Nyttan av gamla framtider
Text: Thomas Ginner, föreståndare, CETIS
Foto: Claes Klasander
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4 dec 2009
När vi frågat lärare om vilka moment som de tycker är viktiga och roliga att arbeta med är ett mycket vanligt svar: Teknikhistoria! Men då handlar det inte om att studera teknisk förändring på någon sorts detaljnivå – även om det finns elever som kan gripas och motiveras också av detta. Skolans teknikundervisning har andra syften.
Bidraget från Smedjebacken, längre fram i detta nummer, är ett gott exempel. Det handlar om en av många platser där den tekniska utvecklingen i grunden förändrat produktionsvillkoren och därmed hela bygden. Genom att låta eleverna arbeta konkret med sådan teknik som karaktäriserat och karaktäriserar den egna hembygden kan de dels få en bild av hur den utvecklats över tid, hur det såg ut när mormor och morfar var unga och hur det ser ut nu. Men det kanske allra viktigaste När vi frågat lärare om vilka moment som de tycker är viktiga och roliga att arbeta med är ett mycket vanligt svar: Teknikhistoria! Men då handlar det inte om att studera teknisk förändring på någon sorts detaljnivå – även om det finns elever som kan gripas och motiveras också av detta. Skolans teknikundervisning har andra syften. är insikten om vilken central roll tekniken har spelat – och kommer att spela – för våra livsvillkor. Att använda ”gamla framtider” för att fundera över nya är ingen dum metod. Och det kan som synes göras ytterligt handgripligt.
Men poängen är att man måste komma bortom nostalgiskt tillbakablickande. Det kan lätt traumatisera och blockera, som Jörnmark påpekar i sitt bidrag. Hans exempel visar också på ytterligare en användbar och effektiv metod i dessa sammanhang: bilden. Gå in på hans webbplats och titta själv – vilka samtal med eleverna kan man inte ha med hjälp av dessa!
En annan viktig poäng handlar just om det ”rent tekniska”. Dagens teknik är inkapslad och kan inte förstås bara genom att man tittar på den. Då kan det vara en poäng att använda sig av en föregångare, t.ex. en gammal tvättmaskin eller ett vattenhjul. Principerna är de samma men de senare är mycket lättare att begripa – särskilt om man får plocka sönder. ”Att begripa genom att gripa”. Bidraget från Pythagoras i Norrtälje visar också hur en gränsöverskridande undervisning kan skapa känsla och förståelse för den teknik som vi använder idag.
De här teknikhistoriska exemplen utgör bara en liten del av den mångfald av undervisningsmetoder som teknikämnet erbjuder och som är en förutsättning för all framgångsrik kunskapsbildning.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETIS, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping011-36 31 09 (tfn) cetis@cetis.liu.se -
Skriv ut