Forskning kring djurs beteenden

Jag är evolutionsbiolog med ett starkt intresse för djurs beteenden. Jag är särskilt intresserad av djurs personlighet och fortplantningsbeteenden, och använder främst röda djungelhöns och tamhöns i min forskning, men även andra lämpliga modellarter som bananflugor (Drosophila melanogaster) och fröbaggar (Callosobruchus maculatus).

Mer specifikt kretsar min forskning kring dessa områden:

Varför har djur personlighet?
Sexuell selektion och sexuell konflikt
Förhindrande av inavel och igenkänning av släktingar
Höns som modellorganism

Varför har djur personlighet? Även om det skulle vara optimalt för en individ att uppvisa fullt flexibla beteenden anpassade för varje enskild situation den möter, observerar vi att individer uppvisar "personlighet". Vi kallar det personlighet när individer visar upprepade beteenderesponser som är konsekventa över tid eller situationer - att individen är mer lik sig själv än andra i populationen. Varför vi ser sådan reducerad flexibilitet i vissa beteenden är fortfarande en obesvarad fråga. Vi förstår fortfarande inte varför personlighet uppkommer, vad den har för konsekvenser för individen, eller hur variation i personlighetstyper bibehålls över evolutionär tid.

Höns är mycket lämpade för studier om personlighet då vi har stor kunskap om deras beteenden, fysiologi och genetik. Jag undersöker vad det har för konsekvenser för individen att ha en särskilt personlighetstyp, främst för partnerval och parningspreferenser, men också för etablering av social status. Jag är också intresserad av vilka underliggande mekanismer som kan förklara uppkomsten av personlighetstyper (till exempel livshistoria, begränsningar, fysiologi och genetik). Eller är det kanske andra icke-ärftliga faktorer som kan generera stabilitet i beteenderesponsen hos individ, som stabil social dominans?

Samarbetspartners
Mito-nukleär variation och personlighet hos fröbaggar: Göran Arnqvist
Domesticering och personlighet hos höns: Per Jensen, Dominic Wright
Personlighet, spermieallokering, parningsframgång hos höns: Tom Pizzari
Personlighet och social dominans hos höns: Anna Favati Carlsson, Tommy Radesäter, Olof Leimar

Sexuell selektion & sexuell konflikt –vad förutsäger egentligen resultatet av en parning? Jag har också ett starkt forskningsintresse inom sexuell selektion, då detta mycket starka selektionstryck kan leda till sofistikerade anpassningar och även sexuella konflikter mellan könen. Hos promiskuösa arter kan den sexuella selektionen äga rum både före parning, som hanne-hanne-konkurrens och partnerval, och efter parning i form av spermiekonkurrens och kryptiskt honval av spermier. Detta leder till att flera samtidiga processer styrda av båda könen kan påverka utgången av parningen, vilket gör det komplext och fascinerande att studera.

Höns är mycket lämpade för sådana studier, då hönsen sparar spermier ett par veckor i tiotusentals spermielagringsorgan och dessutom är promiskuösa, vilket leder till en intensiv spermiekonkurrens och potential för kryptiska honval. Tuppar svarar på detta selektionstryck genom att fördela sina spermieresurser strategiskt beroende på egna statusen (dvs i vilken utsträckning de kan kontrollera hanne-hanne-konkurrensen före parning), tidigare investeringar i en höna, antal konkurrenter de möter i spermiekonkurrensen, hönans kvalitet etcetera.

Hur tuppar faktiskt fördelar spermier olika är däremot fortfarande oklart. Hönor har å andra sidan flera mekanismer genom vilka de kan påverka utgången av en parning till sin fördel. De kan göra sig av med oönskade ejakulat direkt efter parningen (ejaculate ejection), samt selektivt använda spermier också efter inseminering, till fördel för exempelvis obesläktade tuppar. Hur hönorna faktiskt gör detta vet vi däremot inte än.

En bra modellorganism för frågor kring sexuell selektion och sexuell konflikt som jag också använder är bananflugan, Drosophila melanogaster.

Samarbetspartners
Sexuell selektion och sexuell konflikt hos höns: Tom Pizzari, Rebecca Dean
Sexuell konflikt hos Drosophila: Urban Friberg, Alexei Maklakov, Simone Immler

Förhindrande av inavel & igenkännande av släktingar. En stor del av min forskning inom sexuell selektion har kretsat kring hur genetiskt släktskap påverkar partnerval och fortplantning. Genetisk likhet mellan partner kan leda till inavel men också produktion av avkomma med sämre variation i gener viktiga för immunförsvaret (MHC). Då hönor investerar mer i avkomma än tuppar, är det de som bär den största kostnaden om avkomman har reducerad fitness. Som förväntat ser vi därför att höns försöker undvika genetiskt lika partners i högre grad än tupparna, vilket i sin tur leder till en könskonflikt kring inavel. Hur hönsen känner igen släktingar och i vilken omfattning släktskap påverkar deras liv är frågor jag fortfarande funderar över.

Samarbetspartners
Respons till risk för inavel hos Drosophila: Stuart Wigby, Cedric Tan, Tom Pizzari
Risk för inavel och kryptiska honval: Tom Pizzari, David Richardson

Höns som modellorganism. Jag har också ett generellt intresse i att sprida användandet av djungelhöns och höns som modell för andra forskningsområden och frågor. Detta då höns ofta fungerar mycket bra som modellorganism, särskilt där ett experimentellt angreppssätt kan vara gynnsamt. Detta gör att jag är involverad i forskning där höns används som modell för forskning kring fåglars syn, fåglars användande av lukt i sin vardag, samt för att öka vår förståelse för interaktioner mellan predatorer och bytesdjur och evolutionen av ögonfläckar och aposematism.

Samarbetspartners
Fåglars luktsinne: Josefina Zidar
Fåglars syn: Anders Ödeen
Evolutionen av ögonfläckar: Martin Olofsson, Christer Wiklund, Sven Jakobsson
Evolutionen av aposematism: Birgitta Tullberg.

Frigående höns på Tovetorps zoologiska forskningsstation i Sörmland (Stockholms universitet).

CV, publikationer och mer information: se den engelskspråkiga sidan!