Dokumentation från CETIS rikskonferens
Tekniken i skolan IX, Norrköping 14-15 april 2008
Inledning
En lätt förväntansfull stämning skapades i Louis de Geers stora konsertsal i Norrköping när Thomas Ginner, föreståndare för CETIS, hälsade alla välkomna till konferensen. I sitt fortsatta anförande tog han utgångspunkt i bildningsbegreppet och menade att teknik kan ses som en förlängning av människans egna, naturliga mentala och fysiska förmågor.
Därför handlar det inte enbart om en "handens kunskap" eller "att förstå begrepp och principer" – utan just att teknisk bildning erövras genom alla sinnen, på ett sätt som gör att gränsen mellan teori och praktik behöver lösas upp. Två viktiga frågor blir då hur ska vi se på teknikämnet och dess relation till teknisk bildning i den redan nu komplicerade konstruerade världen? Och vad behöver elever kunna inför framtiden?
Teknikämnet har varit på stadig – om än något långsam – frammarsch sedan 1994. Mycket möda har lagts och läggs ner på teknikämnets utveckling: flera nya nationella initiativ är i stöpsleven, nya gymnasieprogram på gång, allt fler lärare engagerar sig, organisationer och företag vaknar. Men hur ska det bli framöver? Nyfikenheten var stor på vad Stefan Skimutis från Skolverket skulle säga om Gymnasieutredningen och, inte minst, vad utbildningsminister Jan Björklund skulle säga om Teknikämnet.
Stefan Skimutis berättade bland annat om det nya "Programmet för Teknik" som föreslås bli ett av de fem nationella program som ger behörighet till högre studier. Yrkesinriktade program ges en starkare ställning i förslaget. "Medborgerlig kompetens" och "digital kompetens" är två nyckelbegrepp.
Utbildningsminister Björklund talade först allmänt om regeringens visioner för skolan, satsningen på "Lärarlyftet" (där teknik är prioriterat), läraryrkets statushöjning, vikten av specialundervisning och en stark
skola för de tidiga årens elever. När det gällde teknik jämförde Björklund Sverige med Indien och andelen ingenjörer som utbildas per år i respektive land. Den svenska andelen bör stärkas och att höja intresset för teknik bland dagens unga är vägen. Teknikämnet har misskötts i den svenska skolan alltför länge. Därför, menade ministern i sin avslutning, måste det satsas på teknikundervisning. En ny och kraftfullare kursplan i teknik kan vara en lösning.
Därefter sprack konferensen traditionsenligt upp i ett stort utbud av seminarier, föreläsningar, "verkstäder" och utställningsbesök. Den välbesökta konferensmiddagen innehöll förutom god mat även fantastisk underhållning med musik på, låt oss säga, alternativa instrument som cykel, megablockflöjt, muntrumma och kalsongresår.
Workshops och intryck
![]() |
Seminarier och workshops
En antal av konferensens seminarier och workshops presenteras här.
- Utbildning för hållbar utveckling, Carl Lindberg (Alla)
- Teknik - ett verktyg i arbetet för en hållbar utveckling, Josefin Lissbol (Skolår F-3)
- Teknik tillsammans, Marianne Olovsson och Cecilia Taube, Molekylverkstaden (Skolår F-3)
- Teknisk bildning i de lägre åldrarna, Martin Nelzén
(Skolår F-3) - Elever i förberedelseklass lär sig svenska med hjälp av teknikuppgifter, Maria Sandström (Skolår F-6)
- Leksak eller mekanism? Jan Grenholm (Skolår F-6)
- Röda tråden - teknik genom grundskolan, Tova Nordmark och Irene Svensson (Skolår F-9)
- Teknik, energi och hållbar utveckling, Johnny Häger
(Skolår 1-6) - Företagsamhet genom natur och teknik, Elisabeth Hörnfeldt och Catarina Rath (Skolår 1-6)
- Från frustration till någorlunda teknikundervisning, Zohre Jalili, Lena Nyström, m. fl. (Skolår 1-7)
- KomTek och hållbar utveckling - så här gör vi, Therese Rahm och Katinka Tiderman m.fl. (Skolår 1-9)
- Tematiska processuppgifter, Andreas Carlson och Christian Rydberg (Skolår 4-9)
- Mobilt datorspel utomhus, en möjlighet i undervisningen, målgrupp år 7-9, Sverker Aasa och Per Jönsson
(Skolår 7-9)
Avslutning
| Under konferensens gemensamma avslutningsdel inledde detta nyhetsbrevs redaktör, Claes Klasander, med att slå ett slag för kursplanens "Komponent- och systemperspektiv". Han argumenterade för att det är ett bra sätt att förstå sin tekniska omvärld på och att det är ett kännetecken på att teknikämnet är modernt. Vi behöver inte enbart fokusera på att tillverka saker, utan bör utveckla innehållet och pröva fler undervisningsmetoder som rör tekniska system. | ![]() |
Sveriges ingenjörers samhällspolitiske direktör Peter Larsson talade om vikten av förebilder inom teknikområdet. Barn har idag ett ökat intresse för att använda teknik, men ett vikande intresse för att studera teknik. Ungdomsskolan, intresseorganisationerna och företagen bör tillsammans arbeta för att vidmakthålla detta intresse – inte släcka det! Ge teknikämnet status. Varför inte genom att låta fler ingenjörer synas i skolans verksamhet?, avslutade Peter Larsson.
www.sverigesingenjorer.se
Wanja Bellander, VD för Svenska uppfinnareföreningen, citerade i sin första bild rumpnissarnas kända "Voffor gör di på detta viset?". Syftet var att anknyta till barnasinnets fria tanke, men även att lära barn att ifrågasätta och våga pröva nya vägar. "Det är rätt att tänka fel." var en devis hon använde. Om man inte tilllåts ta risker, utvecklas varken man själv eller nya uppfinningar, menade hon. www.uppfinnare.se
Varmt tack till alla dem som har varit inblandade i konferensens arrangörsgrupp!
År 2010 är det dags för den tionde rikskonferensen.
Välkomna då! CETIS
Idéutställare
Ett tjugotal idéutställare medverkade i konferensen.
På bilden till höger visar Zederslundsskolan upp kreativa klockor som eleverna gjort inom ramen för Teknik- och designprojektet för 2007-2008.
Företagsutställare
Företagsutställare - ett urval
Utbildningsradion - UR
Anna Charlotta Gunnarson från Utbildningsradion fanns med bland företagsutställarna för att presentera UR:s programserie "HELA APPARATEN" på åtta avsnitt.
Länkar om Rikskonferensen Tekniken i skolan i media
- Jan Björklund kräver kursplan i teknik - nt.se
- De puffar för teknik som obligatoriskt skolämne - nt.se
- Anonymt teknikämne lyfts fram - Skolvärlden





