i mammans buk får man i stället utveckla andra åtgärder.

– Kanske är det inte så bra med enbart amning i sex månader. Tidiga smakprov av vanlig mat kan stimulera till en ökad mångfald i tarmfloran, säger Maria Jenmalm.

Ett mer radikalt grepp är nu på gång att prövas av forskare i Puerto Rico. I studien deltar ett antal gravida kvinnor vars vaginalflora screenats före deras planerade kejsarsnitt. Efter förlossningen tar barnmorskan en kompress med sekret från moderns vagina och smörjer in det i barnets ansikte. Hypotesen är att man på detta sätt kan tillföra de viktiga bakterierna till barnet. En liknande studie planeras i Sverige.

Förutom en större mångfald i tarmfloran hade de vaginalt förlösta barnen i Linköpingsstudien även högre blodplasmanivåer av ämnen kopplade till Th1-celler, en sorts ”chefsceller” i immunförsvaret som kan hämma allergiska immunsvar.

Tarmfloran kan betraktas som kroppens största organ. I tunn- och tjocktarmen hos en vuxen människa finns minst tio gånger fler bakterier än celler i kroppen. Antalet arter hos en människa är över 100. De utnyttjar näringsämnen i det vi äter och tackar för maten med en rad gentjänster. Några av dem bildar till exempel antibiotikaliknande substanser som kan ta kål på andra, elaka bakterier.

– En förutsättning för den senaste tidens nya inblickar i detta fascinerande universum av bakterier är de senaste årens landvinningar inom bioteknik. Med de moderna metoderna för DNA-sekvensering och datoranalys kan vi bestämma artsammansättningen i hundratals prover samtidigt och till och med få en inblick i vilka egenskaper bakterierna besitter, säger Anders Andersson, som är forskare i metagenomik på KTH och Science for Life Laboratory.

Studien har genomförts med stöd av Ekhagastiftelsen, Ragnar Söderbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, FORSS, Astma- och allergiförbundet, Stiftelsen Olle Engkvist, Vårdalsstiftelsen, FORMAS och Unilever.

 

Artikel: Decreased gut microbiota diversity, delayed Bacteroidetes colonization, and reduced Th1 responses in infants delivered by Caesarean section av H E Jakobsson, T R Abrahamsson, M C Jenmalm, K Harris, C Quince, C Jernberg, B Björkstén, L Engstrand och A F Andersson. Gut doi:10.1136/gutjnl-2012-303249

Kontakt:
Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet
010-103 41 01, 070-237 89 70, maria.jenmalm@liu.se

Lars Engstrand, prof. Science for Life Laboratory, Karolinska institutet
08-524 845 97, lars.engstrand@ki.se

Anders F. Andersson, ass. prof. i bioteknik,  Science for Life Laboratory, KTH
08-524 814 14, anders.andersson@scilifelab.se 


Åke Hjelm Thu Aug 08 09:07:30 CEST 2013



Tidigare nyheter

Arkiv 2009-2014

 

Senaste LiU Magasin


Sidansvarig: therese.ekstrand.amaya@liu.se
Senast uppdaterad: Tue Nov 15 11:21:29 CET 2016