Litteratur, medier, informationskulturer

”Hallå där”, var de två ord som den svenske poeten Gunnar Ekelöf yppade när han första gången spelade in sin röst på en trådspelare 1951. Men vem riktade han sig till? Sig själv? En okänd mottagare i en okänd framtid? Ett spöke i maskinen?
Som av en händelse är dessa ord också ett eko av det ord som Thomas Alva Edison riktade till tratten på sin fonograf när han just uppfunnit den år 1877 (”Hello”), och de ger en vink om den ambivalens, den oro och fascination som moderna tekniska medier framkallat i kultur och vardagsliv. De är ju nästan mänskliga, men samtidigt, utan tvekan, något annat.
Min egen forskning som litteraturvetare har under åren kommit att kretsa kring de trösklar och skärningspunkter som tagit form i den moderna historien genom uppkomsten av nya medieteknologier, och i synnerhet hur dessa saker har kommit att bearbetas inom modernistisk och avantgardistisk litteratur och annan konst.
Till exempel, hur kom möjligheten att tekniskt spela in röster och frigöra dem från en viss kropp att påverka föreställningen om en röst i dikter och romaner? Eller hur kom den tidiga datorn och möjligheten att lagra information och meningsfulla språkliga yttranden som binär kod att påverka skrivande, läsande och subjektivitet? Eller, tvärtom, hur kan samtidens digitala och multimediala gränssnitt studeras utifrån tidigare estetiska former och operationer som montage och visuell poesi?
Mitt nuvarande forskningsprojekt rör, mer specifikt, ljudbandspelaren som ”estetisk teknologi” – som faktiskt verktyg för poeter och konstnärer att omvandla det litterära uttryckets former och arbetsmetoder och som ett konceptuellt redskap för att tänka annorlunda kring sådana saker som röst, minne, identitet och representation.
Projektets historiska ram sammanfaller i stort sett med det magnetiska ljudbandets storhetstid (1950–1970-tal) och behandlar främst litterära verk (från ljudpoesi till agentromaner), men även konst som på olika sätt arbetar med röst, skrift och språk. Diskussionerna kretsar bland annat kring redaktionell poetik, lagring och distribution av röster, bandspelaren som socialt medium och som övervaknings- och kontrollinstrument.
Den forskning som ska utformas inom ”Litteratur, medier, informationskulturer” kommer på samma sätt att undersöka och reflektera kring detta slags skärningspunkter mellan litterära praktiker och medieteknologier – från film, tv och radio till digitala medier – och de diskurser som dessa har gett upphov till. Till de potentiella ämnen, fält och problematiker som kan aktualiseras inom ramen för forskningsmiljön hör förhållandet mellan arkiv och databaser, appropriering och remediering, inter- och transmediala verk, bio-medier, seriella medier, medier och kulturellt minne, sinnenas litteratur- och mediehistoria, frågor trans- eller post-literacy.
Till de aktiviteter som planeras inom en snar framtid hör ett seminarium på avancerad nivå, där såväl akademiska forskare som praktiserande författare och konstnärer ska medverka, konferenser och symposier, samt etablerandet av ett digitalt arkiv.

På de engelska sidorna ges en mer utförlig presentation av forskningsområdet. Du når dem genom länken här nedanför.

Presentation in English