Dokumentation från konferensen Tekniken i skolan i Norrköping 26-27 april 2010
I den milt blåa konsertsalen i De Geerhallen satt ungefär 700 personer med blicken stadigt riktad mot scenen. Kvinnan vid pulpeten hade fingret på avtryckaren och man förstod att nu var stunden kommen. Hon tryckte av. Med ett sprakande fyrverkeri öppnades den tionde "Tekniken i skolan" och jubileumskonferensen kunde börja.
Prorektor Karin Fäldt-Magnusson vid Linköpings universitet hade innan hon fyrade av hälsat alla hjärtligt välkomna. Samtidigt ville hon peka på något speciellt i vårt förhållande till teknik. - Vilken är schablonbilden av den tekniske personen – man, civilingenjör, professor i styr- och reglerteknik? Själv är jag barnläkare, professor i medicin och kvinna. Men även i mina verksamhetsfält, där det är så många kvinnor, spelar teknik en central roll, påpekade Karin. Teknikutvecklingen och användningen av teknik inom medicinen har ständigt varit viktig. Som barnläkare har hon oftast mött de små patienterna. Barn vill precis som läkare kunna se kroppens insida utan att göra hål på dess utsida. Ultraljudstekniken erbjuder en sådan lösning. Obekväma metoder som "färgskalle" och "luftskalle", för att se hur blodkärl och hålrum i hjärnan ser ut, har numera ersatts av modern skiktröntgen. Men läkekonsten använder inte bara den senaste tekniken. -Tänk på den flertusenåriga hävstången som varje dag används för att dra ut tänder, avslutade Karin och gick till pulpeten för att trycka på knappen och fyra av.
Teknikdelegationen
Den av regeringen tillsatta utredningen Teknikdelegationen skulle inte lämna sitt betänkande förrän tre dagar senare, men under ett unikt pass ville nu Helen Dannetun, dekanus vid Linköpings universitet, och Peter Larsson, samhällspolitisk direktör vid Sveriges Ingenjörer, lätta lite på förlåten. Båda har suttit i Teknikdelegationen tillsammans med dess ordförande Volvos vd Leif Johansson, astronauten Christer Fuglesang och elva andra personer, varav tre ungdomar!
Utredningen har identifierat tre stora framtidsutmaningar – nationell konkurrenskraft, demografifrågor och demokrati.
- Här måste vi stå på tå för att möta framtiden, uppmanar Peter Larsson. Vi behöver kunskap för ett avancerat tekniskt samhälle. Då är det viktigt med teknisk allmänbildning.
I hela västvärlden sjunker intresset för att lära sig mer om teknik och naturvetenskap – men inte för att använda den! Sveriges teknikutbildningar är av hög internationell klass, men barnkullarna krymper och färre träder in på tekniska studievägar. Vi behöver fler ingenjörer, fler teknikutvecklare som ska ha förståelse för det samhälle där tekniken växer fram och kan möta de stora utmaningarna – hållbar utveckling, energi, miljö, livsmedel, vård…
- Vi behöver både försvara och bevara vår miljö, säger Helen Dannetun. Båda framhåller att det krävs attitydförändringar för att få ett skifte till stånd. Inte minst ur ett genusperspektiv, där ingenjören är den sista manliga bastionen i utbildningsväsendet – eller reservatet…
Förändring tar tid
Där tidigare projekt för att rekrytera ungdomar till teknisk utbildning ofta har varit av "vrid-på-knappen"-typ, menar Teknikdelegationen att det nu krävs en enorm mobilisering av många krafter. Man nämner grundskola och gymnasium, högskola, arbetsliv, kommuner, intresseorganisationer och myndigheter. Dessa måste agera tillsammans och vara uthålliga. Kommande regeringar måste vara dirigent över många instrument.
- Några elever i åk 9 sa i en undersökning att "Vi är så miljöintresserade så vi valde samhällsprogrammet." Vilken bild ger det av teknik och naturvetenskap i skolan, av ämnenas roller, frågar Peter Larsson. Ungdomar ser annorlunda på världen idag. Lärare måste bereda sig på detta, motivera eleverna och lämna invanda undervisningsmönster. Dessutom krävs det fortbildning. Flera studier visar att lärares kunskaper om teknik och naturvetenskap är skrala. Här behövs flera åtgärder: uppföljning av lärares kompetensbehov inom teknik och naturvetenskap liksom strategier för sådan fortbildning, ökat deltagande i Lärarlyftet och ett kvalitetsgranskningssystem.
Arbetsliv – skola – intresseorganisationer
En alltför strikt uppdelning mellan arbetsliv och skola är inte till nytta för någon, påpekar man. Här behövs det förebilder, så att elever kan se vilka arbetsuppgifter olika tekniska yrken har. Synen på praktik måste förändras i både skola och näringsliv.
- Att få gå ut och undervisa en period kan vara den bästa fortbildningen för en 50-årig ingenjör, säger Peter Larsson och ler.
