Hjälten på havet
Text och foto: Katarina Blomqvist
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2 maj 2010
Magnus ”Mange” Olsson är känd i mer än bara seglarkretsar. Med sex stycken jordenruntseglingar bakom sig har han gjort sig ett namn som en entusiasmerande föreläsare. Kanske var han inte den som satt stilla i klassrummet och lyssnade på allt vad läraren sa i alla lägen, men med en civilingenjörsexamen från KTH var han redo att utmana havet och tekniken på de extrema segelbåtar han jobbar på.
– Segling handlar mycket om aerodynamik
(läran om luftströmningar), hydrodynamik (läran om vattenströmningar)
och Archimedes princip, och utan min tekniska kunskap hade jag knappast klarat de stora prövningar jag blivit utsatt för på haven inom detta annorlunda yrke.
Kappsegling och materiallära
Inom segling kommer materiallära, hållfasthet, mekanik, miljömedvetenhet,
styr- och reglerteknik, transport- och förvaringsutmaningar o.s.v. in i bilden. Vikt och material är en stor fråga för den smala gren som kappsegling
utgör. Här samarbetar forskare och besättningsmän om lösningar för att hitta det optimala materialet som är starkt och lätt. Mange Olsson ger exemplet spindeltråden. Han är övertygad
om att den dagen man löser gåtan om hur en så tunn tråd kan vara så stark, då har man kommit långt inom materialtekniken. Han berättar vidare om hur ett masthaveri kunnat undvikas om förtrogenhet med materialet
varit bättre. Det som skedde var att vid en större kappsegling med både storsegel och spinnaker uppe tvingades besättningen att reva storseglet
som gått sönder. Masten som var konstruerad för en viss belastning klarade inte påfrestningen från enbart spinnakern. Följden blev att masten bröts och tävlingen var över.
– Är man tekniskt kunnig kommer man på förbättringar hela tiden. Vi borrade hål i mastens spridare en gång för att minska vikten. Men då gäller det att inte glömma att om man minskar på materialet, t.ex. i en mast, så kan den ju bli för svag. Det är spännande och intressanta saker att diskutera i klassrum. Kanske är ett mastbrott inte en vardaglig händelse, men det gäller ju att göra det intressant i klassrummet och här kan man tydligt se konsekvenser av handlingar.
Lektionen om elmotorn
Mange Olsson berättar vidare om sin insats när en brand bröt ut i en kompressor. Med tio dagar kvar till Sydafrika, långt ute till havs fanns inte tillräckligt med sötvatten kvar för att klara sig hela vägen. Utan fungerande kompressor kunde inte den s.k. watermakern rena havsvattnet och göra det drickbart.
– Vi behövde verkligen den där elmotorn och kompressorn! Besättningen bara skrattade när jag ryckte bort alla brända kablar. Men, den dagen för länge sedan när min lärare lät oss elever förstå hur en elmotor fungerar, då lyssnade jag verkligen. Jag kopplade ihop motorn igen med de kablar som fungerade och vi kunde fortsätta resten av sträckan med färsktvatten att dricka. Jag var en hjälte! Kunskapen om elmotorn, den hade jag lärt mig i plugget, säger Mange med ett brett leende.
Vardagsteknik
Mange menar att många tekniska system som finns på båten är vanliga även i vardags- och industrimiljöer runt omkring oss. Han ger exempel på GPS, datorer, mekanik, block och taljor. Vinschar med bättre utväxling och kolfiber som ett naturligt materialval både för miljö och för vikt. Han berättar också att den tekniska forskningen kring ultratunna solceller pågår, de måste bli lättare för att dessa ska vara ett alternativ till dieseln för elgenerering inom kappseglingen.
Viljan att vinna genom historien
Det har i alla tider varit viktigt att komma först. Ostindiefararna behövde snabbt komma tillbaka med sin last från Asien, dels för att tjäna pengar men också för att varorna inte skulle förstöras under för lång tid till havs. Sådant har drivit den tekniska utvecklingen framåt.
- Blickar man bakåt, på teknikhistorien, finns det hur mycket som helst att lära sig.
Skrovkonstruktioner, riggar, material, faror med felaktig navigation, hur man förvarade sin mat, var man fick energi ifrån, alla områden har utvecklats. Fundera kring sådana frågor i klassrummet och jämför med dagens extrema kappseglingar. Vi äter frystorkad mat som knappast väger någonting, våra kläder består av material som är rena rama teknikforskningen och snart hoppas vi på att slippa driva energikrävande utrustning med diesel.
Säkerheten
– Överlevnaden är viktig, men på havet glöms den ibland bort. Det viktigaste för oss är att vinna. Då satsar vi på att hitta tekniska lösningar som gör oss överlägsna. Jag är tävlingsmänniska, säkerheten är viktig men många gånger skiter man i om man ramlar i och drunknar. Då måste tekniken och säkerheten fungera utan att besättningen behöver fundera så mycket på den.
Att komma rätt
– Vid segling är man så klart medveten om universum och om hur jorden snurrar. Solen, stjärnorna och månen har i alla tider fungerat som Mange skissar och berättar om segling och teknik. vägvisare. Det var stora svårigheter förr med navigeringen, att tala om exakt position var en konst. Det var ett stort problem både inom kappsegling och inom sjöfarten. Detta gällde ju även flyget. Tänk när Charles Lindberg flög över Atlanten med hjälp av sextant och klocka! Fantastiskt att han hamnade rätt, menar Mange. Nu har navigationssystemet blivit en digitaliserad pryl med hjälp av satellitnavigering.
Navigatören på en båt har idag blivit en strateg inom kappsegling. Samma IT-system som används inom kappsegling används även inom sjöfarten och här tar man hänsyn till väder, vind och meteorologiska prognoser. Mange berättar om hur man har utnyttjat digitaliserade väderprognoser för snabbare transporter. Utifrån olika parametrar man ska ta hänsyn till, som båtens prestanda, vikt och väderprognoser visar det sig med datorns hjälp att det inte alltid är den kortaste vägen som är snabbast. Här har de tekniska hjälpmedlen förbättrat för alla sjöfart.
– Ta tillfället i akt, realisera de tekniska utmaningar i skolsalen som kan förekomma på en båt. I verkligheten måste ibland beslut fattas snabbt, finns då grundkunskaper från skolan blir det mycket lättare. Det är värdefullt med skolans teknikundervisning. Nu börjar det bli läge att lämna över havet till nästa generation, så lär er så mycket teknik det bara går och bli en hjälte om elmotorn brinner!
Tillbaka
Linköpings universitet, CETIS, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping011-36 31 09 (tfn) cetis@cetis.liu.se -
Skriv ut