Teknikåttan – för fler än åk 8
Text: Katarina Blomqvist, CETIS
Foto: Katrin Lindvall och Sara Råsberg
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3 oktober 2010
Katrin Lindwall, nationell samordnare för Teknikåttan, har bråda dagar. Frågegruppens första möte kring nästa omgång av Teknikåttan har precis genomförts och årets tema är bestämt. I år handlar det om ”guld och gröna skogar” och allt där emellan.
När jag talar med Katrin Lindwall, som är universitetsadjunkt på institutionen för datavetenskap, fysik och matematik på Linnéuniversitetet, är hon entusiastisk. Ett nytt spännande tema och en tävling som har varit aktiv i 17 år!
– Teknikåttan är så mycket mer än en tävling, säger Katrin. Och att den varit så uthållig måste ju betyda att tävlingen fyller en funktion. Även om det bara är åttondeklassare som får tävla kan fler årskurser dra nytta av den. Teknikåttan är faktiskt till för alla!

Elever som deltar i tävlingen Teknikåttan i år.
Kunskapsnätet
Det Katrin syftar på är den frågebank med över 800 frågor som finns tillgänglig på nätet. Under åren som Teknikåttan engagerat tusentals lärare och elever, har frågor och svar sparats i en databas – Kunskapsnätet.
– Jag vill verkligen lyfta upp Kunskapsnätet, säger Katrin. Det är helt fritt att använda för alla och det finns kommentarer till nästan alla frågor! Det är en fantastisk resurs för hela lärarkåren. Katrin berättar vidare att lärarna kan välja fritt hur de vill arbeta med frågorna.
– Här kan pedagogerna fundera på vilken nivå de vill lägga frågorna på. Beroende på hur man gör kan dessa frågor till och med passa från årskurs 2 – 3. Som ett exempel har vi frågan om hur människan efterapat djuren för att ta sig fram i vattnet. Eller kanske har människan gjort på helt andra sätt än djuren? En sådan fråga kan lika gärna ställas till en elev i åk 2. Här kan förslag som skovelhjul, åror, propeller och jetstråle komma fram. Det är lika intressant för eleverna i de yngre som de äldre årskurserna att fundera på sådana här saker. Dessutom kan man i klassen gå vidare med ritningar eller konstruktioner utifrån förslagen som kommit fram, berättar Katrin.
Katrin tycker att om du som lärare känner att tiden för att leta nytt material och krydda undervisningen med inte riktigt finns, då är Kunskapsnätet en stor tillgång. Använd den, är hennes råd!
Den stora utmaningen nu är att göra Kunskapsnätet lite bättre. Det ska bli en lättsökt databas med en snyggare design. Allt för att pedagogerna lätt ska kunna hitta områden och frågor som passar just deras elever och undervisning.
Vad är teknikåttan?
För 17 år sedan startades tävlingen, då som en rekryteringsinsats vid Linköpings tekniska högskola. Nu är elva lärosäten delaktiga och därmed är tävlingen ett nationellt projekt för rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Av cirka 1300 skolor i Sverige anmäler sig cirka 500, i år skickade cirka 430 skolor in bidrag. Det innebär att nära 40 000 elever deltog i årets kvalificeringstävling. Frågegruppen består av representanter från de elva lärosätena som bestämmer årets tävlingstema och producerar frågorna.
Till att börja med svarar eleverna, i en kvalificeringstävling, på frågor som skickas in. Klasserna med högsta genomsnittliga poäng går vidare till någon av de regionala finalerna. Till denna ska klasserna arbeta med en praktisk uppgift, som redovisas på regionfinalerna vilka hålls på respektive lärosäte. Eleverna dokumenterar sitt arbete i en loggbok under arbetes gång. Lärare som Katrin pratat med har berättat om elevernas fantastiska engagemang i att lösa den praktiska uppgiften. När hon arbetade med Teknikåttan i sin egen klass var eleverna så engagerade att hon nästan fick sparka ut dem från klassrummet! Vinnaren av varje regionfinal går därefter vidare till riksfinalen som 2011 går på Linnéuniversitetet i Växjö. Även här är det en klassuppgift som klassen får arbeta med på hemmaplan och som sedan redovisas under finaldagen. Tre elever från varje klass är med och tävlar och det gäller att elever och lärare gjort en kunskapsinventering i klassen innan det är dags för sluttävlingen. Det är inte bara de med teoretiska kunskaper som bäst kan svara på frågorna och vara med.
– Det gäller att vara lite ”street smart” när man är med och tävlar, säger Katrin. Här är kunskap inom flera områden behövliga.
Under den tid Teknikåttan har funnits har det hänt en hel del, både inom skolans kursplaner, samhället och teknikområdet i stort.
– Jämför man tävlingen nu och i början, kan vi säga att personerna i frågegruppen nu är mer insatta i de olika kursplanerna. Det påverkar förstås frågornas karaktär. Sedan har fokuseringen mot teknikuppgifterna ökat. Nu har vi uttalat att minst 50% ska vara kopplade till teknikämnet och den övriga delen till naturvetenskap och matematik.
– Vi vill tvätta bort stämpeln att Teknikåttan enbart är en ren tävling, det är även en intresseväckare och en resurs. Att rekrytera elever till högre utbildning inom teknik och naturvetenskap kan inte göras på ett sätt, inte heller på två sätt. Vi måste angripa problemet med vikande intresse för teknik på flera sätt. Teknikåttan är ett sätt som vi hoppas hjälper till ute i landet. Och det vi ser är att lärarens engagemang är oerhört viktigt för eleverna. Vissa skolor återkommer med bra placeringar från år till år, och slutsatsen man kan dra är att, på de skolor lärarna aktivt jobbar med dessa frågor och ämnen, ger undervisningen resultat, avslutar Katrin.
Nu är det dags att anmäla sig till Teknikåttan.
Här är datumen som gäller för 2011 års upplaga av Teknikåttan.
Kvaltävlingen för landets alla åttondeklassare genomförs
tisdagen den 25 januari.De regionala finalerna avgörs på respektive lärosäte torsdagen den 7 april.



