Mattias Alenius

Min forskargrupp är intresserad av hur nervceller bildas och får sin funktion. Vi jobbar med luktsinnet eftersom varje nervcell i näsan har en väl definerad funktion; att känna igen en viss typ av dofter. Vilka dofter som cellen svarar på bestäms av vilken luktreceptor som cellen har valt att annvända. Det finns ungefär ett tusental luktreceptorer i människans genom och varje nervcell i näsan väljer att använda endast en luktreceptor och alla nervceller med samma receptor skickar sina utskott till samma punkt i hjärna och på så vis bildas tusentals punkter som representerar alla receptorer. Det bildas m a o något som kan liknas vid en luktkarta.

Denna uppbyggnad av luktsinnet är konserverad genom evolutionen från insekter till människa, vilket talar sitt tydliga språk om hur viktig den är. Frågan är dock, hur bestämmer nervcellen vilken av luktreceptorerna som skall användas och hur kan det i sin tur generera en luktkarta?

För att förstå dessa processer behövs en luktkarta som är begriplig i sin storlek och lättmanipulerad. Därför har vi vänt oss till bananflugans (Drosophila Melanogaster) luktsystem som är litet och lättöverskådligt. De har bara 60 luktreceptorer och ca 1000 nervceller. Vi har till och med kartlagt systemet i detalj och vi vet nu vilken del av hjärnan som representerar varje receptor, något som för närvarande är omöjligt i mer komplexa system som mus och människa. Vi har kombinerat denna kunskap med en ny stark genetisk teknik i bananfluga, transgen RNAi. Denna gör det möjligt att slå ut vilken genprodukt som helst i flugans luktsystem och vi har på så vis sökt efter gener som slår på eller av luktreceptorer.

Vi har hittills hittat 38 potentiella gener inblandade i denna process och vi har börjat förstå hur några av dem samarbetar i olika kombinationer samt att kombinationen av faktorer cellen har i stort bestämmer vilken receptor den kan använda. Denna förståelse ända ner på gennivå ligger nu till grund för studier i/om hur valet av receptorer kopplar till bildandet av luktkartan samt om vi kan bygga nya kartor och få en djupare förståelse av kartans funktion? Vi kommer också att kunna testa vår förståelse på musens mer komplexa luktsystem och därmed bredda och i förlängningen fördjupa vår uppfattning om hur vår hjärna bildas.

Presentation in English