Nedlagda skolor påverkar inte valresultat

Skolnedläggelser förknippas av kommunpolitiker ofta med besvärliga situationer, där känsloladdade medborgarprotester får stort genomslag. Risken att förlora röster i ett kommande val upplevs som en begränsning för den politiska handlingskraften.

Men kommunpolitikerna behöver inte vara rädda. De löper ingen risk att förlora röster även om de tagit impopulära beslut om skolnedläggelser under mandatperioden. Det är resultatet av en studie i 46 kommuner, som gjorts av Johan Wänström, statsvetare vid CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, LiU, och Martin Karlsson, Örebro universitet.

De har jämfört valresultaten i de kommuner som lagt ner åtminstone en grundskola med kommuner som inte lagt ner några skolor. Jämförelsen gäller de två största styrande partierna och det största oppositionspartiet. De hittar inga nämnvärda skillnader varken i hur rösterna fördelas eller i valdeltagandet mellan de två grupperna av kommuner. Andelen maktskiften är till och med något lägre för de kommuner som lagt ner skolor, tvärtom vad man skulle kunna anta.

Slutsatsen blir att de upprörda känslor som skolnedläggelser kan orsaka generellt inte ger några senare avtryck vid valurnorna.

- Vi kan inte utesluta att enskilda fall av skolnedläggelser genererar färre eller för den del fler röster i nästa val, säger Johan Wänström, men det finns inget i studien som pekar på att styrande partier behöver känna någon allmän oro för att förlora röster på en skolnedläggelse.
Studien ingår i det Nationella Kommunforskningsprogrammet, Natkom, där 47 kommuner samverkar med fem svenska forskningscentra för att få fram för dem relevant forskning.
Länk till Natkom

Anika Agebjörn 2012-01-31