Metan blir näring för fiskar

Metan som bildas på sjöbottnar utgör näring för mikroorganismer och blir så småningom indirekt mat för fiskar. Det visas i en studie som är unik i sitt slag, eftersom den går på tvärs med tidigare uppfattningar om att metan som lagras i sjösediment har förlorats i näringskedjan.
Metan är en organisk kolförening som innehåller det som i princip allt levande material byggs av: kol. Det utgör en viktig källa för energi och näring för bakterier. Metan bildas i syrefria miljöer och förekommer rikligt på sjöbottnar.

Angela Sanseverino, brasiliansk forskare i biologi och ekologi, visar nu i en studie att metan från sjöbotten återfinns i fiskvävnad. Studien har gjorts i samarbete med bl.a. David Bastviken vid Tema Vatten, Linköpings universitet. Angela Sanseverino har studerat två biologiska markörer i kombination, del en stabil isotop som anger närvaron av metan, dels en specifik fettsyra från metanätande bakterier. Studien har gjorts på fisk och andra delar av näringsväven från en sjö i Pantanal, i det inre av Brasilien. Den redovisas i en nyligen publicerad artikel i den ansedda forskningstidskriften PLOS ONE. Bakom studien står också Ingvar Sundh och Jana Pickova, professorer vid SLU i Uppsala.

- Det är första gången som vi med stor säkerhet kan säga att metan från en sjöbotten via näringskedjan har hamnat i fiskens vävnad, konstaterar David Bastviken. Isotopstudier har gjorts tidigare, men varit mer osäkra då det bara handlat om en markör. Nu har vi två oberoende markörer som visar samma sak. Det ökar kraftigt säkerheten i våra fynd.

- Det är som att öppna en svart låda, att kol som vi trodde var förlorat för alltid visar sig kunna återvända in i näringskedjan.

Metanet tas om hand av metanoxiderande bakterier, som i sin tur äts av plankton och andra vattenlevande organismer. Dessa i sin tur hamnar så småningom i fiskens mage. Detta innebär att näringsväven inte bara lever av organiskt kol från växter i sjön eller från omgivande marker utan också från djupa och syrefria men kolrika sedimentlager där metan bildas.

Flera planerade studier ska nu visa hur stor betydelse metanet kan ha i näringskedjan i olika typer av sjöar och förhållanden. Vad händer exempelvis i svenska sjöar vintertid?

David Bastviken tror dock tyvärr inte att det här ändrar på hans beräkningar av metanutsläpp från sjöar och vattendrag. Han har tidigare visat att dessa troligtvis är kraftigt underskattade i de beräkningar som görs av de globala utsläppen av växthusgaser.

Länk till artikeln i PLOS ONE

Anika Agebjörn 2012-08-21