En molnförstörare skulle säkert kunna säljas in hos vissa av de boende i Turning Torso. Foto: Christina Wallnér
Vansinniga uppfinningar, eller?
Text: Jonas Högberg, författare till boken Världshistoriens 100 vansinnigaste uppfinngar, (tillsammans med Johan Martinsson) utgiven av Frank förlag.
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4 dec 2011
Att uppfinna en bajsande robotanka, en spökficklampa eller en molnförstörare tyder på ett visst mått av idérikedom. En lätt vansinnig idérikedom, förvisso, men man ska inte skåda given häst i munnen. Människor med idéer som ryker av framåtanda och utveckling bör alltid premieras. De kanske helt enkelt bara behöver lite vägledning för att lyckas med det där fantastiska, underbara som förändrar världen.
Tidningsmannen, tillika sciencefiction- profeten Hugo Gernsback visste hur man skapade uppståndelse. När han skulle fotograferas av Life Magazine på 60-talet slängde hans assistenter ihop en liten pryl som han skulle ha på sig: ett par TV-glasögon. Till saken hör att Gernsback, som var känd för sina spådomar om framtida teknik, hade förutspått en framtid där folk alltså gick omkring och såg på TV i sina glasögon. Fotot är fantastiskt. Gernsbacks TV-glasögon ser ut som en bilradio med två antenner, vilket givetvis var en dråplig syn även på det vilda 60-talet. Så folk skrattade gott åt Gernsbacks uppsyn och menade att det där, det var helt enkelt för tokigt för att någonsin kunna bli något av. De fick fel. I dag är glasögonen verklighet sedan några år tillbaka och något av ett teknikens under. Så se det som en påminnelse.
Ta vara på talangerna
Hur mycket vi än skrattar åt någon märklig människas vansinniga idé idag finns alltid möjligheten att vi sätter skrattet i halsen i morgon. Just därför är det viktigt att vi tar hand om den talang som finns. Det är ju nämligen lätt att saker och ting går fullständigt åt pipan när storslagna visioner frontalkrockar med verkligheten. Fransmannen Franz Reichelt fick erfara det här lite väl bokstavligen. Han var så säker på att han lyckats uppfinna en fungerande fallskärmsdräkt att han 1910 kastade sig ut från Eiffeltornet iklädd den. Han föll som en fura. Samma öde drabbade amerikanen Henry Smolinski som ville konstruera världens första flygande bil. Hans lösning – att blanda en bil med ett halvt flygplan – levde tyvärr inte upp till förväntningarna.
Framsteg, drömmar och skola
Det är självklart stora skillnader på dagens moderna samhälle och det tidiga 1900-talets. Den mest uppenbara skillnaden är att tekniken, samhället och människan avancerat något enormt. Det går liksom inte att göra samma misstag som man gjorde förr, så länge som skolan fortsätter att göda sina elever med kunskap. Men kanske har vi gått miste om något annat i utvecklingsprocessen - upptäckarglädjen. 1910, samma år som Reichelt missbedömde sin uppfinnings förträfflighet,föddes en liten pojke i Österrike som döptes till Franz Gsellman. Som pojke närde han en dröm om att bli ingenjör, men var man en bondes son i mitten på 1900-talet var det svårt att få drömmar att gå i uppfyllelse. Så Franz fick ägna sin tid åt att arbeta på gården. Med tiden skaffade han fru och familj, och blev äldre och äldre. När Gsellman var 48 år gammal beslutade han sig för att ändra på saker och ting. Han slutade sköta det dagliga arbetet. Låste in sig i ladan. Tillbringade all sin vakna tid där. I åtta år. Till slut visar han sin oroliga familj vad han pysslat med. De kan knappt tro sina ögon. Inne i ladan har Gsellman, den obildade bonden, byggt en vidunderlig maskin, 6 meter lång, 3 meter hög. Han kallar den ”Världsmaskinen”. Och nu ska han starta den. Gsellman trycker in 12 olika knappar. Genast börjar röda, gröna och blåa kugghjul att snurra, hundratals lampor att blinka, det surrar, brusar, väser. Maskinen är igång. Ingen förstår dock vad den gör för något. När familjen frågar Gsellman svarar han undvikande. Gsellman fortsätter att arbeta på sin Världsmaskin i ytterligare 15 års tid. 1981 dör han och tar sin hemlighet med sig i graven. Vilket syfte den tjänade? Samma som det är meningen att även skolan ska tjäna. Världsmaskinen gjorde så att drömmar gick i uppfyllelse. Och en del drömmar blir till användbar verklighet.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETIS, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping011-36 31 09 (tfn) cetis@cetis.liu.se -
Skriv ut