När det gäller högskolans roll lyfter Helen Dannetun fram samarbetet med andra aktörer. Det ökar, men vi märker också att vi behöver blicka inåt i vår egen verksamhet, säger hon. Vi har tidigare varit alltför fyrkantiga, lagt grunden först med mycket "matte, matte, matte". Nu bör vi bli bättre på att starta med exemplen och verksamheterna. Energiprincipen går inte att diskutera, men konsekvenserna av den. Sådant kan ge god undervisning. Dessutom behöver vi ytterligare höja rekryteringsambitionerna mot tjejer. De är noggranna, läser snabbt och är bra på att se sammanhang, säger hon.
Teknikdelegationens analys pekar även på att de sammanlagt 20 miljoner som läggs på nationella resurscentra för teknik, matematik och naturvetenskap inte förslår särskilt långt. Med något större ekonomiska ramar stärks förutsättningarna för de enskilda centrumen att kunna samverka i linje med Teknikdelegationens ambitioner.
Den nya kursplanen i teknik
Undervisningsrådet Eva Blomdahl inleder med att understryka att det är mycket på gång i skolsystemet. Ny skollag, ny läroplan för förskolan, samlad läroplan för det obligatoriska skolväsendet, gymnasiereform med nya kursplaner, nytt betygssystem, nationella prov och att teknik införs som ett ämne i grundsärskolan. Marschtakten är rask. Det kommer att bli minst sagt intensivt på många olika nivåer under läsåret 2011/12 och några år framöver.
Eva redogjorde för Skolverkets arbetsprocess med att ta fram de nya kursplanerna. För teknikämnets del menar hon att det varit många olika åsikter att ta hänsyn till, olika grupper hade skilda intressen och synpunkter. Eftersom teknik är det senaste införda ämnet i grundskolan har det ännu inte utvecklats någon kanon kring vad som kan anses vara centralt och ämnesspecifikt. Därför kan det förslag som Skolverket lämnade ifrån sig till regeringen ses som ett kompromissförslag, ansåg hon. Regeringens avsikt är att alla kursplaner ska vara klara innan valet i höst.
Kring teknikkursplanens struktur – syftesdelarna, de långsiktiga målen, förmågorna och ämnets centrala innehåll – påpekade Eva två saker: det centrala innehållet täcker inte allt som kan behandlas inom ämnet, dessutom ska det centrala innehållets tre områden inte ses som skilda åt utan att de förutsätter varandra. Avsikten med det centrala innehållet är att lyfta fram viktiga kunskapsobjekt och exemplifiera dessa. Exemplen är inte föreskrivande, men inte helt godtyckliga. Deras roll är att förtydliga, framhåller Eva. En helhetssyn för läsningen av syften, mål och centralt innehåll kännetecknar också sättet att betrakta kunskapskravens profiler. De ska inte läsas "mening för mening". Skolverket avser vara klar med dessa formuleringar under hösten.
Underhållning och konferensbankett
Per Bergström, tekniklärarutbildare vid Högskolan i Jönköping, sjöng egenkomponerat material till gitarr. Sången hette "Brått, bråttom, bråttomare" och speglade teknikutvecklingen i världen med speciell inriktning från 1800-talet och framåt. Följaktligen startade han låten i långsam takt för att avsluta med refrängen i tempo furioso.
På kvällen samlades cirka 400 av deltagarna till en bankett i Flygeln. Där bjöds det både god mat, underhållning och möjlighet till dans. För underhållningen stod Cabaret Velociped. Vi som var på plats fick uppleva Erik Petersens, Svante Drakes och Bengt Johanssons ekvilibrism, glada tokigheter och musikaliska överraskningar. Det spelades bl.a. på glas, cykelekrar, världens största blockflöjt och muntrumma. Med hjälp av en "albansk ordbehandlare" leddes allsång och alla insåg nog kopplingen mellan teknik och musik!
Föreläsningar, seminarier och workshops
Nu följde två pass med fem parallella föreläsningar vardera som speglade det nya kursplaneförslaget på olika sätt. Det första passet berörde olika åldersgrupper – förskola, F-åk3, åk 4- 6, åk 7-9 respektive gymnasiet. Andra passet tog upp läraren och den tekniska bildningen, teknikens innehåll, tekniska förmågor, bedömning, och företag som lärmiljö för teknik. Med stor entusiasm pekade därefter seminariehållarna för ett drygt tjugotal valbara seminarier eller workshops på ett teknikämne med rikedom och stor potential.
En antal av konferensens olika aktiviteter presenteras här.
