Forskningsprojekt: Migrationens etik
Har länder en rättighet att neka immigranter tillträde eller snarare en skyldighet att ta emot dem som söker tillträde? Ett omfattande bruk av övervakningsteknik för att kontrollera människors rörelser över och mellan nationsgränser motiverar en fördjupad diskussion av denna fråga.
I allt större utsträckning används sofistikerad övervakningsteknik för att bevaka nationsgränser, skilja mellan behöriga och obehöriga migranter liksom för att kontinuerligt följa migranters rörelser över nationsgränser och inom regioner som Schengen. Exempel på tekniker som används för dessa syften är obemannade flygfarkoster, biometri-baserade identifikationssystem, infraröda sensorer, mörkerseende kameror, GPS-försedda fotbojor och samkörning av omfattande databaser som Schengens informationssystem (II), EURODAC (en databas med fingeravtryck) och Visa-ansökningssystemet. Teknik som kan spåra människor och som genererar och lagrar personspecifik information kan ha en negativ inverkan på grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Övervakningssystemen använder sig ofta av- och producerar även potentiellt integritetskänslig information om enskilda personer. De övervakningstekniker som används för att skilja mellan behöriga från oberhöriga migranter kan dessutom användas på ett diskriminerande sätt.
Projektet har två övergripande syften: (1) att undersöka under vilka omständigheter, om alls, som begränsningar av migration kan vara etiskt försvarbara och (2) att utvärdera huruvida övervakning av migranter kan ges ett etiskt berättigande och i så fall, på vilka villkor. Förhoppningen är att kunna visa vad som krävs för en etiskt hållbar migrationskontroll.
I den första delen undersöks grundläggande etiska frågor som rör migration och reguljära och irreguljära migranter. Argument för och emot begränsningar av invandring så väl som rättigheter och skydligheter mellan nationer och migranter utreds systematiskt.
- I vilken utsträckning, om alls, har nationer rätt att begränsa invandring?
- Vilka rättigheter och skyldigheter har migranter och stater gentemot varandra och i kraft av vad? I synnerhet, vilka rättigheter har irreguljära migranter? Och hur bör den grundläggande mänskliga rätten att söka asyl förstås och skyddas?
I den andra, mer tillämpade delen diskuteras etiska implikationer av specifika övervakningstekniker. Oavsett om man anser att länder/stater bör få begränsa invandringen eller ej kan man enas om att negativa aspekter av övervakningsteknik använd i syfte att kontrollera migranter och migration bör reduceras så långt som möjligt som till exempel att minimera integritetsintrång. Övervakningsteknik under utveckling - exempelvis biometriska e-pass - kommer att utvärderas ur ett etiskt perspektiv.
Intresseområden: Politisk filosofi, övervakningsstudier, tillämpad etik.
På de engelska sidorna ges en mer utförlig presentation av forskningsområdet. Du når dem genom länken här nedanför.

Namn: Elin Palm
Titel: Forskarassistent
Avdelning: IKK
KONTAkT
Tel: 013 28 56 36
E-mail: elin.palm@liu.se
Adress:
Centrum för tillämpad etik
Linköpings universitet
S – 581 83 Linköping
Sverige
Sidansvarig:
marie.ekstrom.lorentzon@liu.se
Senast uppdaterad: Fri Nov 18 09:06:04 CET 2011