Parallella föreläsningar kring teknikkursplaner riktade till olika stadier
Parallella föreläsningar kring teknikämnets kursplan
- Teknikämnet som den tekniska bildningens kärna - vad kräver det av läraren? Staffan Sjöberg
- Tekniska förmågor, Veronica Bjurulf
- Teknikens innehåll, Maria Svensson
- Bedömning, Ann Zetterqvist
- Hur kan jag som lärare i teknik använda företag som lärmiljö? Maria Sandström
Parallella seminarier, föreläsningar och workshops
- Små barn jobbar med teknik - Balthazar Science Center (förskola)
- Upptäck teknik tidigt - Carina Hagman och Irene Källberg, Kullaviksskolan (F-åk3)
- Teknik för yngre barn - Eva Marie Zätterqvist och Åsa Öystilä (F-åk3)
- Teknisk bildad - att se och möjligen förstå teknik och sammanhang - Johnny Häger (F-åk6)
- Teknik - sol och vind för värme och el, H. Sundström (åk4-6)
- Skolutvecklingsprogrammet NTA - funkar det - Gerd Bergman och Joakim Svärdh (F-åk9)
- Gräv där du står - hitta praktiska exempel i skolans närmiljö, Stavby skola, Uppsala (åk2-9)
- Går ur kloster! Christian Rydberg (åk4-9) (pdf 3MB)
- Värderingsmatriser - ett sätt att få eleverna delaktiga i bedömningen? Anders Glavhammar och Carina Förare (åk7-9)
- ReCykling - ett sätt att knyta ihop återvinning med egen vinning, Bergby Centralskola, Gävle (F-åk9)
- Vända problem till positiva lösningar, Petra Wadström, VD Solvatten AB
Tisdagen
Tisdagen inleddes med en repris på de parallella pass som tog upp kursplaneförslaget ur olika perspektiv. Efter detta och en fika samlades sedan alla deltagare i den stora De Geerhallen för en kort introduktion av CETIS föreståndare Thomas Ginner. Han skickade iväg dem gruppvis med instruktionen att fundera över nödvändiga och önskvärda åtgärder kring "Vägar framåt".
Avsikten var att samla in förslag och åsikter kring tre huvudområden:
- Läraren – fortbildning och kompetensutveckling t.ex. Lärarlyftet, arbetsvillkor etc.
- Skola och skolledning – roller, resurser, utrustning, stöd m.m.
- Skolverk, CETIS, branschorganisationer, företag och andra aktörer utanför skolan – hur dessa kan arbeta vidare och bidra till utvecklingen av teknikämnet.
Grupperna spred, under största allvar, ut sig och satt i koncentrerade samtal fram till nästa seminariepass började. Varje grupp lämnade ifrån sig ett protokoll för CETIS att sammanställa.
Återsamlingen i stora salen efter lunchen visade att grupperna hade producerat mängder med förslag. Några av dessa presenterade Thomas Ginner tillsammans med Maria Svensson, Göteborgs universitet, innan Charlotte Brogren, vd på Vinnova, inledde konferensens avslutning.
Hon talade om sin egen väg fram till en position där hon nu basade över en myndighet som årligen fördelar ca 3 miljarder kronor till svensk teknikrelaterad forskning och vilka utmaningar vi nu står inför.
Per Bergström gjorde ytterligare ett bejublat framträdande när han mässade citat ur kursplanen och illustrerade dessa med sånger om teknikhistoria, tekniska system, konstruktioner etc, samt gav en kärleksfull beskrivning av allt man kan få ut ur den snart avvecklade telefonkatalogen.
För att ge en inblick i både teknikens relation till hållbar utveckling och en innovatörs vedermödor hade Petra Wadström bjudits in. Hon talade om motiven bakom och tillkomsten av sin uppfinning "Solvatten". Detta är en soldriven minireningsanläggning för ca 12 liter vatten, vilken kan underlätta i områden där tillgången till rent vatten är bristfällig, som t.ex. Nepal eller Kenya. Genom att Solvatten producerar varmt vatten minskar också kostnader och tid för att skaffa ved till att elda grytor med, en sak som ofta kvinnor ansvarar för.
Idéutställare och företagsutställare
Att teknikämnet har utvecklat en rikedom och pekar på ett ämne med stor potential kunda man även se bland de idéutställningar som hade slagit upp sina montrar på det nedre planet. Här fanns projekt som visade riktade in sig mot bl.a. teknik och hållbar utveckling, mot konstruktionsprojekt och teknik i förskolan. Flera organisationer och andra nationella resurscentra ställde också ut.
Bland idé- och företagsutställarna myllrade deltagarna för att hitta teknikböcker, konstruktionsmaterial, information om tekniktävlingar för skolan eller uppslag på undervisning. Intresset bland konferensdeltagarna var stort och man fotograferade, pratade med utställarna, tog med sig broschyrer och idéer.
Fler bilder och förteckning över:
Text: Claes Klasander, CETIS
Foto: Katarina Blomqvist, Claes Klasander och Christina Wallnér
Programmet 26-27 april 2010
För dig som är intresserad av att ta del av programmet så finns det publicerat här:
Program Tekniken i skolan
26-27 april (pdf 0,7 MB)
Tillbaka
Linköpings universitet, CETIS, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping011-36 31 09 (tfn) cetis@cetis.liu.se -
Skriv ut